Christian Schröder – Wikipedia

Ej att förväxla med Christian Schrøder.
Christian Schröder
Christian Schröder till vänster i bild
Christian Schröder till vänster i bild
FöddChristian Engelbrekt Schröder
31 augusti 1886
Stockholm
Död15 september 1974 (88 år)
Täby
Maka1909-1965 Torborg Kjellander
Signatur
SFDb

Christian Engelbrekt Schröder, född 31 augusti 1886 i Stockholm, död 15 september 1974 på Höstsol i Täby[1], var en svensk operettsångare och skådespelare. Han var farbror till Kalle Schröder.

Biografi

[redigera | redigera wikitext]

Schröder scendebuterade 1907 som S:t Broiche i Den glada änkan på Oscarsteatern och hade engagemang vid den teatern 1907–1926, 1935–1937 och 1948–1951. Han var engagerad vid Vasateatern 1926–1930 och vid Odeonteatern 1931–1933. Han var också regissör och operettledare i Folkparkerna 1924–1930, 1938–1941 och 1947–1948 och han framförde operettkåserier i radio. Därutöver komponerade han ett flertal visor samt operetten Cirkusryttarinnan, som uppfördes i Folkparker 1926.

Schröder utförde ett ansenligt antal operettroller, de flesta som buffatenor, exempelvis som Greve Boni i Csardasfurstinnan, Hans i Dollarprinsessan, titelrollen i Boccaccio, Hubert i Kyska Susanna, prinsen i Läderlappen samt löjtnant Gustaf i Leendets land. Under perioden 1913–1925 spelade han in 56 skivsidor, bland annat tillsammans med Emma Meissner den mycket omtyckta "Putte du är min ögonsten" av Jean Gilbert.

Som skådespelare kom han att medverka i tio filmproduktioner.

Han gifte sig 1909 med operettsångerskan Torborg Kjellander. Från 1961 bodde Schröder på Teaterförbundets ålderdomshem Höstsol i Täby fram till sin död. Han är begravd på Norra begravningsplatsen i Stockholm. [2]

Filmografi (urval)

[redigera | redigera wikitext]

Teater

[redigera | redigera wikitext]

Roller (ej komplett)

