Fängelse – Wikipedia

Château d'If var under lång tid ett ökänt fängelse i Frankrike.
Mount Eden Prison i Auckland, Nya Zeeland.
Stängsel, taggtråd och övervakningskameror runtom fångvårdsanstalten i Ystad 2021.
Kriminalvårdsanstalten i Stuttgart.
Stängsel runt en kriminalvårdsanstalt i USA.

Fängelse är en typ av straff i form av frihetsberövande, där den dömde efter dom i domstol låses in under en viss tid. Fängelsestraff anses svårare än böter. Det kan vara tidsbegränsat eller utdömt på livstid. I vissa fall kan bötesstraff omvandlas till fängelse. Straffet regleras i Sverige i Brottsbalken. En dom på högst sex månaders fängelse kan i Sverige i allmänhet verkställas genom intensivövervakning (elektronisk fotboja) istället för att den dömde tas in på anstalt.

Fängelsestraffets syfte

[redigera | redigera wikitext]
Detta avsnitt är en sammanfattning av Straffteori.

Det finns flera anledningar till att straffa brottslingar till fängelse, bland annat inkapacitering och rehabilitering. Fängelsestraff anses också ha ett preventivt och avskräckande syfte.

Vissa samhällsdebattörer har argumenterat för fängelsernas avskaffande, av både praktiska och moraliska skäl.[1]

Fängelsesystem

[redigera | redigera wikitext]

Innan fängelser infördes utmättes samhällets straff gentemot delinkventerna omedelbart, antingen genom böter, kropps- eller dödsstraff. Senare tillkom straffarbete vilket i slutet av 1700-talet gradvis övergick i frihetsstraff genom fängelse. Först genomfördes frihetsstraff i gemensamhet. När detta visat sin avigsida infördes isolering i cell. Olika metoder förekom:

  • Philadelphiasystemet med isolering i cell utan arbete och utan andra nöjen än Bibeln
  • Auburnsystemet med arbete under tystnad, även kallat tystnadssystemet
  • Irländska systemet eller progressivsystemet, med en kombination av isolering i cell, arbete till villkorlig frigivning. Fångens flit och uppförande medför hela tiden förmåner[2]
Detta avsnitt är en sammanfattning av Anstalt (kriminalvård).

Ett fängelse eller en kriminalvårdsanstalt, numera i Sverige kallad anstalt, är den plats där fängelsestraff verkställs. Anstalten består av låsbara celler, arbetslokaler, fritidsutrymmen och rastgårdar.

Svenska anstalter säkerhetsklassas från 1 till 3, där 1 är den högsta säkerhetsklassen som finns på Kumla, Hall Anstalten Hällby, Anstalten Norrtälje, Anstalten Salberga, Anstalten Tidaholm och Anstalten Saltvik.

Sedan 2019 har anstalter i Sverige varit överfulla. På Högsboanstalten i Göteborg finns 83 celler men 99 intagna. Vilket är ett mönster som går igen i hela landet. Inom fem år (2025) är planen att utöka antalet fängelseplatser med över 1000 platser utöver de 4500 platser som finns idag. Den höga beläggningen i svenska fängelser är ett relativt nytt fenomen. Under hela 2000-talet så har antalet interner på de svenska anstalterna stadigt minskat men 2017 skedde ett trendbrott och antalet interner ökade plötsligt. Detta beror dels på att fler döms idag än tidigare dels på straffskärpningar för till exempel sexualbrott, vapenbrott och narkotikabrott [3]

Privata fängelser

[redigera | redigera wikitext]

I delar av USA och i Storbritannien förekommer fängelser som i stället för att i traditionell stil drivas direkt av statsmakterna, drivs med privata intressen. Statsmakterna i anslår pengar till finansieringen samt kontrollerar att de följer samma standard som statliga fängelser, till exempel vad gäller celler, mat, arbete, rättigheter och andra förhållanden.

Det första privatägda fängelset i Storbritannien, HMP Wolds, startades 1992.[4][förtydliga]

Livet i fängelse

[redigera | redigera wikitext]

De intagnas villkor varierar mellan olika länder. Svenska anstalter har egna celler till varje intagen, vissa fängelser med radio och TV[ej i angiven källa] Anstalten ger möjlighet till arbete, utbildning, behandlingsprogram och annan verksamhet.[5] Enskilda celler infördes i Sverige under 1800-talet och anses bland annat minska risken för fängelsevåldtäkter[källa behövs]. Man har också möjlighet att ta emot besök och åka på permission. Den intagne har i allmänhet arbetsplikt, vilket i någon mån motsvarar det som tidigare kallades straffarbete (i Finland förr tukthus).

