E4 – Wikipedia

För andra betydelser, se E4 (olika betydelser).
 Den här artikeln behöver fler eller bättre källhänvisningar för att kunna verifieras. (2009-10)
Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan.
Europaväg
Europaväg 4

E4 vid Linköping.
Basfakta
LandFinland Finland
Sverige Sverige
KlassificeringStamväg
Längd1 590 km
BeläggningAsfalt
Geografiska fakta
Börjar iFinland Torneå
ViaSverige Haparanda
Sverige Luleå
Sverige Umeå
Sverige Sundsvall
Sverige Gävle
Sverige Stockholm
Sverige Jönköping
Slutar iSverige Helsingborg (1 590 km)
E4:an strax norr om Nyköping, vy mot norr.

E4 eller Europaväg 4 är en europaväg som börjar i Torneå i Finland och slutar i Helsingborg i Sverige. E4 är Sveriges näst längsta väg (efter E45), då sträckan mellan Haparanda (som är startpunkten i Sverige) och Helsingborg utgör 1 590 kilometer. Sträckan i Finland är 0,8 kilometer lång.

Sträckning

[redigera | redigera wikitext]

Över gränsen mellan Finland och Sverige skyltas E4 "Haaparanta" västerut och "Finland" österut.

Inom Sverige skyltas E4 mellan följande orter: Haparanda–Kalix–Luleå–Piteå–Skellefteå–Umeå–Örnsköldsvik–Härnösand–Sundsvall–Hudiksvall–Söderhamn–Gävle–Uppsala–Arlanda–Stockholm–Södertälje–Nyköping–Norrköping–Linköping–Mjölby–Ödeshög–Gränna–Huskvarna–Jönköping–Värnamo–Ljungby–Markaryd–Örkelljunga–Åstorp–Helsingborg.[1] Orter i kursivt är fjärrorter, som alltid skyltas. Övriga orter är närorter eller knutpunkter.

I Helsingborg skyltas E4 som om den gick via färja till Helsingör. Enligt europavägsöverenskommelsen är det E47 och E55 och som går över Öresund med färjan och så skyltas det i Danmark (även om E55 tonats ned under 2010-talet).

Anslutande vägar

[redigera | redigera wikitext]

Europaväg 4 delar sträckning med andra europavägar på fem ställen, med:

Den korsar eller möter dessutom:

E4 delar sträckning med följande svenska riksvägar och länsvägar:

Den möter följande svenska vägar (från norr till söder):

         

Tätorter

[redigera | redigera wikitext]

Europaväg 4 passerar genom ett antal tätorter så att gående med flera blandas med genomgående biltrafik, oftast nära centrum: Helsingborg, Härnösand, Örnsköldsvik, Skellefteå, Sangis och Haparanda. Oftast är hastighetsgränsen 50 kilometer i timmen genom dem.

Alternativa vägar

[redigera | redigera wikitext]

E4 är i praktiken den snabbaste och smidigaste vägen för att färdas mellan två valfria platser längs vägen. Vid vissa tidpunkter kan det dock vara svåra köbildningar i Stockholm, eller så kan man vilja köra en kortare väg. Följande riksvägar kan därför användas som alternativ till E4 på vissa delsträckor.

  • 50 Mjölby–Falun–Söderhamn, 24 km kortare.
  • 50 68 Mjölby–Örebro–Fagersta–Gävle, 59 km kortare.
  • 50 E 18 56 Mjölby–Örebro–Västerås–Gävle, 54 km kortare.
  • 55 Norrköping–Uppsala, 23 km kortare.
  • 56 Norrköping–Västerås–Gävle, 39 km kortare. Denna sträcka har sedan 2007 ett enda nummer och kallas också ”Räta linjen”.
  • En annan genväg är Antjärn–Säbrå–Älandsbro som sparar 3 km och undviker staden Härnösand. Det handlar dock om småvägar som inte går snabbare.

Genvägarna är kortare men de är inte motorväg (utom vissa sträckor) och därför för det mesta långsammare och farligare.

  • 364 är ett alternativ till E4 Umeå–Skellefteå. Den är förvisso 3 km längre, men i gengäld är trafikmängden betydligt mindre och de långsamma avsnitten[källa behövs] färre.

Korsande järnvägar

[redigera | redigera wikitext]

Det finns inte någon plankorsning med järnväg längs Europaväg 4. Senast det fanns någon var 2006 då E4 korsade museijärnvägen Upsala–Lenna Jernväg i Uppsala. 1987 färdigställdes E4 norr om Gävle, innan dess korsade E4 järnvägen vid Hamrångefjärden. Innan förbifarten vid Norrköping byggdes i mitten av 1990-talet fanns en plankorsning med spårväg.

Följande järnvägar korsas, samtliga alltså planskilt:

Spårvägar och tunnelbanor:

(Gröna linjen, Röda linjen, Blå linjen)

Historia

[redigera | redigera wikitext]

Texten handlar mest om historiken bakom numreringen. Se avsnittet Vägstandard och vägmiljö för historiska byggprojekt.

E4 vid Tävraskogen strax norr om Örnsköldsvik, på en bild från början av 2000-talet. Vägstandarden vid den tiden var typisk för E4 i Norrland. På senare år har dock många sträckor av denna typ byggts om till 2+1-väg med mitträcke. E4 norr om Örnsköldsvik är nu invigd som s.k fyrfältsväg, men fortfarande saknas beslut om nybyggnad runt själva stadskärnan sedan vägprojektet plockades bort från regeringens infrastrukturplan 2010–2021.

Från 1945 till 1962 hette vägen Helsingborg–Stockholm Riksväg 1 eller Riksettan. Sträckan Stockholm–Haparanda var Riksväg 13 eller Rikstretton. Redan under den tid vägen hette Riksettan och Rikstretton skedde vissa omläggningar och vissa delar blev motorväg. Efter det att vägen blev omnumrerad till E4 har det skett stora omläggningar och vägen är sedan 2011 helt mötesfri från Hudiksvall och söderut. Från Axmartavlan och söderut är hela vägen motorväg eller mötesfri motortrafikled. Numera går därför den ursprungliga Riksettan parallellt med dagens motorväg på E4.

