Kungliga Arméförvaltningen – Wikipedia

	Kungliga Arméförvaltningen
	Lilla riksvapnet
Departement	Lantförsvarsdepartementet
Ansvarigt statsråd	Krigsministern
Organisationstyp	Statlig ämbetsverk
Ledning	Myndighetschef
Kommun	Stockholm
Län	Stockholm
Föregångare	Krigskollegium
Inrättad	1865
Nedlagd	1954
Efterföljare	Kungliga Arméintendenturförvaltningen; Kungliga Armétygförvaltningen
Minister	Krigsministern

För Arméförvaltningen åren 1964–1968, se Kungliga Armétygförvaltningen.

Kungliga Arméförvaltningen (KAF) var i Sverige ett centralt ämbetsverk som år 1865 ersatte Krigskollegium. Den rang, som Krigskollegium fick i 1634 års regeringsform och sedermera bibehöll, övergick på Arméförvaltningen enligt dess den 26 september 1865 utfärdade instruktion, som sedermera utbytts mot en ny instruktion av den 27 maj 1881.

Uppdrag

Arméförvaltningen hade två avdelningar: tygavdelningen, som leddes av generalfälttygmästaren och handhade tygmateriel både vad gällde projektering och inköp, och intendenturavdelningen, som leddes av generalintendenten och skötte intendenturmaterielen.

Arméförvaltningens båda avdelningar kom den 1 juli 1954 att bilda egna myndigheter, varmed Arméförvaltningen upphörde. Tygavdelningen ombildades till Armétygförvaltningen, medan Intendenturavdelningen ombildades till Arméintendenturförvaltningen. Den 1 juli 1963 uppgick Arméintendenturförvaltningen i Försvarets intendenturverk. Armétygförvaltningen ändrade den 1 juli 1964 namn till Arméförvaltningen. Försvarets intendenturverk och den nya Arméförvaltningen uppgick den 1 juli 1968 i Försvarets materielverk.^[1]

Intendentsdepartementet

Intendentsdepartementet organiserades ursprungligen på ett militärkontor och en civilavdelning som 1881 omvandlades till en militärbyrå respektive civilbyrå. 1893 bildades en sjukvårdsbyrå som 1907 blev en självständig enhet under arméförvaltningen; arméförvaltningens sjukvårdsstyrelse. Samma år bestod intendentsdepartementet av en utrustningsbyrå, en underhållsbyrå och en civilbyrå. 1911 tillkom tekniska revisionen. 1937 döptes departementet om till Intendenturdepartementet och expanderades med centralbyrån, kasernutredningsbyrån, häst- och veterinärbyrån och tekniska revisionskontoret. Vid omorganisationen 1943 bytte den senare namn till förrådskontrollkontoret, drivmedelsbyrån tillkom och centralbyrån avvecklades och dess uppgifter övertogs av civilbyrån.^[2]

Chefer

1865–1883: Generallöjtnant Gösta Sandels
1883–1889: Generalmajor, friherre Hjalmar Palmstierna
1889–1892: Överste Christer Gustaf Oxehufvud (tf)
1892–1896: Generalmajor Adam Thorén
1896–1904: Generalmajor Richard Berg
1904–1905: Generalmajor Knut Gillis Bildt
1905–1915: Major Fredrik Holmquist
1915–1926: Generalmajor Fredrik Frölich
1926–1935: Generalmajor Axel Hultkrantz
1935–1946: Generalmajor Helge Söderbom
1946–1954: Generalmajor Ivar Gewert

Centralbyrån (1937–1954)

1937–1944: Överste Henning Arntz
1945–1954: Överste Axel Rune

Underhållsbyrån (1907–1954)

1907–1917: Överste Magnus Stendahl
1917–1927: Överste Eric von Gegerfelt
1928–1930: Överstelöjtnant Per Sundh
1930–1939: Överste Eric Lilliehöök
1939–1939: Major Gunnar Levenius (tjf)
1939–1949: Överste Ivar Jarl
1949–1954: Överste Per Odensjö