Många intagna är beroende av narkotika. Flera anstalter har avdelningar specialiserade för att behandla narkotikamissbrukare, andra anstalter är inrättade enbart för narkotikaberoende fångar.[6] FN:s kontor för narkotikakontroll och förebyggande av brott också behöver speciella skydd för personer HBTQ och med funktionsnedsättning enligt Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning och Yogyakartaprinciperna.[7]

Frihetsberövande i Sverige
Omhändertagande
LOB
Gripande
Anhållande
Häktning
Fängelse
Ungdomshem
Särskilda ungdomshem
SiS
Sluten ungdomsvård
Rättspsykiatrisk vård
LVU
LVM
LPT

I Sverige regleras verkställighet av fängelsestraff i Fängelselagen och handhas av det statliga verket Kriminalvården. Ett fängelsestraff kan vara mellan 14 dagar och livstid. Ungdomar mellan 15 och 17 år som döms för brott med påföljden fängelse döms vanligen till sluten ungdomsvård, som drivs av myndigheten Statens institutionsstyrelse. Barn och ungdomar under 15 år är inte straffbara och kan därför inte dömas till fängelse.[8][9]

Typritning till cellfängelse framtagen av Carl Fredrik Hjelm på 1840-talet

I äldre tid, då de egentliga straffen var dödsstraff eller kroppsstraff, var fängelserna huvudsakligen förvaringsplatser under rannsakningstiden och i avbidan på straffets verkställande, inte straffmedel i sig själva. De var på landsbygden enkla stockhus ("skemmor"), stundom med en grop under golvet för grövre förbrytare; i städerna och vid slotten användes även torn och källare, där fångarna lämnades i den mest eländiga belägenhet.

Närmast med hänsyn till de stora skaror lösdrivare och tiggare, som i följd av de ständiga krigen alltmer växte, började först i England, i mitten av 1500-talet, och sedermera på andra platser särskilda tukthus inrättas. I Sverige förordnades härom genom 1624 års konstitution mot tiggare och tidstjuvar. Vid denna tid upprättades i Stockholm landets första tukthus, vilket på samma gång var uppfostringsanstalt för vanvårdade barn. Det följdes efter omkring 100 år av ett rasp- och spinnhus (vid Stockholm på Långholmen) och sedermera av andra sådana i Göteborg och Norrköping. Dessa anstalter blev småningom använda huvudsakligen för kvinnliga förbrytare, under det att grövre manliga brottslingar, som lyckats undgå dödsstraffet, i stället sändes till fästningarna för att sysselsättas med fortifikationsarbeten. Sålunda uppkom fästningsfängelser, såsom Marstrands eller Karlstens, Nya Älvsborgs m. fl. Då lagstiftningen började använda även kortare frihetsstraff, avtjänades dessa vid slotten i länsstäderna; och på detta sätt uppstod länsfängelser och kronohäkten. Därtill förekom stads- och häradshäkten för rannsakningsfångar samt gäldstugor för bysatta personer. Fångbehandlingen var allestädes föga berömvärd.

Cellfängelserna

[redigera | redigera wikitext]

I slutet av 1700-talet var samhället satt i förvandling och även fångvården berördes av upplysningens idéer. Denna medförde en långsam åsiktsförändring kring fångvården och hur fångar skulle behandlas och en fullständig omorganisation av fängelseväsendet. Under 1800-talet uppfördes i västvärlden nya fängelsebyggnader, där fångarna fick en drägligare tillvaro. Principen att i möjligaste mån undvika fångarnas samvaro med varandra ledde till det så kallade cellsystemet, enligt vilket fångarna skulle hållas i enrum både natt och dag. Man införde även ett blandat system, där fångar med längre strafftid hölls i cell om natten och på dagtid fick arbeta och umgås med andra fångar.

I Sverige fattade 1844 års riksdag beslut om att varje län skulle ha ett cellfängelse. År 1857 beslutade Sveriges riksdag att den som dömdes till straffarbete eller till fängelse i minst två år skulle sitta av det som cellstraff.[10]. 28 maj 1867 fastställdes i Kongl. Majt:s nådiga Reglemente för Läns- och Krono-cellfängelserna i Riket hur anstalterna och deras verksamhet skulle organiseras[11].