År 1961 skrev även Sverige på FN:s konvention om Europavägar. Tanken med europavägsystemet är att europavägnumren ska komplettera de nationella vägnumren och därmed förenkla för internationell trafik genom att länka samman de viktigaste nationella stråken i varje land till ett sammanhängande numrerat vägnät. Till skillnad från många andra europeiska länder valde dock Sverige och några andra länder som till exempel Belgien att inkorporera Europavägsnumren i sina nationella vägnummersystem istället för att som i till exempel Tyskland låta dem vara en komplettering till de nationella vägnumren. Våren 1962 skyltades därför hela Riksväg 1 och Riksväg 13 om till E4 i Sverige. E4 gick då från Finland (Helsingfors–Haparanda) genom Sverige och söderut genom Danmark (Helsingör–Rödby), Tyskland (via Puttgarden och Frankfurt), Schweiz (Basel–Genève), Frankrike (Grenoble–Nîmes) och Spanien (Barcelona–Madrid) till Portugals huvudstad Lissabon. – Se Lista över äldre europavägar.

Eftersom E4 är ett välkänt och inarbetat vägnummer i landet ändrades inte vägnumret när europavägnumren i Sverige reviderades 1992 för att följa övriga Europa, som under tiden hade skapat ett mer logiskt system för vägnumrering av vägar i nord–sydlig respektive öst–västlig riktning med betydligt fler europavägar. Det började införas 1985 i en del länder. Att behålla numret E4 krävde dock förhandling eftersom vägen var tänkt att heta E55 när det nya systemet beslutades. Detta får till följd att E55 slutar i hamnen i Helsingborg medan vägen från färjeläget i Helsingborg och norrut till E8 i Torneå heter E4.

Förr hade E4 sin nordliga ände i Keminmaa i Finland, men förkortades 2002 med 20 kilometer så att den börjar i Torneå. Detta gjordes på grund av att E8:an förlängdes i Finland med sträckan Torneå–Åbo.

Framtidsplaner

[redigera | redigera wikitext]

Genom sin nord–sydliga riktning igenom Sverige från Torneå i norr längs Norrlandskusten till Stockholm och vidare söderut igenom Östergötland och Småland till hamnen i Helsingborg betraktas vägen som Sveriges viktigaste trafikled i sin helhet.

Helsingborg–Gävle

[redigera | redigera wikitext]

Redan på 1950-talet beslöt man att det skulle finnas motorväg mellan Jönköping och Uppsala som mål, vilket blev klart år 2000 och tog drygt 40 år. Den sista sträckan som invigdes var Ödeshög–Mjölby. Senare har man också haft som mål att bygga en sammanhängande motorväg mellan Helsingborg och Jönköping. Sedan sträckan Ljungby–Toftaholm blev färdig år 2023 återstår endast 7 kilometer vid Ljungby och söderut, som är under utbyggnad och planeras bli klart 2025. E4 är år 2024 mötesfritt och nästan helt korsningsfritt mellan Helsingborg och Hudiksvall (cirka 845 kilometer).

  • Ombyggnad av 7 kilometer motortrafikled till motorväg söder om Ljungby påbörjades 2023 och blir färdigt 2025.[2].
  • En ny 21 kilometer lång motorvägsförbindelse väster om Stockholms innerstad, benämnd Förbifart Stockholm, byggs och beräknas färdigställas år 2030.[3]
Sträcka Längd Målstandard Status
Kånna – Ljungby (befintlig sträckning) 7 km 22 m bred Pågår. Klart 2025
Förbifart Stockholm (ny sträckning) 21 km 3+3 körfält Pågår. Klart 2030

Trafikverket planerar även att bygga om Trafikplats Ljungarum i Jönköping kring år 2028-2031 i syfte att öka kapaciteten och minska köbildningen. Trafikplatsen planeras att bli en motorvägskorsning där både E4 och väg 40 blir genomgående motorvägar med vardera två körfält i varje riktning. Idag måste genomgående E4-trafik svänga i trafikplatsen. [4]

Gävle–Haparanda

[redigera | redigera wikitext]

Trafikverket har som mål att göra E4 mötesseparerad. Följande nyinvesteringsprojekt produceras eller utreds av Trafikverket, i ordning från söder till norr.

  • Kongberget-Gnarp - Cirka 22 kilometer lång 2+1-väg med mitträcke, från Kongberget, söder om Vattrång, till Gnarp, varav del i ny sträckning, planeras för detta avsnitt mellan Hudiksvall och Sundsvall.[5] Produktion är finansierad, men omtag i planeringsarbetet har gjorts för att kunna samordna vägproduktionen med utbyggnad av Ostkustbanan till dubbelspår. Samtal om tillskott av medel för byggnation av 2+2-väg genom medfinansiering, cirka 50 miljoner SEK enligt vägutredning, förs bland länets kommuner och länsstyrelse under ledning av Region Gävleborg. Enligt Trafikverket är byggstarten planerad till 2028. Efter 2033 ska etappen vara klar.[5]
  • Trafikplats Torsboda Industripark - Ny trafikplats till Torsboda Industripark och borttagande av trevägskorsning ca 1 km söder om denna. Avtal om att trafikplats ska byggas har tecknats mellan Timrå kommun och Trafikverket. Upphandlingen av projekteringen av Trafikplatsen är klar[6] och arbetet med vägplan samt projekteringen av en tillfällig trafikplats genomförs under 2023.[7] Kostnaden för den nya trafikplatsen är beräknad till 150 miljoner kronor.[8]
  • Härnösand – En ny sträckning väster om Härnösand, Kittjärn till Överdal, skulle medföra en cirka fem kilometer genare sträckning av E4, samt kraftigt minska mängden tung trafik genom centrala Härnösand. Projektet är inte finansierat i nationell transportplan 2018-2029 och har därför lagts vilande.[9]
  • Örnsköldsvik – En ny sträckning av E4 genom centrala Örnsköldsvik utreds, med tunnel genom Åsberget. Enligt förstudien skulle nysträckningen medföra en avsevärd minskning av mängden tung trafik genom centrala staden och därmed förbättrad miljö i stadskärnan, samt kortare restider for lokala och långväga transporter. En lokaliseringsstudie år 2015 diskuterade två alternativ för tunnelns sträckning, med kostnadsuppskattning om cirka 1,8 miljarder SEK, men vid tidpunkten fanns ej finansiering i nationell transportplan 2018–2029.[10]
Skiss av projicerad vägstandard och typ för E4 norr om Gävle år 2021, enligt Trafikverkets planering den första juli, 2016. Verkligt utfall kan komma att avvika genom ändrade planer, förseningar och dylikt
  • Gumboda–Yttervik som ligger mellan Umeå och Skellefteå – Cirka 50 kilometer mötesseparerad 2+1-väg , mestadels i befintlig sträckning, utreds i fem deletapper (se tabellen nedanför), genom breddning av vägbana, ombyggnation av korsningar, ersättningsvägar, och möjligen vissa avsnitt ny sträckning såsom till exempel kurvan i Lövsele.[11]
  • Lappbäcken–Harrioja – Projektet är vilande.
Sträcka Längd Målstandard Status
Kongberget – Gnarp (ny sträckning) 22 km 2+1 / 1+1 Byggstart 2028. Klart 2033
Trafikplats Torsboda Industripark (ny trafikplats) 2 km Byggstart osäker.
Förbifart Härnösand (Kittjärn-Överdal) (ny sträckning) 12 km / 2+1 Byggstart osäker, projektet vilande
Förbifart Örnsköldsvik (ny sträckning) 18 km 2+2 Byggstart osäker, projektet vilande
Gumboda – Yttervik (fem deletapper, ca 50 km)
och övriga mellan Umeå och Skellefteå (totalt 8 etapper): 		ca 60 km
Gumboda – Grimsmark (befintlig sträckning) 15 km / 2+1 Byggstart 2025. Klart 2028
Grimsmark – Broänge (ny sträckning) / 2+1 Byggstart osäker, projektet vilande
Broänge – Daglösten (befintlig sträckning) 13 km / 2+1 Byggstart 2027. Klart 2029
Daglösten – Ljusvattnet (befintlig sträckning) 8 km / 2+1 Byggstart 2028. Klart 2033
Ljusvattnet – Yttervik (befintlig sträckning) / 2+1 Byggstart osäker, projektet vilande
Förbifart Skellefteå (Tjärn-Solbacken) (ny sträckning) 8 km / 2+1 Byggstart 2028. Klart 2033
Lappbäcken – Harrioja (troligtvis befintlig sträckning) 15 km / 2+1 Byggstart osäker, projektet vilande