Utrustningsbyrån (1907–1954)

1907–1915: Överste Fredrik Frölich
1915–1926: Överste Einar Wikland
1926–1936: Överste Sven Karlberg
1936–1939: Överstelöjtnant Ivar Gewert
1939–1940: Överstelöjtnant Johan Olof Örtenblad
1940–1942: Överste Ivar Gewert
1942–1944: Överste Nils Knutsson-Hall
1944–1949: Överste Edgar Westberg
1949–1954: Överstelöjtnant Ivan Modigh

Tekniska revisionen (1911–1937)

1911–1915: Överstelöjtnant, friherre Edvard Liljencrantz
1915–1916: Major Mauritz Schenström
1931–1935: Överstelöjtnant, friherre Salomon von Otter
1935–1937: Överstelöjtnant Erik Holmquist

Tekniska revisionskontoret (1937–1943)

1937–1939: Överstelöjtnant Elias Hård af Segerstad
1939–1940: Överstelöjtnant Ivan Karl Oskar Anton Erici
1941–1943: Major Ivan Modigh

Kasernutredningsbyrån (1937–1954)

1937–1941: Överstelöjtnant Carl Gustaf Palm
1941–1942: Överstelöjtnant Nils Knutsson-Hall
1942–1951: Överste Einar Jönnick
1951–1953: Överstelöjtnant Wilhelm Zätterström

Häst- och veterinärmaterielbyrån (1937–1954)

1937–1945: Överfältveterinär Axel Morén
1945–1954: Överfältveterinär Erik Liljefors

Förrådskontrollkontoret (1943–1954)

1943–1945: Överstelöjtnant Ivan Modigh
1946–1948: Major Henning Björkman
1948–1949: Major Folke Diurlin
1949–1951: Överstelöjtnant Wilhelm Zätterström
1952–1953: Major Curt Sylvén
1953–1954: Major Stig Wilén

Drivmedelsbyrån (1943–1954)

1943–1944: Överstelöjtnant Carl Norlander
1944–1948: Överstelöjtnant Gunnar Levenius
1949–1951: Överstelöjtnant Gustaf Huberth
1951–1954: Överste Valdemar Swedenborg

Chefer

1885–1899: Överste Ludvig Thimgren

Referenser

^ ”Armétygförvaltningen”. Riksarkivet. https://sok.riksarkivet.se/nad?Sokord=arm%C3%A9tygf%C3%B6rvaltningen&page=1&postid=Arkis+EFC3DC00-28CC-4DD9-9A2C-5FCB2D064F96&tab=post&FacettState=undefined%3Ac%7C#tab. Läst 29 september 2018.
^ ”Arméförvaltningen, Intendentsdepartementet”. Riksarkivet. 8 april 2021. https://sok.riksarkivet.se/?postid=ArkisRef+SE/KrA/0064. Läst 16 februari 2023.

Vidare läsning

Östergren, Stefan, Lindblad, Carl Wilhelm och Norberg, Erik: Arméförvaltningens historia, Allmänna Förlaget, 1987
Kleberg, Johan: Arméförvaltningen. Biografiska anteckningar 1866–1930, Stockholm, 1936

[1] ”Armétygförvaltningen”. Riksarkivet. https://sok.riksarkivet.se/nad?Sokord=arm%C3%A9tygf%C3%B6rvaltningen&page=1&postid=Arkis+EFC3DC00-28CC-4DD9-9A2C-5FCB2D064F96&tab=post&FacettState=undefined%3Ac%7C#tab. Läst 29 september 2018.

[2] ”Arméförvaltningen, Intendentsdepartementet”. Riksarkivet. 8 april 2021. https://sok.riksarkivet.se/?postid=ArkisRef+SE/KrA/0064. Läst 16 februari 2023.

[1]

[2]