Axmartavlan – Wikipedia

Axmartavlan är en korsning på E4 kring 36 kilometer norr om Gävle. Axmartavlan var den plats där vägarna från Stockholm till Norrlands kustland och Norrlands inland delade sig. Kring 13 km norr om Axmartavlan finns Tönnebro värdshus med anor från 1600-talet där ryska kosacker 18 maj 1721 gjorde en våldgästning i samband med härjningar av Sveriges Norrlandskust. Numera ligger vägkorsningen, där E4 och vägen mot inlandet (riksväg 83) delar sig, vid Tönnebro värdshus i Söderhamns kommun, efter att E4 byggts i en ny sträckning. Denna E4-sträckning byggdes 1959.^[1]

E4-sträckan mellan Gävle och Axmartavlan, motortrafikled byggd 1987^[1], var under 1990-talet olycksdrabbad. Vägen planerades nämligen till motorväg, med långa svepande kurvor, klotoider och inga raksträckor. Av besparingsskäl byggdes bara ena halvan av den planerade motorvägen. Motorvägar är mötesfria och behöver därför bara enkel stoppsikt, medan motortrafikleder har mötande trafik förutsätter mycket längre sikt, flera hundra meter, för att bli trafiksäkra i samband med omkörning. Utformningen med otillräcklig stoppsikt för mötande trafikering gjorde att många svåra omkörningsolyckor inträffade.

Som ett led i arbetet med säkrare vägar valde Vägverket de 32 km som en pionjärsträcka för s.k. 2+1-väg med mitträcke, vilken blev färdig sommaren 1998. 2+1-sträckor utan mitträcke finns och har funnits här och var, särskilt i långa uppförsbackar, dessutom delar av E4 mellan Stockholm och Norrköping under en övergångsperiod i början av 90-talet innan hela sträckan blev motorväg.

Från Axmartavlan är E4 motorväg eller motortrafikled ända ner till Helsingborg. E4 är korsningsfri landsväg (undantaget korsningar med enskilda vägar) mellan Axmartavlan och Söderhamn, samt motorväg eller motortrafikled upp till Hudiksvall. Vid Axmartavlan finns den enda korsningen i plan med en allmän väg mellan Helsingborg och Hudiksvall.^[2]

• Axmar by