Ferdinand Schörner – Wikipedia

Ferdinand Schörner
Bundesarchiv Bild 183-L29176, Ferdinand Schörner.jpg
Information
SmeknamnSchoerner (eller Schörner den blodige)[1]
Född12 maj 1892
München, Tyskland
Död2 juli 1973 (81 år)
München, Tyskland
BegravningsplatsStadtfriedhof, Mittenwald
I tjänst förKejsardömet Tyskland (till 1918)
Weimarrepubliken (till 1933)
Tredje riket
FörsvarsgrenHeer
Tjänstetid10 januari 1911[2]–1945
Grad Generalfeldmarschall
BefälArmégrupp Süd (mars 1944)
Armégrupp Nord (juli 1944)
Armégrupp Mitte (januari 1945)
Oberkommando des Heeres (30 april 1945)
Slag/krigFörsta världskriget: Slaget vid Caporetto
Andra världskriget: Operation Bagration, Slaget vid Narva (1944), Tartuoffensiven, Wisła-Oder-operationen, Pragoffensiven
UtmärkelserPour le Mérite
Riddarkorset av Järnkorset med eklöv, svärd och diamanter

Ferdinand Schörner, född 12 maj 1892 i München, död 2 juli 1973 i München, var en tysk militär, generalfältmarskalk den 5 april 1945. Schörner var överbefälhavare för Armégrupp Nord från den 5 april till den 8 maj 1945.

Schörner var vid tiden för första världskrigets utbrott 1914 reservunderofficer och tjänstgjorde inom infanteriet. Han blev befordrad till Leutnant der Reserve och blev 1916 kompanibefälhavare. Schörner sårades flera gånger under kriget och belönades den 5 december 1917 med Pour le Mérite. Efter kriget tjänstgjorde han i en frikår, innan han kom med i Reichswehr.

Under invasionen av Polen 1939 ledde han ett bergsjägarregemente. Under våren 1940 började han arbeta med att sätta upp en ny bergsjägardivision, 6. Gebirgs-Division, och han blev dess förste befälhavare. Divisionen hade en mindre roll som ockupationsstyrka i Frankrike 1940. Under fälttåget på Balkan våren 1941 fick divisionen en mycket mer aktiv roll och var med och bröt igenom den grekiska Metaxaslinjen. De lyckades också besätta ett strategiskt viktigt bergspass. För dessa insatser förlänades Schörner den 20 april 1941 med Riddarkorset.

I september 1941 anlände Schörner med sin division till norra Finland. Där fick han den 15 januari 1942 befälet över Gebirgs-Armeekorps Norwegen. Han lämnade Finland i slutet av oktober 1943 för att ta befälet över en pansarkår i Ukraina. Han lyckades få sina underlydande förband att stå emot omfattande sovjetiska anfall. För dessa insatser belönades han den 17 februari med eklöven till sitt riddarkors.

I mars 1944 fick Schörner befälet över ännu större enheter och den 25 mars blev han armégruppsbefälhavare då han tog över Armégrupp A (som snart bytte namn till Armégrupp Südukraine). Han förflyttades i slutet av juli för att bli befälhavare för Armégrupp Nord som var utsatt för omfattande sovjetiska anfall. Under Schörners ledning lyckades tyskarna med en del defensiva strider och motanfall varför han den 28 augusti 1944 förlänades med svärden till sitt riddarkors.

I oktober 1944 bildades Kurlandfickan där hela armégruppen stängdes in och stod emot flera storskaliga anfall från sovjetiska styrkor. Den 1 januari 1945 förlänades Schörner med diamanterna till sitt riddarkors. Senare samma månad evakuerades han från Kurland för att ta befälet över Armégrupp A (som snart bytte namn till Armégrupp Mitt).

I enlighet med Adolf Hitlers testamente blev Schörner utnämnd till Hitlers efterträdare som befälhavare för Oberkommando des Heeres den 30 april 1945, en post han i praktiken inte hade då han var fullt upptagen med att leda sin armégrupp.

Befordringshistorik

[redigera | redigera wikitext]
Ferdinand Schörners befordringar
Datum Tjänstegrad
1 april 1912 Gefreiter
1 augusti 1912 Underofficer
22 maj 1913 Vizefeldwebel der Reserve
28 augusti 1914 Offiziersstellvertreter
29 november 1914 Leutnant der Reserve
26 december 1917 Leutnant im Aktivdienst
4 februari 1918 Leutnantspatent
15 juli 1918 Oberleutnant
1 augusti 1926 Kapten
14 augusti 1934 Major
16 mars 1937 Överstelöjtnant
27 augusti 1939 Överste
14 augusti 1940 Generalmajor
26 januari 1942 Generallöjtnant
15 maj 1942 General der Gebirgstruppe
20 maj 1944 Generalöverste
5 april 1945 Generalfältmarskalk

Utmärkelser

[redigera | redigera wikitext]

Ferdinand Schörners utmärkelser[3]

Första världskriget
Andra världskriget
  1. ^ German Historical Institute, London. "Soldiers into Citizens: Wehrmacht Officers in the Federal Republic of Germany (1945-1960) Arkiverad 26 juni 2006 hämtat från the Wayback Machine.", s. 63.
  2. ^ Jason Pipes German Officer Biographies: Ferdinand Schorner on the Feldgrau.com website – research on the German armed forces 1918–1945
  3. ^ Miller, Michael D.; Collins, Gareth. ”Generalfeldmarschall Johann Ferdinand Schörner” (på engelska). Axis Biographical Research. Arkiverad från originalet den 5 januari 2017. https://archive.is/20170105041558/http://www.reocities.com/orion47.geo/WEHRMACHT/HEER/Generalfeldmarschall/SCHOERNER_FERDINAND.html. Läst 5 januari 2017.