Bengt Gylta (1514–1574) – Wikipedia

Bengt Gylta
Titlar
Väpnare
1550 lagman i Läckö läns lagsaga
Riddare
Tidsperiod	1561
Utnämnd av	Erik XIV
Svenskt riksråd
Tidsperiod	1561–1574
Utnämnd av	Erik XIV och Johan III
riksskattmästare
Tidsperiod	1561
Utnämnd av	Erik XIV
ståthållare på slottet Tre Kronor i Stockholm
Tidsperiod	1564
Utnämnd av	Erik XIV
Personfakta
Personnamn	Bengt Gylta
Född	1514
Åtalad	Åtalad
Dom/straff	Dömd till döden, benådad
Död	25 december 1574 Hedensö i Södermanland
Släkt
Frälse- eller adelsätt	Gylta
Far	Bengt Gylta
Mor	Birgitta Bengtsdotter (Lillie)
Familj
Make/maka	Ingeborg Krumme
Barn	Anna (1550–1603), Metta (1554–1642), Brita (1560–1646), Kerstin (1563–1606), Ingegärd (1569–?)
Heraldiskt vapen

Bengt Gylta, född 1514 (en i källmaterialet obekräftad uppgift publicerad av Carl Gustaf Styffe)^[1], död 25 december 1574 på Hedensö i Södermanland, lagman, riksråd, riksskattmästare, riddare till Påtorp av ätten Gylta. Son till Bengt Gylta och Brita Bengtsdotter (Lillie). Gift 1548 i Bettna, Åkerö, med Ingeborg Krumme (1530–1586).

Han blev 1550 lagman i Läckö läns lagsaga. Gustav Vasa använde honom för diplomatiska uppdrag under 1550-talet. Vid Erik XIVs kröning år 1561 slogs han till riddare, och Erik XIV utnämnde honom senare till rådsherre och han övertog år 1561 ledningen för rikets finansförvaltning. År 1564 blev han ståthållare på slottet Tre Kronor i Stockholm. Senare åtalades han flera gånger inför Höga nämnden och dömdes även till döden fast benådades.

Han arbetade som diplomat under Johan III, och blev 1572 skattmästare. Han var ett av de två riksråd, som tillsammans med kung Johan III undertecknade fullmakt för fångvaktarna att avliva Erik XIV för att förhindra att han befriades ur fångenskapen.

Barn:

1. Anna (1550–1603)
2. Metta (1554–1642)
3. Brita (1560–1646)
4. Kerstin (1563–1606)
5. Ingegärd (1569–?)

• Jan Eric Almquist Den muntliga traditionen och adliga ätten Gylta (1390–1646). En källkritisk undersökning (SoH 1955 nr 1–2, s. 185–197).