Prins Arthur, hertig av Connaught och Strathearn – Wikipedia

Prins Arthur Hertig av Connaught och Strathearn
Prins Arthur (1913)
Kanadas generalguvernör
Tid i befattningen 13 oktober 1911–11 november 1916
Monark	Kung Georg V
Premiärminister	H. H. Asquith (Storbritannien) Robert Borden (Kanada)
Företrädare	Albert Grey, 4:e earl Grey
Efterträdare	Victor Cavendish, 9:e hertig av Devonshire
Född	Arthur William Patrick Albert 1 maj 1850 Buckingham Palace
Död	16 januari 1942 (91 år) Bagshot Park
Gravplats	Royal Burial Grounds, Frogmore
Alma mater	Royal Military Academy Woolwich
Yrke	Prins och yrkesofficer
Religion	Engelska kyrkan
Residens	Clarence House Bagshot Park
Maka	Luise Margarete av Preussen
Barn	Margareta, kronprinsessa av Sverige Prins Arthur Prinsessan Patricia
Föräldrar	Prins Albert Drottning Victoria
Släktingar	Kung Edvard VII (bror) Kung Georg V (brorson) Kung Edvard VIII (brors sonson) Kung Georg VI (brors sonson)
Namnteckning
Militärtjänst
Försvarsgren	Brittiska armén
Tjänstetid	1868–1942
Grad	Fältmarskalk
Befäl	Generalinspektör för armén Befälhavare för Irland Bombaykommandot
Slag/Krig	Feniska räderna Fälttåget i Egypten

Prins Arthur av Storbritannien och Irland, hertig av Connaught och Strathearn, (Arthur William Patrick Albert) född 1 maj 1850 på Buckingham Palace, död 16 januari 1942 på Bagshot Park i Surrey, var en brittisk prins, sjunde barnet och tredje sonen till drottning Viktoria av Storbritannien och hennes prinsgemål Albert av Sachsen-Coburg-Gotha.^[1]

Hertigen av Connaught och Strathearn var yrkesofficer i brittiska armén (med graden fältmarskalk från 1902) och han tjänstgjorde under första världskrigets första del som dominionen Kanadas generalguvernör mellan 1911 och 1916.

Genom hans äldsta dotter Margaret, som gifte sig 1905 med dåvarande prins Gustaf Adolf av Sverige, hertig av Skåne, härstammar två av Nordens nuvarande monarker från honom: kung Carl XVI Gustaf av Sverige och kung Frederik X av Danmark.

Prinsen föddes i Buckingham Palace och fick sitt tilltalsnamn efter den då ålderstigne krigshjälten från Napoleonkrigen, Arthur Wellesley, hertig av Wellington (med vilken han delade födelsedagen 1 maj).^[1]

Prins Arthur blev officer i brittiska armén (Royal Engineers) genom Royal Military Academy Woolwich 1866-1868, generalmajor 1880, general 1893 och slutligen fältmarskalk 1902. Under fälttåget i Egypten förde prinsen befäl över The Guards Brigade i slaget vid Tel-el-Kebir 13 september 1882, vilket det senaste tillfället då en medlem av en brittiska kungafamiljen fört befäl över militär trupp i strid.^[1] 1893-1898 var han befälhavare i Aldershot, 1901-1904 chef för 3:e armékåren, 1904-1907 generalinspektör för brittiska armén, och 1907-1909 högste befälhavare för de brittiska stridskrafterna vid Medelhavet.^[2]

År 1900 dog Arthurs äldre bror Alfred, som var regerande hertig av Sachsen-Coburg-Gotha i Kejsardömet Tyskland och vars egen son (också han med namnet Alfred) hade avlidit året dessförinnan. Arthur blev därigenom närmaste arvtagare till hertigdömet Sachsen-Coburg-Gotha, men han och hans egen son avstod emellertid från arvsrätten, till förmån för sin minderårige brorson Karl Edvard, som var postum son till Arthurs yngre bror Leopold.

Prinsen var medlem i kronrådet (Privy Counsellor) från 1871. Han var Kanadas generalguvernör mellan åren 1911 till 1916 och residerade då i Rideau Hall i Ottawa, Ontario och biträddes där av hustrun och yngsta dottern prinsessan Patricia.^[1] Hustrun Luise blev sjuklig under vistelsen i Kanada och avled året efter de kom tillbaka till Storbritannien.^[1]

Prinsen drog sig till största delen tillbaka från offentliga framträdanden under slutet av 1920-talet, men fortsatte fram till andra världskriget att fungera som en slags inspirerande farfars-gestalt inom armén.

Prins Arthur ingick äktenskap 13 mars 1879 i St. George's Chapel på Windsor Castle med prinsessan Luise Margarete av Preussen (född 25 juni 1860, död 14 mars 1917) i London, dotter till prins Fredrik Karl av Preussen (som var generalfältmarskalk i preussiska armén) och prinsessan Maria Anna av Anhalt-Dessau.

Hertigparet residerade från 1900 på Clarence House i London (numera bebott av kung Charles III). Dessutom innehade prins Arthur egendomen Bagshot Park i närheten av Windsor (numera bebodd av Prins Edward, earl av Wessex och dennes familj).

Prins Arthur efterträddes som hertig av Connaught och Strathearn av sonsonen Alastair. Året efter farfaderns död dog sonsonen Alastair i Kanada, där han tjänstgjorde som adjutant till dåvarande generalguvernören, Alexander Cambridge, 1:e earl av Athlone, make till Alastairs farfars kusin Prinsessan Alice av Albany och bror till drottning Mary.

1. Prinsessan Margareta (1882-1920), gift 1905 med kronprins Gustaf Adolf av Sverige, sedermera kung Gustaf VI Adolf (1882-1973) (5 barn).
2. Prins Arthur av Connaught (1883-1938), gift 1913 med prinsessan Alexandra, hertiginna av Fife (1891-1959) (1 son).
3. Prinsessan Patricia (1886-1974), gift 1919 med Sir Alexander Ramsay (1881-1972) (1 son).

Prins Arthur, hertig av Connaught och Strathearn var gudfar till sin brors sonsons dotter, prinsessan Elizabeth.^[1]

• General à la suite i Svenska armén, 1905
• Fältmarskalk i Preussiska armén, 1906
• Amiral i Danska flottan, 1910

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, Prince Arthur, Duke of Connaught and Strathearn, tidigare version.

• Wikimedia Commons har media som rör Prins Arthur, hertig av Connaught och Strathearn.
  Bilder & media