[redigera | redigera wikitext]
År Roll Produktion Regi Teater
1907 Vicomte Cascada Glada änkan
Franz Lehár, Victor Léon och Leo Stein		 Axel Bosin Oscarsteatern[3]
Ambassadören
Claude Terrasse, Robert de Flers och Gaston Arman de Caillavet		 Emil Linden Oscarsteatern[4]
1908 Dick Dollarprinsessan
Leo Fall, Alfred Maria Willner och Fritz Grünbaum		 Axel Bosin Oscarsteatern[5]
1909 Pepe Skatten
Helfrid Lambert		 Oscarsteatern[6][7]
1911 Hubert Aubrais Kyska Susanna
Jean Gilbert och Georg Okonkowski		 Oscarsteatern[8]
Sopranelli 1.000.000
Georges Berr och Marcel Guillemand		 Knut Nyblom Vasateatern[9]
1912 Greve Edgard Prinsen av Burgund
Leo Fall, Alfred Maria Willner och Robert Bodanzky		 Oscarsteatern[10]
Pantoufle Gri-Gri
Paul Lincke, Heinrich Bolten-Baeckers och Jules Chancel		 Emil Linden Oscarsteatern[11]
Medverkande Biografflugan
Walter Kollo och Willy Bredschneider		 Oscarsteatern[12]
1917 Greve Boni Kancsianu Csardasfurstinnan
Emmerich Kálmán, Leo Stein och Béla Jenbach		 Oskar Textorius Oscarsteatern[13][14]
Jungfruburen
Alfred Maria Willner, Heinz Reichert, Franz Schubert och Heinrich Berté		 Oscarsteatern[15]
1918 Läderlappen
Johann Strauss d.y., Karl Haffner och Richard Genée		 Oscarsteatern[16]
1920 En balnatt
Oscar Straus, Leopold Jacobson och Robert Bodanzky		 Elvin Ottoson Oscarsteatern[17]
1921 Baron Ippolith Mrkowitsch Sista valsen
Oscar Straus		 Carl Barcklind Oscarsteatern[18]
1922 Bajadären
Emmerich Kálmán, Julius Brammer och Alfred Grünwald		 Trondheims teater[19]
Med pukor och trumpeter, revy
Karl-Ewert		 Kristallsalongen[20]
1923 Greven av Luxemburg
Franz Lehár, Alfred Maria Willner och Robert Bodansky		 Nils Johannisson Oscarsteatern[21]
Leander Pemberton Katja
Jean Gilbert, Leopold Jacobson och Rudolph Österreicher		 Nils Johannisson Oscarsteatern[22][23]
Pantoufle Gri-Gri
Paul Lincke, Heinrich Bolten-Baeckers och Jules Chancel		 Elvin Ottoson Oscarsteatern[24]
1924 Rajhan
Anders Eje och Fred Winter		 Nils Johannisson Oscarsteatern[25]
1925 Baron Kolomán Zsupán Grevinnan Mariza
Julius Brammer, Alfred Grünwald och Emmerich Kálmán		 Nils Johannisson Oscarsteatern[26]
Nattens drottning
Franz Arnold, Ernst Bach och Walter Kollo		 Valdemar Dalquist Vasateatern[27]
1926 Damen utan slöja
August Neidhart, Lothar Sachs och Byjacco		 Oskar Textorius Södra Teatern[28]
Franz, betjänt Hjärtekrossaren
Hermann Haller och Eduard Künneke		 Oskar Textorius Oscarsteatern[29]
Karl Alfred Apollon ombord
Evert Taube		 Oskar Textorius Vasateatern[30][31]
Anatole Niniche
Marius Boullard, Alfred Hennequin och Albert Millaud		 Albert Ranft Vasateatern[32]
Toni Schlumberger Cirkusprinsessan
Emmerich Kálmán, Julius Brammer och Alfred Grünwald		 Oskar Textorius Vasateatern[33]
1927 Alexandra
Albert Szirmai och Franz Martos		 Oskar Textorius Vasateatern[34]
Prins Beladonis från Syrien Cleopatras pärlor
Oscar Straus, Julius Brammer och Alfred Grünwald		 Oskar Textorius Vasateatern[35]
Prinsen Alexandra
Albert Szirmai och Franz Martos		 Oskar Textorius Vasateatern[36]
1928 Hertiginnan av Chicago
Emmerich Kálmán, Julius Brammer och Alfred Grünwald		 Oskar Textorius Vasateatern[37]
Grevinnan Eva
Albert Szirmai och Frans Martos		 Oskar Textorius Vasateatern[38]
1929 Leander Pemperton Katja
Jean Gilbert, Leopold Jacobson och Rudolph Österreicher		 Oskar Textorius Vasateatern[39]
Dick Hjärter dam
Lewis E. Gensler, Laurence Schwab och B. G. de Sylva		 Nils Johannisson Vasateatern[40][41]
Gaston Jag bedrar dig blott av kärlek
Ralph Rudin och Robert Blum		 Gustaf Bergman Vasateatern[42][43]
Hemska Herman Rose Marie
Rudolf Friml, Herbert Stothart, Otto Harbach och Oscar Hammerstein		 Gustaf Bergman Vasateatern[44]
1930 Pepi Kejsarinnan Maria Theresia
Leo Fall, Julius Brammer, Alfred Grünwald		 Oskar Textorius Vasateatern[45]
Jim Mr Cinders
Vivian Ellis, Richard Myers, Clifford Grey och Greatrex Newman		 Adolf Niska Vasateatern[46]
Löjtnant Sascha Suchalow Hotell Stadt Lemberg
Jean Gilbert och Ernst Neubach		 Adolf Niska Vasateatern[47][48][49]
1931 Baron Ferry Viktorias husar
Paul Abraham, Emmerich Földes, Alfred Grünwald och Fritz Löhner-Beda		 Oskar Textorius Odeonteatern, Stockholm[50]
1932 Blomman från Hawaii
Paul Abraham, Alfred Grünwald och Fritz Löhner-Beda		 Oskar Textorius Odeonteatern, Stockholm[51]
1936 Oh, du milde Antonius
A Fenclo, Georg Brada och Jara Beneš		 Karl Kinch
Carl Johannesson		 Oscarsteatern[52]
1937 Charles Jill Darling
Marriott Edgar och Vivian Ellis		 Karl Kinch Oscarsteatern[53][54]
1948 Hinzelmann Vita hästen
Hans Müller och Ralph Benatzky		 Max Hansen Oscarsteatern[55]
1949 Foster Wilson Annie get your gun
Irving Berlin, Dorothy Fields och Herbert Fields		 Sven Aage Larsen Oscarsteatern[56]
1950 Johnson Senior Rose Marie
Rudolf Friml, Herbert Stothart, Otto Harbach och Oscar Hammerstein		 Sven Aage Larsen Oscarsteatern[57]
1951 Lord Cecil Blåjackor
Lajos Lajtai och Lauri Wylie		 Sven Aage Larsen Oscarsteatern[58]
Harry Trevor/Baptista Kiss Me, Kate
Cole Porter, Samuel Spewack och Bella Spewack		 Sven Aage Larsen Oscarsteatern[59]
1953 Jaroschkin Sista valsen
Oscar Straus, Julius Brammer och Alfred Grünwald		 Einar Beyron Oscarsteatern[60]
1956 Can-Can
Cole Porter och Abe Burrows		 Ivo Cramér Oscarsteatern[61]
Dick Cunningham Geishan
Sidney Jones, Owen Hall och Harry Greenbank		 Karl Kinch Oscarsteatern[62]