Vägstandard och vägmiljö

[redigera | redigera wikitext]

På E4 finns så gott som samtliga strömningar som dominerat svensk vägarkitektur och vägutformning från 1930-talet och framåt representerade. I Stockholm och Jönköping går vägen rakt igenom städerna som stadsmotorvägar. Norr om Jönköping drogs vägen så nära Vättern som möjligt längs en bergsskärning vid vattnet för att ge bilisterna så vacker utsikt som möjligt över sjön. Söder om Jönköping drogs vägen så rakt och brett igenom skogslandskapet att många bilister somnade vid ratten på grund av den monotona vägmiljön, vilket ledde till att dåvarande Vägverket (nuvarande Trafikverket) fick sätta ut skulpturer och installera speciell belysning för att hålla bilisterna vakna och koncentrerade vid ratten.[12]

Motorväg och motortrafikled

[redigera | redigera wikitext]

Stora delar på E4 i Sverige är motorväg och motortrafikled. Vissa sträckor som är motortrafikled är sammanbundna med motorvägssträckor på E4. Exempel på detta är avsnitten mellan Kånna och Ljungby samt mellan Gävle och Axmartavlan som är mötesfria och har på- och avfarter av motorvägsstandard och som kan sägas fungera som delar i en lång motorvägssträcka mellan Helsingborg och Axmartavlan. Andra delar, som de korta motorvägsavsnitten vid Sundsvall [13] och Piteå eller motortrafiklederna mellan Gäddvik och Rutvik vid Luleå, är fristående motorvägar och motortrafikleder som saknar kopplingar till ett motorvägsnät.

E4 är utbyggd till motorväg och motortrafikled följande sträckor:

Motortrafiklederna är 2+1-vägar, i något fall 2+2-väg med en standard som är nära motorvägsstandard.

Övriga sträckor

[redigera | redigera wikitext]

Länsstyrelserna bestämmer skyltning, vilket är skälet till Norrlands höga hastighetsbegränsningar och till att sträckan Söderhamn–Enånger var skyltad motorväg under cirka tio år trots att den på flera punkter avviker från de kriterier som en normal motorväg anses ska uppfylla. Sträckorna Överdal–Gallsätter, norra Örnsköldsvik–Arnäsvall, Lögdeå–norra Nordmaling, Stöcksjö–Teg samt norra Skellefteå–Byske och Antnäs–Gäddvik skulle kunna anses uppfylla kriterier för motortrafikled alternativt motorväg, men saknar den statusen. I Norr- och Västerbotten skyltas vanligen 110km/h-sträckor om till 90km/h vintertid. Observera att utplacering av fartkameror kan ändras med kort varsel.

Helsingborg–Mjölby

[redigera | redigera wikitext]

E4 mellan Helsingborg och Gävle kan sägas representera nästan alla generationer motorvägsutbyggnader i Sverige. Nästan samtliga lösningar för motorväg eller liknande finns på denna sträcka. E4 utnyttjar den södra utfarten ur Helsingborg, även om många som ska från staden eller färjan använder den norra utfarten som även kallas Ängelholmsleden, eftersom det är 5 kilometer kortare den vägen från färjan. Problemet med denna väg är att man passerar rakt genom centrum, så tidsmässigt blir det jämbördigt om man kommer från färjan.

Utanför Helsingborg ligger två motorvägskorsningar. Från den norra motorvägskorsningen Trafikplats Kropp eller avfart nummer 30 går motorvägen i nordostlig riktning. Den första biten närmast Helsingborg har vägen bitvis betongbeläggning. Efter Åstorp är motorvägen något nyare och följer i stora delar den gamla landsvägen. Mot avsnittet mot Eket strax söder om Örkelljunga är byggd under 1990-talet och stora delar är ombyggda från landsväg. Denna del är typisk för svenska motorvägar från 1990-talet, med mjuka svängar som ska följa naturen. Förbi Örkelljunga och Skånes Fagerhult består motorvägen av ett nybyggt avsnitt som är typiskt för nyare svenska motorvägar byggda under 2000-talet med ett utseende som ska harmoniera med naturen och dessutom har gott om skyddsräcken. Vid Markaryd kommer ett ännu nyare avsnitt. Detta påminner till utseendet om det som går från Örkelljunga men med den lilla skillnaden att vajerräckets stolpar har lite annorlunda form. Motorvägen går här också över Laganbron som var det dyraste inslaget i detta nybyggda avsnitt. Vissa delar av denna nybyggda del har ett mitträcke som består av ett vajerräcke som sitter direkt i asfalten likt 2+1-vägar. I övrigt har den annars ett vajerräcke som sitter i ett dike mellan körbanorna.

