al-Aqsamoskén – Wikipedia

Uppslagsordet ”Al-Aqsa” leder hit. För intifadan, se Al-Aqsa-intifadan.

Al-Aqsamoskén
Moské
Religionislam[1]
Läge
LandTempelberget kontrolleras av Israel, men administreras till stora delar av Jordanien. Såväl Israel som Palestina gör anspråk på området.[2][3]
Administrativ enhetJerusalem
PlatsGamla Jerusalem
Byggnadsspecifikationer
Stilislamisk arkitektur
Uppförd717
Redigera Wikidata (för vissa parametrar)

al-Aqsamoskén (arabiska: المسجد الاقصى, [æl'mæsʒɪd æl'ɑqsˁɑ] al-Masjid al-Aqsa, Den mest avlägsna moskén[4]) är en moskéTempelberget i Jerusalem som uppfördes av kalifen Umar ibn al-Khattab år 638. Den var ursprungligen uppförd av trä men ersattes av en moské i sten av kalif Abd al-Malik efter färdigställandet av den närbelägna Klippdomen och var klar omkring 705.

al-Aqsamoskén är den tredje viktigaste moskén inom islam efter Masjid al-Haram (moskén som omger Kaba) i Mecka och al-Masjid an-Nabawi (profeten Muhammeds moské) i Medina. I hadithen Wasail al-Shia berättas att de troendes befälhavare Ali ibn Abi Talib sade att det finns fyra paradispalats på jorden; heliga moskén, sändebudets moské, Jerusalems moské och Kufa-moskén.[5]

Den nattliga resan

[redigera | redigera wikitext]

Muhammed företog enligt Koranens sura 17 en nattlig resa från den heliga moskén i Mecka till, enligt traditionen, nuvarande Tempelberget i Jerusalem där al-Aqsa nu är belägen.[6]

Böneriktning

[redigera | redigera wikitext]

Under islams första tid bad muslimerna med böneriktning mot Jerusalem[4] och Tempelberget, men ändrade enligt Koranens sura 2:142-151[7] senare riktningen mot Kaba.

Kristet högkvarter

[redigera | redigera wikitext]

När Jerusalem intogs av de kristna 1099 gjorde de al-Aqsamoskén till högkvarter för Tempelherreorden tills Saladin återtog staden 1187.[8]

  1. ^ hämtat från: franskspråkiga Wikipedia.[källa från Wikidata]
  2. ^ ”BASIC-LAW: JERUSALEM THE CAPITAL OF ISRAEL”. Knesset. 1 maj 2022. https://m.knesset.gov.il/EN/activity/documents/BasicLawsPDF/BasicLawJerusalem.pdf. Läst 4 mars 2024. 
  3. ^ ”Jerusalem and the Hashemite Custodianship - Department of Palestinian Affairs”. dpa.gov.jo. https://dpa.gov.jo/En/Pages/Jerusalem_and_the_Hashemite_Custodianship. Läst 4 mars 2024. 
  4. ^ [a b] Reiter, Y. (2008-05-26) (på engelska). Jerusalem and Its Role in Islamic Solidarity. Springer. ISBN 978-0-230-61271-6. https://books.google.com/books?id=bZbFAAAAQBAJ&pg=PA16. Läst 16 april 2023 
  5. ^ ”جامع الاحادیث - وسائل الشیعة ج5 ص282 - (ترجمه حدیث) أَرْبَعَةٌ مِنْ قُصُورِ فِي اَلدُّنْيَا وَ ، وَ وَ”. hadith.inoor.ir. https://hadith.inoor.ir/fa/hadith/167147/translate. Läst 10 augusti 2021. 
  6. ^ ”Koranens budskap”. koranensbudskap.se. Arkiverad från originalet den 10 augusti 2021. https://web.archive.org/web/20210810194634/http://koranensbudskap.se/translations.aspx?chapterID=17&langID=. Läst 10 augusti 2021. 
  7. ^ ”Koranens budskap”. koranensbudskap.se. Arkiverad från originalet den 14 april 2023. https://web.archive.org/web/20230414160600/http://koranensbudskap.se/translations.aspx?p=10&chapterID=2&langID=#142. Läst 14 april 2023. 
  8. ^ Reiter, Y. (2008-05-26) (på engelska). Jerusalem and Its Role in Islamic Solidarity. Springer. ISBN 978-0-230-61271-6. https://books.google.com/books?id=bZbFAAAAQBAJ&pg=PA122. Läst 16 april 2023 

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]