1892 – Wikipedia

1892 – MDCCCXCII 132 år sedan
År 1889 | 1890 | 1891 1892 1893 | 1894 | 1895
Årtionde 1870-talet  | 1880-talet 1890-talet 1900-talet | 1910-talet
Århundrade 1700-talet 1800-talet 1900-talet
Årtusende 1000-talet
Året
Födda | Avlidna Bildanden | Upplösningar
Humaniora och kultur Film | Konst | Litteratur | Musik | Serier | Teater
Samhällsvetenskap och samhälle Krig | Sport
Teknik och vetenskap Vetenskap
Andra tideräkningar
Gregorianska kalendern	1892 MDCCCXCII
Ab urbe condita	2644
Armeniska kalendern	1341 ԹՎ ՌՅԽԱ
Assyriska kalendern	6642
Bahaikalendern	48–49
Bengaliska kalendern	1299
Berberkalendern	2842
Brittiskt regeringsår	55 Vict. 1 – 56 Vict. 1
Buddhistisk kalender	2436
Burmesiska kalendern	1254
Bysantinska kalendern	7400–7401
Koptiska kalendern	1608–1609
Erianska kalendern	3058
Etiopiska kalendern	1884–1885
Judiska kalendern	5652–5653
Vikram Samvat	1948–1949
Sakakalendern	1814–1815
Kaliyuga	4993–4994
Holocen kalender	11892
Nri-Igbo	892–893
Persiska kalendern	1270–1271
Muslimska kalendern	1309–1310
Nengō (Japan)	Meiji 25 (明治25年)
Nordkoreanska kalendern	N/A (före 1912)
Julianska kalendern	Gregorianska kalendern minus 12 dagar
Koreanska kalendern	4225
Minguokalendern	20 före ROC 民前20年
Thailändsk kalender	2435
Unixtid

1892 (MDCCCXCII) var ett skottår som började en fredag i den gregorianska kalendern och ett skottår som började en onsdag i den julianska kalendern.

• 15 mars – Den engelska fotbollsklubben Liverpool FC bildas.
• 23 mars – På Hamburger Börs i Stockholm bildas Riksföreningen för skidlöpningens främjande i Sverige.^[1]

• 11 maj – Johan Petter Johansson får patent på skiftnyckeln.

• 22 maj – Den första fotbollsmatchen i Sverige spelas på Heden i Göteborg mellan Örgryte IS och IS Lyckans Soldater. Resultatet blir 1-0 till Örgryte IS.^[2]
• 25 maj – Cirkus på Djurgården invigs.

• 11 juni – Stockholms allmänna kvinnoklubb grundas.

• 28 juli – Sven Hedin promoveras till filosofie doktor med avhandlingen Der Demavend nach eigener Beobachtung.
• Juli – Norrmännen kräver upprättandet av ett norskt konsulatsväsende i utlandet.

• 4 augusti – Lizzie Bordens dubbelmord.
• 6 augusti – Det nya länslasarettet i Örebro invigs.

• 8 november

• • Demokraten Grover Cleveland besegrar republikanen Benjamin Harrison vid presidentvalet i USA.
  • Anarkister placerar en bomb vid Avenue de l'Opera i Paris som dödar sex människor vid en polisstation.
  • Storstrejken i New Orleans börjar och varar i fyra dagar.
• 17 november – Franska soldater ockuperar Abomey, Dahomey.
• 22 november – Aftonbladets och därmed Sveriges första löpsedel uppsätts i Stockholm.
• November – En svensk härordningsreform genomförs varvid värnpliktsarméns övningstid utökas från 42 till 90 dagar. Grundskatter och indelningsverk avskrivs successivt.

• Med boken Interludes being Two Essays, a Story, and Some Verses av Horace Smith nämns för första gången kvinnliga butlers.^[3]
• Det Gustavianska operahuset rivs för att ge plats åt den nya operan vid Gustav Adolfs torg.
• Stockholms första kommunala elektricitetsverk färdigbyggs.
• ASEA står bakom elektrifieringen av valsverket Hofors, det första i sitt slag i världen.
• Bofors tillverkar sin första kanon.
• Alexander Lagermans komplettmaskin, med vilken man kan massproducera tändstickor, blir klar och börjar användas på Jönköpings Tändsticksfabrik.
• Örebromissionen grundas.
• Det första velocipedloppet i Sverige, Mälaren runt, hålls och vinns av Gustaf Fjæstad.
• Svenska kvinnors äktenskapsålder bestäms till sjutton år.
• Den svenska kulturtidskriften Ord och bild börjar utkomma.
• Erika Aittamaa formger Lovikkavanten.
• Cirkus i Stockholm invigs.^[4]
• Kvinnoorganisationen Ligue belge du droit des femmes bildas.