Vid Strömsnäsbruk övergår motorvägen till motorväg byggd under 1990-talet och den uppmärksamme kan se små ändringar i stil på broar och liknande. Även vajerräcket ändrar form något igen. Detta fortsätter fram till Kånna där vägen istället blir en motortrafikled som är mötesfri med mitträcke. Den är en s.k. 2+1-väg dock med på- och avfarter av motorvägsstandard. Motiveringen till detta standardbyte är mest att den byggdes som motortrafikled vid en tid (sent 1970-/tidigt 1980-tal) då detta var ett vanligt byggnadssätt.

Under 1990-talet byggdes några sådana sträckor om till motorväg, bland annat E4 förbi Värnamo, eftersom de hade ganska mycket olyckor, men denna sträcka kom inte med då. Under 2000-talet har istället motortrafikleder byggts om till 2+1-vägar, till mycket lägre kostnad men med god trafiksäkerhet. Vägtypen beror generellt på när de byggts. Vägar av mellanstandard förblir, medan de sämre byggs om senare. Vägen är i detta utförande till Toftaholm där vägen åter blir en normal motorväg. Länge ansågs sträckan mellan Ljungby och Toftaholm ha tillräckligt god standard, men trots mötesseparering och planskildhet förekom ändå relativt många olyckor och beslut togs att även bygga om denna sträcka till motorväg.

Från Toftaholm och förbi Värnamo är vägen en motorväg av ett typiskt snitt för de som är byggda under 1990-talet. Den går huvudsakligen genom bara skog och är även här byggd för att smälta in i naturen. Närmare Jönköping övergår E4 i äldre motorväg byggd under 1960-talet. När motorvägen når Jönköping kommer en motorvägskorsning där den möter Riksväg 40. Åker man söderut längs E4 får man en lite besvärlig 270-graderssväng. Norrut fortsätter motorvägen till höger i denna motorvägskorsning och fortsätter genom både Jönköping och Huskvarna som en stadsmotorväg. Strax norr om Huskvarna därefter går vägen alldeles vid Vättern. Motorvägen som här är byggd under 1960-talet är avsiktligt byggd bredvid Vättern för att ge trafikanterna en fin utsikt. Denna sträcka kallas också Vätterleden. Eftersom motorvägen här går vid en sluttning går körfälten i två olika plan. Norr om Jönköping ligger Gränna, och där passerar vägen på cirka 280 meters höjd över havet, vägens högsta punkt. Rastplatsen Brahehus ligger något längre norrut, 270 meter över havet och 180 m över Vättern, med mycket fin utsikt. Efter Vättern fortsätter vägen mot Ödeshög. Sträckan Jönköping-Ödeshög anses som en av Sveriges vackraste vägar[enligt vem?]. Norr om Ödeshög fortsätter motorvägen på ett avsnitt byggt i slutet på 1990-talet mot Väderstad. Från Väderstad till Mjölby består sedan motorvägen av ett avsnitt som är ombyggt från landsväg under 1990-talet.

Mjölby–Stockholm

[redigera | redigera wikitext]
  • E4 vid Linköping, avfart 112 skymtar i vänsterkanten.
    E4 vid Linköping, avfart 112 skymtar i vänsterkanten.
  • E4 vid Nyköpingsbro, Nyköping.
    E4 vid Nyköpingsbro, Nyköping.
  • E4 söder om Stockholm med Albyberget i Bakgrunden. Vy norrut.
    E4 söder om Stockholm med Albyberget i Bakgrunden. Vy norrut.
  • Samma plats som bilden ovan, men vy söderut med Botkyrka kyrka till höger.
    Samma plats som bilden ovan, men vy söderut med Botkyrka kyrka till höger.
  • Södergående riktning vid norra infarten till Hallunda
    Södergående riktning vid norra infarten till Hallunda

I Mjölby övergår sedan motorvägen till en lite äldre motorväg byggd under 1970-talet. Denna del är ganska rak och går dessutom över ett ganska platt och öppet landskap. Vid Linköping möter den riksvägarna 34 och 35 i två olika motorvägskorsningar. Strax norr om Linköping övergår motorvägen till ett lite nyare avsnitt som är byggt i början på 1990-talet. Vid Norsholm går motorvägen över Göta kanal på Norsholmsbron och vidare mot Norrköping. Efter Norsholmsbron är motorvägen försedd med en mittbarriär som består av fabrikstillverkade betongblock. där den möter E22 vid en större trafikplats. Motorvägen passerar i Norrköpings nordvästra utkant och man ser inte särskilt mycket av stadsbebyggelsen. Norr om Norrköping övergår motorvägen till en äldre motorväg byggd i början på 1960-talet. Betongblocken i mittbarriären övergår till en normal mittbarriär här. Den möter riksvägarna 51, 55 och 56 och fortsätter sedan vidare norrut. Man kan se på broarna att det är en äldre motorväg. Norr om Norrköping har i mitten av 1990-talet ett omfattande vägnät byggts för anslutning av väg 51, 55 och 56 till E4.

1940 invigdes en ny förbifart igenom Norrköping förbi Himmelstalunds gård som fram till 1996 utgjorde en del av E4. Vägen utformades väldigt motorvägslikt med planskilda korsningar och två körbanor. Samtliga korsningar var planskilda utom med spårvagnslinjerna och en rondell som byggdes i norra delen av vägen. Planen var att vägen så småningom skulle byggas ut till motorväg, men när man väl byggde en motorväg vid Norrköping beslöt man sig för att bygga en helt ny väg väster om staden eftersom det ansågs alltför kontroversiellt att bygga om vägen till motorväg igenom stadsmiljön. Vid hotell Stenkullen, statsministern Carl Swartz sommarresidens utanför Norrköping, och vid Rosendals slott utanför Helsingborg lät man bygga vägen rakt igenom tomterna och motorvägen skar på så vis rakt igenom stora stycken kulturmiljö.