Nybyggda cellfängelser 1846-1914
[redigera | redigera wikitext]
Fängelse Öppnat år Ljusa celler Mörka celler Kostnad kr Stängt år. Bevarat?
Länscellfängelset i Stockholm 1846 90 3 228 251 1897. Rivet 1898
Länscellfängelset i Linköping 1846 102 3 189 408 1966. Rivet 1969
Länscellfängelset i Kristianstad 1846 90 3 145 304 2013. Bevarat
Länscellfängelset i Karlstad 1847 78 3 205 757 1968. Bevarat
Länscellfängelset i Gävle 1847
Tillbyggnad 1885
66
27
3 133 874
51 000
1986. Bevarat
Länscellfängelset i Falun 1849 65 3 ? 1995. Bevarat
Länsfängelset i Växjö 1848 90 3 143 788 1995. Bevarat
Länsfängelset i Mariestad 1848 96 6 137 332 2010. Bevarat
Kronohäktet på Långholmen 1850
Tillbyggnad 1867
Tillbyggnad 1886
60
30
113
- 51 288 1975. Delvis rivet
Länsfängelset i Vänersborg 1851 90 5 205 891 1995. Bevarat
Länsfängelset i Karlskrona 1851 90 5 198 713 2010
Rannsakningsfängelset vid Myntgatan, Stockholm 1852 147 20 255 000 1911. Rivet 1929
Kronohäktet i Eskilstuna 1852 22 - 28 348 1926. Rivet 1927
Länsfängelset i Kalmar 1852 102 5 141 120 I bruk
Kronohäktet i Karlshamn 1854 32 - 34 633 1936. Bevarat
Länsfängelset i Malmö 1855 102 5 135 640 Länsfängelseanläggningen på Malmöhus togs ur bruk 1914 och revs 1937 efter att ha använts till annat.
Länsfängelset i Luleå 1856
Tillbyggnad 1892
17
20
36 495
64 000
1979. Bevarat
Kronohäktet i Varberg 1856 24 - 27 510 1931. Bevarat
Länsfängelset i Västerås 1857 66 5 117 427 1998. Bevarat
Länsfängelset i Göteborg 1857 102 5 192 340 1907. Rivet 1972
Länsfängelset i Halmstad 1858 34 - 58 073 1990. Bevarat
Länsfängelset i Visby 1859 34 - 66 718 1998. Bevarat
Länscellfängelset i Örebro 1859 90 5 172 835 1967. Rivet 1972
Kronohäktet i Norrtälje 1859 16 - 43 100 1936. Bevarat
Länscellfängelset i Jönköping 1859 90 5 153 258 Rivet 1974
Kronohäktet i Umeå 1861 24 - 65 801 1981. Bevarat.
Länscellfängelset i Östersund 1861 34 - 81 725 1969. Rivet 1970
Länsfängelset i Härnösand 1861 54 2 127 197 I bruk
Länscellfängelset i Uppsala 1862 66 5 140 469 1998. Bevarat
Länsfängelset i Nyköping 1862 46 - 93 873 1985. Bevarat
Kronohäktet i Norrköping 1862 36 - 66 900 1910. Delvis rivet
Kronohäktet i Uddevalla 1863 34 - 70 249 1936. Rivet 1973
Kronohäktet i Haparanda 1865 16 - 38 000 Brunnet 1887. Nybyggnad 1888. I bruk
Kronohäktet i Hudiksvall 1869 24 - 60 403 1996. Bevarat
Kronohäktet i Västervik 1871 54 - 82 217 2007. Bevarat
Centralfängelset i Göteborg (Nya Varvet) 1875 50 236 1907.
Malmö centralfängelse (Malmöhus) 1876 137 304 Centralfängelseanläggningen på Malmöhus togs ur bruk 1914, återanvändes 1919–1921 och revs i slutet av 1920-talet
Kronohäktet i Ystad 1878 54 - 130 000 1984. Bevarat
Kronohäktet i Sundsvall 1879 53 - 174 000 1946. Rivet 1959
Centralfängelset på Långholmen 1880 208 300 ? 1975. Delvis rivet
Kronohäktet i Landskrona 1881 32 - 30 000 1940. Bevarat
Östermalmsfängelset 1898 112 3 269 021 1924. Rivet 1968
Centralfängelset Härlanda 1907 170 700 000 1997. Bevarat
Kronohäktet i Karlskrona 1911 34 - ? Militärhäkte beläget på Stumholmen. I bruk in på 1960-talet. Del av Unescos världsarv Örlogsstaden Karlskrona. Bevarat.
Centralfängelset i Malmö 1914 180 ? 730 000 2016. Bevarat

