Bradykinin – Wikipedia

Den här artikeln behöver källhänvisningar för att kunna verifieras. (2016-10) Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan.

Bradykinin är en typ av hormon och neuropeptid som bildas under koagulationsprocessen då ett blodkärl går sönder.^[1]

Bradykinin kan bildas på två olika sätt.

• 1. Plasmavägen: FaktorXIIa omvandlar prekallikrein till kallikrein, kallikrein omvandlar i sin tur (högmolekylärt) kininogen till bradykinin.
• 2. Vävnadsvägen: prokallikrein omvandlas till vävnadskallikrein, vävnadskallikrein omvandlar (lågmolekylärt) kininogen till kallidin och kallidin bryts ner till bradykinin av ett aminopeptidas.

Bradykinin verkar på B1- och B2-receptorer.

B1-receptorn finns inte normalt i vävnad, utan tillverkas vid vävnadsskada och infektion.

B2-receptorn finns normalt sett i vävnad, och då bradykinin påverkar den orsakar den till exempel vasodilatation och ökad genomsläpplighet i blodkärl, eller smärta och ökad känslighet i smärtnerver.

Bradykinin bryts ned bland annat av Angiotensinkonverterande enzym (ACE). ACE-hämmare är en blodtryckssänkande medicin där torrhosta beroende på bradykininansamlingar är vanlig.