Referenser

[redigera | redigera wikitext]

Noter

[redigera | redigera wikitext]
  1. ^ Sveriges dödbok 1901–2009 Swedish death index 1901–2009 (Version 5.0). Solna: Sveriges Släktforskarförbund. 2010. Libris 11931231 
  2. ^ Hitta graven
  3. ^ ”Den glada änkan”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF24974&pos=31. Läst 4 juni 2015. 
  4. ^ ”Teater, konst, litteratur”. Dagens Nyheter: s. 2. 20 december 1907. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1907-12-20/13527B/2. Läst 26 juli 2015. 
  5. ^ ”Dollarprinsessan”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF24973&pos=41. Läst 4 juni 2015. 
  6. ^ Frans J. Huss, red (1909). ”Från scenen och konsertsalen”. Svensk musiktidning (Stockholm: Frans J. Huss) 29 (7): sid. 54. Arkiverad från originalet den 13 juni 2015. https://web.archive.org/web/20150613105553/http://boije.statensmusikverk.se/www/epublikationer/Svensk_Musiktidning_1909_no_07.pdf. Läst 8 juni 2015. 
  7. ^ ”Premiären af 'Skatten' på Oscarsteatern: Helfrid Lamberts förstlingsoperett gör succès”. Dagens Nyheter: s. 3. 19 mars 1909. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1909-03-19/13968A/3. Läst 6 augusti 1909. 
  8. ^ Frans J. Huss, red (1911). ”Från scenen och konsertsalen”. Svensk musiktidning (Stockholm: Frans J. Huss) (14): sid. 109. Arkiverad från originalet den 30 juni 2015. https://web.archive.org/web/20150630044541/http://boije.statensmusikverk.se/www/epublikationer/Svensk_Musiktidning_1911_no_14.pdf. Läst 8 juni 2015. 
  9. ^ ”1.000.000”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF22436&pos=181. Läst 8 juli 2015. 
  10. ^ Ariel (10 november 1912). ”Från scenen och estraden”. Idun: Illustrerad tidning för kvinnan och hemmet: s. 749. Arkiverad från originalet den 23 november 2019. https://web.archive.org/web/20191123085730/http://www2.ub.gu.se/fasta/laban/erez/kvinnohistoriska/tidskrifter/idun/1912/pdf/1912_45.pdf. Läst 27 juni 2015. 
  11. ^ Frans J. Huss, red (1912). ”Från scenen och konsertsalen”. Svensk musiktidning (Stockholm: Frans J. Huss) 32 (16-20): sid. 96. Arkiverad från originalet den 30 juni 2015. https://web.archive.org/web/20150630021319/http://boije.statensmusikverk.se/www/epublikationer/Svensk_Musiktidning_1912_no_16_20.pdf. Läst 27 juni 2015. 
  12. ^ ”Ur nyårsrevyerna”. Idun: Illustrerad tidning för kvinnan och hemmet: s. 29. 29 januari 1913. http://www.ub.gu.se/fasta/laban/erez/kvinnohistoriska/tidskrifter/idun/1913/pdf/1913_02.pdf. Läst 27 juni 2015. 
  13. ^ ”Csardasfurstinnan”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF24978&pos=22. Läst 3 juni 2015. 
  14. ^ Wifstrand, Naima (1962). Med och utan paljetter. Stockholm: Bonnier. Libris 8081302 
  15. ^ ”Teater Musik”. Dagens Nyheter: s. 5. 27 februari 1917. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1917-02-27/56/5. Läst 20 juli 2015. 
  16. ^ ”Teater Musik”. Dagens Nyheter: s. 9. 19 oktober 1918. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1918-10-19/282/9. Läst 21 juli 2015. 
  17. ^ ”Teater Musik”. Dagens Nyheter: s. 11. 2 september 1920. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1920-09-02/236/11. Läst 21 juli 2015. 
  18. ^ Rosengren, Margit (1948). Oförgätligt glada stunder.... Stockholm: C. E. Fritzes bokförlag AB. sid. 54. Libris 784760 
  19. ^ Rosengren (1948), sid 79
  20. ^ P-n. (2 juni 1922). ”'Med pukor och trumpeter' på Kristallsalongen”. Dagens Nyheter: s. 7. https://arkivet.dn.se/tidning/1922-06-02/11161-146/1. Läst 21 april 2024. 
  21. ^ ”Teater och Musik”. Dagens Nyheter: s. 13. 31 mars 1923. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1923-03-31/86/13. Läst 26 juli 2015. 
  22. ^ Rosengren (1948), sid 77
  23. ^ ”Katja”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=P8400&pos=84. Läst 9 juni 2015. 