• 1 januari
  • Manuel Roxas y Acuña, Filippinernas president.
  • Sven d'Ailly, svensk operasångare, lutaspelare, teaterregissör och skådespelare.
• 3 januari – J.R.R. Tolkien, brittisk författare.
• 7 januari – Dwight W. Burney, amerikansk republikansk politiker.
• 14 januari – Martin Niemöller, tysk teolog, nazikritiker.
• 19 januari – Scott W. Lucas, amerikansk demokratisk politiker.
• 28 januari – Augusto Genina, italiensk regissör.
• 30 januari – Sten Njurling, svensk kompositör och kapellmästare.

• 9 februari – Peggy Wood, amerikansk skådespelare.
• 13 februari
  • Elsa Carlsson, svensk skådespelare.
  • Robert H. Jackson, amerikansk jurist och politiker.
• 28 februari – Kenneth S. Wherry, amerikansk republikansk politiker, senator 1943–1951.

• 16 mars – Marian Zyndram-Kościałkowski, polsk politiker.
• 25 mars – Gunnar Malmström, svensk kompositör, musikarrangör och musiker.
• 26 mars
  • Otto Adelby, svensk statistskådespelare.
  • Paul Douglas, amerikansk ekonom och demokratisk politiker, senator 1949–1967.
• 27 mars – John Degerberg, svensk skådespelare.
• 29 mars – József Mindszenty, ungersk kardinal.
• 30 mars
  • Stefan Banach, polsk matematiker.
  • Erhard Milch, tysk militär, generalfältmarskalk 1940, krigsförbrytare.

• 4 april – Edith Södergran, finlandssvensk författare och poet.
• 8 april
  • Rose McConnell Long, amerikansk demokratisk politiker, senator 1936–1937.
  • Richard Neutra, amerikansk arkitekt.
  • Mary Pickford, amerikansk skådespelerska, manusförfattare och producent.
• 10 april – Georg Carlsson, svensk hemmansägare och politiker (centerpartist).
• 13 april – Arthur Travers Harris, brittisk fältmarskalk, flygmarskalk under andra världskriget.
• 17 april – Tor Björnberg, svensk sparbanksdirektör och politiker (högerpartiet).
• 24 april – Pierre Maudru, fransk manusförfattare och regissör.

• 2 maj – Manfred von Richthofen, tysk flygare under första världskriget, känd som "Röda Baronen".
• 5 maj – Gösta Sandin, svensk filmproducent.
• 7 maj – Tito, jugoslavisk politiker (kommunist), regeringschef från 1945, president från 1953.
• 9 maj – Eric Westberg, svensk musikorganisatör, kompositör och dirigent.
• 12 maj – Ferdinand Schörner, tysk generalfältmarskalk.
• 17 maj – Sophia Bernadotte, svensk friherrinna.
• 20 maj – Harry J. Anslinger, amerikansk diplomat.
• 28 maj – Sepp Dietrich, tysk SS-officer (Oberstgruppenfûhrer).
• 31 maj
  • Gregor Strasser, tysk nazistisk politiker.
  • Erich Neumann, tysk nazistisk politiker.

• 16 juni – Theodor Berthels, svensk skådespelare, regissör och manusförfattare.
• 21 juni
  • Hilding Rosenberg, svensk tonsättare och dirigent.
  • Reinhold Niebuhr, amerikansk teolog och filosof.
• 22 juni – Robert Ritter von Greim, tysk flygmilitär; generalfältmarskalk.
• 26 juni – Helmer Molander, svensk ombudsman och politiker.
• 28 juni – Torsten Hillberg, svensk skådespelare.
• 30 juni – Oswald Pohl, tysk nazistisk politiker.

• 2 juli – Olaf Kullmann, norsk fredsaktivist.
• 3 juli – Greatrex Newman, brittisk författare och manusförfattare.
• 15 juli – Walter Benjamin, tysk filosof, litteraturvetare och konstkritiker.
• 16 juli – Bertil Ehrenmark, svensk skådespelare.
• 18 juli – Gabriel Jönsson, svensk poet.
• 22 juli – Arthur Seyss-Inquart, österrikisk-tysk nazistisk politiker och jurist.
• 23 juli – Haile Selassie, Etiopiens kejsare 1930–1936 och 1941–1974.

• 2 augusti – Jack Warner, amerikansk filmbolagsdirektör och filmproducent.
• 4 augusti – Bo Kalling, svensk uppfinnare.
• 5 augusti – John Wallin, svensk skådespelare.
• 7 augusti – Einar Forseth, svensk konstnär.
• 8 augusti – Wall Doxey, amerikansk demokratisk politiker.
• 11 augusti – Władysław Anders, polsk militär och politiker.
• 20 augusti – George Aiken, amerikansk republikansk politiker, senator 1941–1975.
• 23 augusti – Alexander G. Barry, amerikansk republikansk politiker, senator 1938–1939.