I Södermanland övergår motorvägen till ett nyare avsnitt. Motorvägen går förbi Stavsjö och denna del öppnades 1994. Motortrafikleden mellan Gammelsta och Nyköping invigdes 1986. Sträckan blev olycksdrabbad, och 1996 öppnades den som motorväg, efter att en vägbana byggts till. Här går körbanorna isär ordentligt och mittremsan blir mycket bred. Vissa avsnitt är den så pass bred att man inte ser den mötande trafiken. Då motorvägen var en nykonstruktion, så finns den gamla vägsträckan kvar och går strax söder om motorvägen som Länsväg 800 längs Kilaån. I Nyköping blir motorvägen åter en äldre motorväg som invigdes redan 1961. På detta avsnitt kan man se att motorvägen har broar av äldre utseende och avfarterna är ganska tvära vilket gör att 90 km/h råder genom staden. Passagen över Nyköpingsån har visat sig vara en olycksdrabbad vägsträcka. Ett flertal allvarliga trafikolyckor med dödlig utgång skedde på denna sträcka under vintern 2009/2010. Trafikverket har därför sänkt hastigheten till 90 km/h på denna sträcka. Den före detta E4-sträckningen fortsätter som Länsväg 800 parallellt med motorvägen till Vagnhärad och är vid flertalet tillfällen mindre än 100 meter ifrån E4:an under dessa dryga tre mil. Strax norr om Nyköping övergår motorvägen till en sträcka som är byggd under 1970- och 1980-talen. Detta avsnitt är ganska monotont och fortsätter mot Södertälje.

Motorvägen vid Södertälje är byggd i början på 1960-talet. Norr om Södertälje övergår motorvägen till ett avsnitt som är byggt under 1950-talet. Detta avsnitt var inte motorväg de allra första åren men blev omklassad till det 1964 utan någon större ombyggnad. Detta mycket hårt trafikerade vägavsnitt passerar över berg och djupa dalar samtidigt som det är kurvigt, med många olyckor som följd. Denna sträcka rustades upp och breddades till sex körfält vilket blev klart år 2014 och sträckan fick kö-varningssystem.[17] Motorvägen går förbi Salem och vidare till Stockholm. Belysningsanläggningen byttes ut i samband med breddningen till sex körfält. Då vägren saknas finns här istället räddningsfickor med jämna mellanrum där även nödtelefon finns installerad.

Stockholm–Gävle

[redigera | redigera wikitext]

I Stockholm går vägen förbi områden som Fittja, Hallunda där motorvägen nu är sexfilig. Västertorp passeras. Därefter går motorvägen till en motorvägskorsning där den ansluter till bland annat Södra länken. Motorvägen passerar därefter genom Stockholms centrala delar, längs Essingeleden som mestadels är åttafilig och är Sveriges hårdast trafikerade väg. Essingeleden går över ett antal broar som till exempel Gröndalsbron och Essingebron, därefter genom Fredhällstunneln.

Den fortsätter sedan genom Eugeniatunneln där Essingeleden tar slut och Uppsalavägen tar över. Eugeniatunneln som knyter ihop Essingeleden och Uppsalavägen är byggd i början på 1990-talet. Innan gick trafiken genom en vanlig gata (Norra Stationsgatan, som då (1971–1991) var en av de hårdast trafikerade innerstadsgatorna). Motorvägen Uppsalavägen är byggd i etapper och de äldsta delarna härstammar från 1950-talet. Vid Järva Krog möter den E18. E18 ansluter sedan E4 och går gemensamt med E4 fram till trafikplats Kista där E18 svänger av. Motorvägen fortsätter sedan vidare norrut och är till stor del breddad med flera körfält. År 2015 var det 6-8 körfält mellan Eugeniatunneln och trafikplats Häggvik. Vid trafikplats Häggvik svänger länsväg 265 Norrortsleden av österut i en större motorvägskorsning. Här kommer i framtiden norra anslutningen till förbifart Stockholm att börja.

Motorvägen går förbi bland annat Upplands Väsby och vidare mot Märsta och Arlanda. Vid Märsta finns en motorvägskorsning där den ansluter till Arlandaleden. Motorvägen fortsätter vidare mot Uppsala (öppningsår 1972). Efter Märsta tar belysningen som hade börjat i Södertälje slut. Så lång sträckning med belysning på motorväg förekommer annars mest i Belgien, Storbritannien och Nederländerna. Mellan Märsta och Uppsala har motorvägen en bred mittremsa. Denna påminner mycket om den som finns strax söder om Nyköping. Motorvägen går i mjuka svängar här. Denna del är från början på 1970-talet och var en av de första i Sverige av ett lite modernare snitt i mjuka kurvor som skulle harmoniera med naturen.

Upsala–Lenna Jernväg korsar motorvägen utanför Uppsala

Strax söder om Uppsala kommer man till en motorvägskorsning där man kan svänga av till Tycho Hedéns väg som är E4:ans gamla sträckning. E4 fortsätter förbi Uppsala vid stadens östra sida på en sträcka öppnad 2006. Denna sträcka har ett mycket modernt snitt. Motorvägen går också under en bro för museijärnvägen Uppsala–Länna Järnväg (även känd som Lennakatten).

Efter Uppsala fortsätter motorvägen förbi Storvreta och över en bro över Fyrisån. Motorvägen fortsätter till Gävle. Sträckan mellan Uppsala och Björklinge invigdes den 21 december 2006 och sträckan Björklinge–Mehedeby invigdes den 17 oktober 2007. Sträckan Uppsala–Mehedeby, 78 kilometer, byggdes i ett enda projekt åren 2002–2007, även om en del (Uppsala–Björklinge) stod klar och öppnades tidigare. Tack vare att motorvägsdelen förbi Uppsala öppnades 2006 undgår staden numera den genomfartstrafik som tidigare gick genom stadens östra delar (huvudsakligen längs Tycho Hedéns väg). Den nyöppnade motorvägssträckan mellan Uppsala och Mehedeby har fått kritik då Vägverket i strävan för att sänka byggkostnaderna valde att bygga motorvägen med smalare vägrenar vilket innebär en ökad olycksrisk vid fordonsstopp.

Mellan Mehedeby och Gävle har motorvägen en tämligen bred mittremsa med växtlighet. Denna sträcka byggdes först som motortrafikled på 1970-talet, (öppningsår 1977) och går rakt genom i stort sett obebodda skogsområden. 1995 färdigställdes en andra körbana bredvid den befintliga och sträckan kunde därmed uppgraderas till komplett motorväg. År 1980 byggdes E4 runt Gävle. Då slutade den tunga trafiken att gå Kungsgatan genom Gävle centrum.