I Finland kan fängelsestraff vara villkorligt eller ovillkorligt. Om straffet håller högst två år kan domen vara villkorlig, om gärningsmannens tidigare brottslighet inte kräver ett ovillkorligt straff. När villkorligt fängelse döms ut, skjuts verkställigheten av straffet upp för en prövotid som är minst ett och högst tre år. Om den dömde begår under prövotiden ett brott för vilket han eller hon enligt domstolens prövning borde dömas till ovillkorligt fängelse eller kombinationsstraff kan domstolen bestämma att ett villkorligt fängelsestraff ska verkställas, det vill säga man tvinga att avtjäna det i ett fängelse.[12]

Ovillkorligt fängelse används vanligen om brottet har varit så allvarligt att straffet skall vara längre än två år eller gärningsmannen har begått nya brott under sin prövotid. I normala fall friges fången villkorligt om han eller hon har avtjänat två tredjedelar av straffet. Om fången inte har varit i fängelse under fem år före brottet friges han eller hon villkorligt när hälften av straffet har avtjänats. Om fången var under 21 års ålder när brottet begicks, friges han eller hon villkorligt när 1/3 av straffet har avtjänats, över 21 om han eller hon har inte varit i fängelse under fem år före brottet, friges han eller hon villkorligt när hälften av straffet har avtjänats.[12] Straffet avtjänas i stängd eller öppen anstalt; vid bedömningen av anstalt ska fångens förmåga att anpassa sig till fängelseomständigheter först bedömas.[13]

Även i Finland kan ett fängelsestraff vara mellan 14 dagar och livstid. Ungdomar mellan 15 och 17 år skall dömas i mindre skala, och bara vid synnerliga skäl dömas till ovillkorligt fängelsestraff. Barn under 15 år är inte straffbara och kan därför inte dömas till fängelse.[12]

  1. ^ Against Prisons Arkiverad 25 oktober 2011 hämtat från the Wayback Machine., Catherine Baker. Hämtad 10 januari 2011 (tidigare version hämtad 15 oktober 2007).
  2. ^ Svensk uppslagsbok 10. Malmö 1932
  3. ^ https://www.dn.se/nyheter/sverige/overfullt-pa-svenska-fangelser-vi-planerar-for-baracker/
  4. ^ HMP Wolds: About Wolds, läst 28 augusti 2012
  5. ^ Kriminalvården”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 25 oktober 2009. https://web.archive.org/web/20091025083513/http://www.kriminalvarden.se/sv/Fangelse/Arbete-klientutbildning-och-behandling/. Läst 19 november 2009. 
  6. ^ Kriminalvården”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 25 oktober 2009. https://web.archive.org/web/20091025083518/http://www.kriminalvarden.se/sv/Fangelse/Arbetet-mot-narkotika/. Läst 19 november 2009. 
  7. ^ Handbook on prisoners with special needs, pp. 47-48 och 110
  8. ^ ”Fängelse”. Kriminalvården. Arkiverad från originalet den 29 juni 2019. https://web.archive.org/web/20190629190021/https://www.kriminalvarden.se/fangelse-frivard-och-hakte/fangelse/. Läst 6 november 2016. 
  9. ^ ”Unga i fängelse”. Brottsrummet, BRÅ. Arkiverad från originalet den 6 november 2016. https://web.archive.org/web/20161106185505/http://www.brottsrummet.se/sv/unga-i-fangelse. Läst 6 november 2016. 
  10. ^ Nerikes Allehanda 9 december 2010: Örebrofrågan: Fängelset som låg mitt i stan Arkiverad 20 november 2011 hämtat från the Wayback Machine., läst 13 juli 2013
  11. ^ Mentzer, Arvid von (1878). Handbok för cellfängelse-föreståndare. Karlstad. Libris 2910132 
  12. ^ [a b c] ”Strafflag 39/1889”. https://www.finlex.fi/sv/laki/ajantasa/1889/18890039001. 
  13. ^ ”Fängelselag 767/2005”. https://www.finlex.fi/sv/laki/ajantasa/2005/20050767. 
  • Åman, Anders (1976). Om den offentliga vården : byggnader och verksamheter vid svenska vårdinstitutioner under 1800- och 1900-talen : en arkitekturhistorisk undersökning. Stockholm: Sveriges arkitekturmuseum. Libris 7258267. ISBN 91-38-02839-5 
  • Fängelse i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1908)

Vidare läsning

[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]