• 3 september – Karl Kinch, svensk skådespelare, teaterledare, regissör och operettsångare (tenor).
• 8 september – Tottan Skantze, svensk skådespelare.
• 9 september – Tsuru Aoki, japansk-amerikansk skådespelare.
• 21 september – Olof Ås, svensk inspicient och skådespelare.
• 25 september – Walter Frank Woodul, amerikansk demokratisk politiker.
• 27 september – Jacob Wallenberg, svensk bankman och företagsledare.

• 1 oktober – Erik Österberg, svenskt statsråd och kommerseråd.
• 4 oktober – Engelbert Dollfuß, österrikisk förbundskansler 1932–1934.
• 17 oktober – Theodor Eicke, tysk SS-officer.
• 21 oktober – Lydia Lopokova, rysk ballerina.
• 23 oktober – Gummo Marx, amerikansk skådespelare, en av Bröderna Marx.
• 25 oktober – John C. Bell, amerikansk republikansk politiker och jurist.
• 31 oktober
  • Aleksandr Alechin, rysk schackspelare.
  • Olof Thiel, svensk filmproducent och kompositör.

• 2 november – Paul Abraham, ungersk-tysk operettkompositör.
• 10 november – Frank A. Barrett, amerikansk republikansk politiker.
• 14 november – Hildur Ericsson, svensk lärarinna och riksdagspolitiker (socialdemokrat).
• 28 november – Rudolf Wendbladh, svensk skådespelare, regissör och teaterchef.
• 29 november – Gustav von Kahr, tysk konservativ politiker.

• 4 december – Francisco Franco spansk militär och politiker.
• 12 december
  • Ivar Nilzon, svensk lantbrukare och centerpartistisk riksdagspolitiker.
  • Knut Petersson, svensk journalist och politiker (folkpartiet).
• 21 december – Walter Hagen, amerikansk golfspelare.

• 2 januari – George Biddell Airy, 90, engelsk astronom.
• 7 januari – Sigge Wulff, 22, svensk varietéartist (lungsot).
• 10 januari – Carl Johan Dyfverman, 47, svensk skulptör.
• 16 januari – Axel Fredrik Granfelt, 76, finländsk teolog.

• 5 februari – Emilie Flygare-Carlén, 84, svensk författare.
• 9 februari – Alfred Moore Scales, 64, amerikansk demokratisk politiker och militär, guvernör i North Carolina 1885–1889.
• 27 februari – Louis Vuitton, 70, fransk väsktillverkare.
• 28 februari – Elias Nelson Conway, 79, amerikansk demokratisk politiker, guvernör i Arkansas 1852–1860.

• 14 mars – Carl Siegmund Franz Credé, 72, tysk läkare och professor.
• 26 mars – Walt Whitman, 72, amerikansk diktare.
• 28 mars – Domenico Tojetti, italiensk-amerikansk målare.

• 11 april – Carl Paul Caspari, 78, tysk-norsk teolog och orientalist.
• 17 april – Alexander Mackenzie, 70, Kanadas premiärminister 1873–1878.

• 29 maj – Bahá'u'lláh (Guds återglans), 74, bahá'í-trons grundare.

• 8 juni – Bob Ford, 30, mannen som mördade Jesse James.

• 18 juli – Thomas Cook, 83, brittisk entreprenör.

• 25 augusti – Christian Friedrich von Leins, 77, tysk arkitekt.
• 29 augusti – Jules Perrot, 82, fransk balettdansör och koreograf.

• 10 september – Anders Anderson, 70, svensk läkare och skald, ledamot av Svenska Akademien 1875–1892.

• 2 oktober – Ernest Renan, 69, fransk filosof.
• 6 oktober – Alfred Tennyson, 83, engelsk skald.
• 7 oktober – Friedrich Schlögl, 70, österrikisk författare.
• 14 oktober – Peter Nicolai Arbo, 61, norsk konstnär.
• 21 oktober – Anne Charlotte Leffler, 43, svensk författare.
• 24 oktober – Robert Franz, 77, tysk kompositör.
• 26 oktober – Bernhard Windscheid, 75, tysk jurist.
• 30 oktober – Olga Nikolajevna Romanova, 70, rysk storfurstinna och drottning av Württemberg.

• 21 november – Jens Christian Hostrup, 74, dansk författare.
• 26 november – Charles Lavigerie, 67, fransk kardinal.
• 30 november – Pierre-Victor Galland, 70, fransk konstnär.

• 2 december – Jay Gould, 56, amerikansk finansman.
• 14 december – Adams George Archibald, 78, kanadensisk politiker.
• 15 december – Randall L. Gibson, 60, amerikansk demokratisk politiker och general, senator 1883–1892.
• 25 december – Nikolaj Adlerberg, 73, Finlands generalguvernör 1866-1881.
• 27 december – Axel Gadolin, 64, finländsk mineralog.
• 30 december – Tore Billing, 76, svensk landskapsmålare.

• Wikimedia Commons har media som rör 1892.
  Bilder & media