Blåhjon – Wikipedia

Blåhjon
Status i världen: Livskraftig (lc)[1]
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamLeddjur
Arthropoda
UnderstamSexfotingar
Hexapoda
KlassInsekter
Insecta
UnderklassBevingade insekter
Pterygota
OrdningSkalbaggar
Coleoptera
UnderordningAllätarbaggar
Polyphaga
FamiljLånghorningar
Cerambycidae
UnderfamiljCerambycinae
SläkteCallidium
ArtBlåhjon
C. violaceum
Vetenskapligt namn
§ Callidium violaceum
AuktorLinné, 1758
Hitta fler artiklar om djur med

Blåhjon (Callidium violaceum) är en skalbagge i familjen långhorningar. Den är 8 till 16 millimeter lång.

Den finns över hela Norden utom på Island, Grönland och allra längst i norr. Larverna lever under bark på gran- och tallved, främst sådan som lagras under tak i till exempel vedbodar. [1]

Arten förekommer i hela Europa. Den introducerades i Irland och Storbritannien. Blåhjon lever i kulliga regioner mellan 40 och 300 meter över havet. Den hittas även på lövträd av släktena Fagus, Quercus och Alnus. Allmänt är artens levnadscykel två år och längre men i Ukraina dokumenterades en cykel på ett år.[1]

För beståndet är inga hot kända. I skogsbruksområden betraktas blåhjon som skadedjur. IUCN listar arten som livskraftig (LC).[1]

Nationalnyckeln till Sveriges flora och fauna. Skalbaggar: Långhorningar Coleoptera:Cerambycidae. 2007. ArtDatabanken, SLU, Uppsala, ISBN 978-91-88506-62-7

  1. ^ [a b c d] Nieto, A., Pettersson, R., Hyvärinen, E., Munteanu, N., Istrate, P., Schlaghamersky, J. & Schmidl, J. 2009 Callidium violaceum . Från: IUCN 2009. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2018.1. Läst 3 mars 2023.

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]