Kungliga Arméförvaltningen – Wikipedia

För Arméförvaltningen åren 1964–1968, se Kungliga Armétygförvaltningen.
Kungliga Arméförvaltningen
DepartementLantförsvarsdepartementet
Ansvarigt statsrådKrigsministern
OrganisationstypStatlig ämbetsverk
LedningMyndighetschef
KommunStockholm
LänStockholm
FöregångareKrigskollegium
Inrättad1865
Nedlagd1954
EfterföljareKungliga Arméintendenturförvaltningen
Kungliga Armétygförvaltningen
MinisterKrigsministern

Kungliga Arméförvaltningen (KAF) var i Sverige ett centralt ämbetsverk som år 1865 ersatte Krigskollegium. Den rang, som Krigskollegium fick i 1634 års regeringsform och sedermera bibehöll, övergick på Arméförvaltningen enligt dess den 26 september 1865 utfärdade instruktion, som sedermera utbytts mot en ny instruktion av den 27 maj 1881.

Arméförvaltningen hade två avdelningar: tygavdelningen, som leddes av generalfälttygmästaren och handhade tygmateriel både vad gällde projektering och inköp, och intendenturavdelningen, som leddes av generalintendenten och skötte intendenturmaterielen.

Arméförvaltningens båda avdelningar kom den 1 juli 1954 att bilda egna myndigheter, varmed Arméförvaltningen upphörde. Tygavdelningen ombildades till Armétygförvaltningen, medan Intendenturavdelningen ombildades till Arméintendenturförvaltningen. Den 1 juli 1963 uppgick Arméintendenturförvaltningen i Försvarets intendenturverk. Armétygförvaltningen ändrade den 1 juli 1964 namn till Arméförvaltningen. Försvarets intendenturverk och den nya Arméförvaltningen uppgick den 1 juli 1968 i Försvarets materielverk.[1]

Intendentsdepartementet

[redigera | redigera wikitext]

Intendentsdepartementet organiserades ursprungligen på ett militärkontor och en civilavdelning som 1881 omvandlades till en militärbyrå respektive civilbyrå. 1893 bildades en sjukvårdsbyrå som 1907 blev en självständig enhet under arméförvaltningen; arméförvaltningens sjukvårdsstyrelse. Samma år bestod intendentsdepartementet av en utrustningsbyrå, en underhållsbyrå och en civilbyrå. 1911 tillkom tekniska revisionen. 1937 döptes departementet om till Intendenturdepartementet och expanderades med centralbyrån, kasernutredningsbyrån, häst- och veterinärbyrån och tekniska revisionskontoret. Vid omorganisationen 1943 bytte den senare namn till förrådskontrollkontoret, drivmedelsbyrån tillkom och centralbyrån avvecklades och dess uppgifter övertogs av civilbyrån.[2]

Centralbyrån (1937–1954)

[redigera | redigera wikitext]

Underhållsbyrån (1907–1954)

[redigera | redigera wikitext]

Utrustningsbyrån (1907–1954)

[redigera | redigera wikitext]

Tekniska revisionen (1911–1937)

[redigera | redigera wikitext]

Tekniska revisionskontoret (1937–1943)

[redigera | redigera wikitext]

Kasernutredningsbyrån (1937–1954)

[redigera | redigera wikitext]

Häst- och veterinärmaterielbyrån (1937–1954)

[redigera | redigera wikitext]

Förrådskontrollkontoret (1943–1954)

[redigera | redigera wikitext]

Drivmedelsbyrån (1943–1954)

[redigera | redigera wikitext]

Vidare läsning

[redigera | redigera wikitext]