Norr om Gävle

[redigera | redigera wikitext]

Längs Norrlandskusten har motorvägsutbyggnader eller planskilda 2+2-vägar byggts men längre sträckor har ofta byggts om till 2+1-vägar på grund av att trafikmängden är lägre längs norrlandskusten än söderut med undantag kring de större städerna längs vägen. Norr om Gävle blir vägen en 2+1-väg. Delen fram till Axmartavlan är motortrafikled, invigd 1987, därefter är vägen 2+1-väg med plankorsningar fram till Söderhamn. Dock är hela sträckan från Gävle relativt starkt trafikerad och vid vissa tidpunkter på året är den kraftigt belastad. Här övergår vägen till fyrfilig motortrafikled fram till Hudiksvall. Mellan Söderhamn och Enånger byggdes Sveriges första s.k. fyrfältsväg, vilken ursprungligen varken klassades som motorväg eller motortrafikled när den invigdes 1999.[18] Efter några år i bruk fick den motorvägsstatus utan att några förändringar gjorts. I samband med att sträckan från Enånger till Hudiksvall invigdes 2011 skyltades Söderhamn-Enånger om till motortrafikled. Vägen saknar vägrenar och har för motorvägar smala körfält. Avfarterna svänger av mycket tvärt och påfarterna är svagt vinklade och saknar accelerationsfält; i stället är det stopplikt som gäller. Fortfarande är de flesta skyltbakgrunder som brukar vara gröna längs motorvägar blåa på detta avsnitt. Utformningen utan riktiga av- och påfarter kritiserades vid planeringen av bland andra NTF och polismyndigheten[19]. Efter Hudiksvall är vägen blandad 2+1-väg och landsväg fram till Njurundabommen där vägen åter blir motorväg fram till Timrå. Sträckan fram till Sundsvallsfjärden, inklusive en bro över denna, invigdes 2014. Delen norr om Sundsvallsfjärden byggdes under 1960 och 1970-talet. Norr om Timrå fortsätter sedan 1991 E4 som motortrafikled fram till Midlanda, och därefter 2+1-väg över Indalsälvens delta och upp till Härnösand där vägen går nära centrum. Därefter är det landsväg genom Älandsbro och från Överdal 2+1-väg med planskilda korsningar vid bland annat Högakustenbron. Bron och kring 20 kilometer ny vägsträckning genom Höga kusten invigdes hösten 1997. E4 är sedan 2+1-väg Gallsätter-Ullånger, Docksta-Tvillingsta och 2+2-väg norr om Örnsköldsvik förbi Arnäsvall. Sträckan därefter upp till länsgränsen mot Västerbotten är blandad 2+1 och 2+2 väg med s.k balkräcke i vägbanan. I Västerbottens län är vägstandarden från länsgränsen till Umeå 2+1 väg med 110 km/h hastighetsbegränsning. Sträckan Stöcksjö–Umeå uppfyller motorvägsstandard men en cirkulationsplats gör att vägen inte är klassad som motorväg trots att den i praktiken fungerar som det. Detta avsnitt har också tidigare varit motorväg men förlorade sin motorvägsstatus sedan cirkulationsplatsen blivit byggd.

Norr om Umeå är sträckan 2+1-väg fram till Sikeå. Därefter går den sedan som vanlig landsväg (nio meter bred) fram till Bureå. 2004 invigdes en helt ny sträckning med mestadels planskild 2+1-väg fram till Skellefteå, och mellan Skellefteå och Byske är vägen utbyggd till 2+2-väg med motorvägsstandard. Nästa avsnitt med motorväg är sedan mellan Piteå och Bertnäs som också är Sveriges nordligaste motorväg. Ursprungligen var denna klassad som motortrafikled, vilket berodde på kringgående av ett riksdagsbeslut om att det inte skulle byggas motorvägar norr om Sundsvallstrakten. Vid Luleå finns en motortrafikledssträcka. Där finns en motortrafikledskorsning, världens nordligaste (utformad som motorvägskorsning, men det är motortrafikleder). Den byggdes, inklusive förbifarten förbi Luleå, år 1978. Innan dess var även Luleå en av de många städer E4 gick igenom.

Äldre sträckningar

[redigera | redigera wikitext]

Följande sträckor i Sverige, eller delar av dessa, hör till dem som tidigare utgjort delar av E4, men som inte längre gör det.

Vägstandard

[redigera | redigera wikitext]

[20]

Vägstandard

[redigera | redigera wikitext]
Delsträcka Avstånd Hastighet Vägstandard
Haparanda Kalix 48 km 2+1-väg, 2+2-väg. 30–50 km/h riksgränsen–cirkulationsplats Björka.
Kalix Åkroken 15 km Landsväg. 50–80 km/h genom Kalix.
Åkroken Rutvik 43 km 2+1-väg
Rutvik Gäddvik 9 km Motortrafikled (2+1)
Gäddvik Bertnäs 38 km 2+1-väg
Bertnäs Piteå 6 km Motorväg (2+2)
Piteå Bureå 88 km 2+1-väg, 2+2-väg 70–90 km/h genom Piteå, 90 km/h genom Byske, 50–90 km/h genom Skellefteå.
Bureå Sikeå 55 km Landsväg. 70 km/h genom Bureå.
Sikeå Djäkneboda 22 km 2+1-väg
Djäkneboda Docksta 180 km 2+1-väg, 2+2-väg 80–100 km/h genom Umeå, 50–80 km/h genom Örnsköldsvik.
Docksta Ullånger 13 km 100 2+1-väg
Ullånger Överdal 44 km 2+1-väg 70–90 km/h vid Gallsäter.
Överdal Härnösand
(Fröland)		 12 km Landsväg.
Härnösand
(Fröland)		 Midlanda 25 km 2+1-väg, 80 km/h vid Antjärn, 1+1-väg Midlanda-Torsboda och Bölesjön-Svarvarböle
Midlanda Timrå 6 km Motortrafikled (2+1) , 1+1 i Sörberge
Timrå Njurundabommen 35 km Motorväg (2+2)
Njurundabommen Gnarp 25 km 2+1-väg
Gnarp Kongberget 22 km Landsväg.
Kongberget Hudiksvall 21 km 2+1-väg
Hudiksvall Söderhamn 50 km Motortrafikled (2+2) 100 km/h vid Hudiksvall.
Söderhamn Bergby
(Axmartavlan)		 40 km 2+1-väg
Bergby
(Axmartavlan)		 Gävle
(Gävle N)		 33 km Motortrafikled (2+1)
Gävle
(Gävle N)		 Mehedeby 30 km Motorväg (2+2)
Mehedeby Uppsala
(trafikplats Fullerö)		 60 km Motorväg (2+2)
Uppsala
(trafikplats Fullerö)		 Upplands Väsby
(trafikplats Glädjen)		 50 km Motorväg (2+2)
Upplands Väsby
(trafikplats Glädjen)		 Sollentuna
(trafikplats Häggvik)		 10 km Motorväg (3+3) Variabel hastighet (80/100 km/h) mellan trafikplats Rotebro och trafikplats Häggvik.
Sollentuna
(trafikplats Häggvik)		 Solna
(trafikplats Järva Krog)		 9 km Motorväg (4+4) Gemensam med E18 mellan trafikplats Kista och trafikplats Järva Krog.
Solna
(trafikplats Järva Krog)		 Stockholm
(trafikplats Västberga)		 12 km Motorväg ((2-4)+(2-4)) Gemensam med E20 från trafikplats Norrtull.
Stockholm
(trafikplats Västberga)		 Hallunda
(trafikplats Hallunda)		 12 km Motorväg (3+3) Gemensam med E20.
Hallunda
(trafikplats Hallunda)		 Södertälje
(trafikplats Saltskog Ö)		 14 km Motorväg (3+3) Variabel hastighet (80/100 km/h). Gemensam med E20.
Södertälje
(trafikplats Saltskog Ö)		 Linköping
(trafikplats Linköping V)		 170 km Motorväg (2+2) 90 km/h förbi Nyköping, 90 km/h vid trafikplats Norrköping N.
Linköping
(trafikplats Linköping V)		 Gränna
(norr om trafikplats Gränna)		 90 km Motorväg (2+2)
Gränna
(norr om trafikplats Gränna)		 Huskvarna
(Huskvarna N)		 28 km Motorväg (2+2)
Huskvarna
(Huskvarna N)		 Jönköping
(trafikplats Råslätt)		 13 km Motorväg (2+2) 50–70 km/h vid trafikplats Ljungarum i Jönköping.
Jönköping
(trafikplats Råslätt)		 Jönköping
(trafikplats Torsvik)		 6 km Motorväg (2+2) [21]
Jönköping
(trafikplats Torsvik)		 Ljungby
(trafikplats Ljungby N)		 95 km Motorväg (2+2) [21]
Ljungby
(trafikplats Ljungby N)		 Kånna 12 km Motortrafikled (2+1)
Kånna Örkelljunga
(trafikplats Ljungaskog)		 75 km Motorväg (2+2) [21]
Örkelljunga
(trafikplats Ljungaskog)		 Helsingborg
(trafikplats Elineberg)		 45 km Motorväg (2+2)
Helsingborg
(trafikplats Elineberg)		 Helsingborg
(färjeterminal)		 2 km Stadsgata.

[20]

Byggår till mötesfri väg, Helsingborg – Haparanda

[redigera | redigera wikitext]
Ordning Vägnummer Start Slut Vägtyp Byggår Namn på helt etapp-projekt Status
1 E4 Högaborg Helsingborg Motorväg 1975
2 E4 Helsingborg Kropp Motorväg 1977
3 E4 Kropp Hyllinge Motorväg 1978
4 E4 Hyllinge Åstorp Motorväg 1993
5 E4 Åstorp Tranarp Motorväg 1995
6 E4 Tranarp Ljungaskog Motorväg 1996
7 E4 Ljungaskog Brånhult Motorväg 2004
8 E4 Brånhult Misterhult Motorväg 2006
9 E4 Misterhult Gräsholma Motorväg 2005
10 E4 Gräsholma Strömsnäsbruk Motorväg 2004
11 E4 Strömsnäsbruk Hornsborg Motorväg 1993
12 E4 Hornsborg Kånna Motorväg 1997
13 E4 Kånna Ljungby Motorväg 2025[22] Ljungby – Toftanäs Pågår
14 E4 Ljungby Toftaholm Motorväg 2023
15 E4 Toftaholm Hjälshammar Motorväg 1997
16 E4 Hjälshammar Värnamo Motorväg 1995
17 E4 Värnamo Skillingaryd Motorväg 1994
18 E4 Skillingaryd Hyltena Motorväg 1993
19 E4 Hyltena Röde påle Motorväg 1966
20 E4 Röde påle Huskvarna Motorväg 1967
21 E4 Genom Huskvarna Motorväg 1968
22 E4 Huskvarna Vättersmålen Motorväg 1960
23 E4 Vättersmålen Gränna Motorväg 1964
24 E4 Gränna Ödeshög Motorväg 1972
25 E4 Ödeshög Väderstad Motorväg 1999
26 E4 Väderstad Mjölby Motorväg 1998
27 E4 Förbi Mjölby Motorväg 1980
28 E4 Mjölby Mantorp Motorväg 1969
29 E4 Mantorp Linköping Motorväg 1979
30 E4 Förbi Linköping Motorväg 1976
31 E4 Linköping Norsholm Motorväg 1975
32 E4 Norsholm Melby Motorväg 1988
33 E4 Melby Lövstad Motorväg 1989
34 E4 Lövstad Norrköping Motorväg 1992
35 E4 Norrköping Loddby Motorväg 1996
36 E4 Loddby Länsgräns Ö/S Motorväg 1965
37 E4 Länsgräns Ö/S Gammelsta Motorväg 1994
38 E4 Gammelsta Bergshammar Motorväg 1996
39 E4 Bergshammar Nyköping Motorväg 1961
40 E4 Nyköping Lästringe Motorväg 1973
41 E4 Lästringe Sille Motorväg 1980
42 E4 Sille Järna Motorväg 1984
43 E4 Järna Bränninge Motorväg 1968
44 E4 Bränninge Saltskog Motorväg 1966
45 E4 Saltskog Moraberg Motorväg 1965
46 E4 Moraberg Salem Motorväg 1961
47 E4 Salem Fittja Motorväg 1971
48 E4 Fittja Kungens kurva Motorväg 1969
49 E4 Kungens kurva Midsommarkransen Motorväg 1968
50 E4 Midsommarkransen Hornsberg Motorväg 1967
51 E4 Hornsberg Norra länken Motorväg 1970
52 E4 Genom Norra länken Motorväg 2017
53 E4 Genom Eugeniatunneln Motorväg 1991
54 E4 Eugeniatunneln Haga norra Motorväg 1991
55 E4 Haga norra Järva krog Motorväg 1993
56 E4 Järva krog Sörentorp Motorväg 1973
57 E4 Sörentorp Tureberg Motorväg 1959
58 E4 Tureberg Rotsunda Motorväg 1962
59 E4 Rotsunda Norrsunda Motorväg 1963
60 E4 Norrsunda Arlanda Motorväg 1962
61 E4 Arlanda Brunnby Motorväg 1972
62 E4 Brunnby Uppsala Motorväg 1980
63 E4 Uppsala Björklinge Motorväg 2006
64 E4 Björklinge Älvkarlen Motorväg 2007
65 E4 Älvkarlen Gävle Motorväg 1995
66 E4 Gävle Axmartavlan Motortrafikled 1998
67 E4 Axmartavlan Noran Mötesseparerad väg 2002
68 E4 Noran Söderhamn Mötesseparerad väg 2004
69 E4 Söderhamn Enånger Motortrafikled 1999
70 E4 Enånger Hudiksvall Motortrafikled 2011
71 E4 Hudiksvall Kongberget Mötesseparerad väg 2005
72 E4 Kongberget Gnarp Mötesseparerad väg 2033 Kongberget – Gnarp Byggstart 2028
73 E4 Gnarp Länsgräns G/VN Mötesseparerad väg 2007
74 E4 Länsgräns G/VN Njurundabommen Mötesseparerad väg 2006
75 E4 Njurundabommen Skönsmon Motorväg 2014
76 E4 Skönsmon Timrå Motorväg 1980
77 E4 Timrå Midlanda Motortrafikled 2001
78 E4 Midlanda Torsboda Mötesseparerad väg 2001
79 E4 Torsboda Kittjärn Mötesseparerad väg 2006
80 E4 Kittjärn Härnösand Väg Ej finansierad
81 E4 Härnösand Saltvik Mötesseparerad väg 2006
82 E4 Saltvik Älandsbro Väg Ej finansierad
83 E4 Genom Älandsbro Mötesseparerad väg 2019
84 E4 Älandsbro Överdal Väg Ej finansierad
85 E4 Överdal Gallsäter Mötesseparerad väg 2001
86 E4 Gallsäter Ullånger Mötesseparerad väg 2009
87 E4 Ullånger Docksta Mötesseparerad väg 2019
88 E4 Docksta Skule Mötesseparerad väg 2003
89 E4 Skule Örnsköldsvik Mötesseparerad väg 2011
90 E4 Genom Örnsköldsvik Ej finansierad
91 E4 Örnsköldsvik Arnäsvall Mötesseparerad väg 2006
92 E4 Arnäsvall Husum Mötesseparerad väg 2009
93 E4 Husum Saluböle Mötesseparerad väg 2003
94 E4 Saluböle Nordmaling Mötesseparerad väg 2005
95 E4 Förbi Nordmaling Mötesseparerad väg 2010
96 E4 Nordmaling Hörnefors Mötesseparerad väg 2005
97 E4 Hörnefors Umeå Mötesseparerad väg 2001
98 E4 Förbi Umeå Mötesseparerad väg 2012
99 E4 Umeå Sävar Mötesseparerad väg 2008
100 E4 Sävar Djäkneboda Mötesseparerad väg 2006
101 E4 Djäkneboda Bygdeå Mötesseparerad väg 2022 Djäkneboda – Bygdeå
102 E4 Bygdeå Sikeå Mötesseparerad väg 2009
103 E4 Sikeå Gumboda Mötesseparerad väg 2023 Sikeå – Gumboda
104 E4 Gumboda Grimsmark Mötesseparerad väg 2028 Gumboda – Grimsmark Byggstart 2025
105 E4 Grimsmark Broänge Väg Ej finansierad
106 E4 Broänge Daglösten Mötesseparerad väg 2033 Broänge – Daglösten Byggstart 2028
107 E4 Daglösten Ljusvattnet Mötesseparerad väg 2033 Daglösten – Ljusvattnet Byggstart 2028
108 E4 Ljusvattnet Yttervik Väg Ej finansierad
109 E4 Yttervik Skellefteå Mötesseparerad väg 2003
110 E4 Förbi Skellefteå Mötesseparerad väg 2033 Byggstart 2028
111 E4 Skellefteå Kåge Mötesseparerad väg 2004
112 E4 Kåge Byske Mötesseparerad väg 2005
113 E4 Byske Kinnbäck Mötesseparerad väg 2008
114 E4 Kinnbäck Jävre Mötesseparerad väg 2013
115 E4 Jävre Piteå Mötesseparerad väg 2007
116 E4 Genom Piteå Motorväg 1994
117 E4 Piteå Norrfjärden Mötesseparerad väg 2015
118 E4 Norrfjärden Rosvik Mötesseparerad väg 2014
119 E4 Rosvik Ersnäs Mötesseparerad väg 2003
120 E4 Ersnäs Antnäs Mötesseparerad väg 2014
121 E4 Antnäs Gäddvik Mötesseparerad väg 2002
122 E4 Gäddvik Rutvik Motortrafikled 2002
123 E4 Rutvik Ängesbyn Mötesseparerad väg 2002
124 E4 Ängesbyn Börjelslandet Mötesseparerad väg 2003
125 E4 Förbi Börjelslandet Mötesseparerad väg 2022 Börjelslandet
126 E4 Börjelslandet Töre Mötesseparerad väg 2007
127 E4 Töre Åkroken Mötesseparerad väg 2010
128 E4 Åkroken Kalix Mötesseparerad väg 2016
129 E4 Genom Kalix Väg Ej finansierad
130 E4 Kalix Björkforsvägen Mötesseparerad väg 2018
131 E4 Björkforsvägen Lappbäcken Mötesseparerad väg 2016
132 E4 Lappbäcken Harrioja Väg Ej finansierad
133 E4 Harrioja Salmis Mötesseparerad väg 2009
134 E4 Salmis Haparanda Mötesseparerad väg 2023 Salmis – Haparanda
135 E4 Haparanda Finska gränsen Mötesseparerad väg 2008

Uppgifterna om byggår har begärts ut från Trafikverket under vintern 2020/2021 och därefter sammanställts enligt ovan.

Trafikplatser och korsningar

[redigera | redigera wikitext]

Sedan mitten av 2004 har Trafikverket givit motorvägs- och motortrafikledsavfarterna på bland annat E4:an nummer, detta för att underlätta då man ska ge vägbeskrivningar. Detta har genomförts efter internationell förebild, exempelvis använder Tyskland, Danmark och Frankrike detta system. På de sträckor där flera europavägar går gemensamt är även numreringen gemensam, sedan börjar man på nummer 65 på E4:ans egen sträcka, för att det ska stämma med numreringen av E20 när vägarna går samman i Södertälje.