  24. ^ ”Gri-Gri”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF24976&pos=67. Läst 5 juni 2015. 
  25. ^ ”Teater och Musik”. Dagens Nyheter: s. 8. 26 augusti 1924. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1924-08-26/232/8. Läst 27 juli 2015. 
  26. ^ E.N. (7 februari 1925). ”'Mariza' – Operettsuccès på Oscarsteatern”. Dagens Nyheter: s. 1. http://arkivet.dn.se/tidning/1925-02-07/36/1. Läst 19 februari 2017. 
  27. ^ Sven Haglund (9 april 1925). ”Tysk ungkarlskonst på Vasateatern”. Dagens Nyheter: s. 10. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1925-04-09/96/10. Läst 28 augusti 2015. 
  28. ^ Bo Bergman (14 mars 1926). ”Damen utan slöja”. Dagens Nyheter: s. 8. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1926-03-14/71/10. Läst 24 januari 2016. 
  29. ^ ”Teater och Musik”. Dagens Nyheter: s. 10. 24 mars 1926. http://arkivet.dn.se/tidning/1926-03-24/81/10. Läst 19 februari 2017. 
  30. ^ ”Teater och Musik”. Dagens Nyheter: s. 7. 30 augusti 1926. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1926-08-30/234/7. Läst 1 januari 2016. 
  31. ^ Erik Nyblom (3 september 1926). ”Två premiärer på torsdagen: Svensk operett på Vasan, nyuppsättning av 'Romeo och Julia' på Operan”. Dagens Nyheter: s. 11. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1926-09-03/238/11. Läst 29 augusti 2015. 
  32. ^ ”Teater och Musik”. Dagens Nyheter: s. 7. 10 september 1926. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1926-09-10/245/7. Läst 1 januari 2016. 
  33. ^ Erik Nyblom (7 oktober 1926). ”Succès på Vasateatern: 'Cirkusprinsessan', ett fynd som situationen och publiken krävde”. Dagens Nyheter: s. 10. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1926-10-07/272/10. Läst 29 augusti 2015. 
  34. ^ Rosengren (1948), sid 118
  35. ^ O. N-ll (16 februari 1927). ”'Cleopatras pärlor' på Vasan”. Dagens Nyheter: s. 11. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1927-02-16/45/11. Läst 29 augusti 2015. 
  36. ^ Erik Nyblom (24 mars 1927). ”Revolutionsoperett gör succès på Vasan”. Dagens Nyheter: s. 12. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1927-03-24/81/12. Läst 29 augusti 2015. 
  37. ^ Sven Lindström (10 november 1928). ”'Hertiginnan av Chicago' på Vasateatern”. Dagens Nyheter: s. 8. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1928-11-10/308/8. Läst 29 augusti 2015. 
  38. ^ ”Grevinnan Eva”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF14432&pos=334. Läst 11 juli 2015. 
  39. ^ ”'Katja' på Vasateatern”. Dagens Nyheter: s. 12. 13 januari 1929. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1929-01-13/12/12. Läst 1 januari 2015. 
  40. ^ Teateralmanack 1929 i Svenska Dagbladets Årsbok – händelserna 1929 (1930) s. 125
  41. ^ ”Hjärter dam”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF14419&pos=337. Läst 11 juli 2015. 
  42. ^ ”Jag bedrar dig blott av kärlek”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF14420&pos=338. Läst 11 juli 2015. 
  43. ^ Erik Nyblom (31 augusti 1929). ”Premiären på Vasateatern”. Dagens Nyheter: s. 8. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1929-08-31/236/8. Läst 10 januari 2016. 
  44. ^ ”Rose Marie”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF14578&pos=339. Läst 11 juli 2015. 
  45. ^ Oscar Rydqvist (18 februari 1930). ”Naima på Vasan”. Dagens Nyheter: s. 9. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1930-02-18/47/9. Läst 29 augusti 2015. 
  46. ^ M.I. (16 mars 1930). ”Två teaterpremiärer”. Dagens Nyheter: s. 10. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1930-03-16/73/10. Läst 29 augusti 2015. 
  47. ^ Teateralmanack 1930 i Svenska Dagbladets Årsbok – händelserna 1930 (1931) s. 152
  48. ^ ”Hotell Stadt Lemberg”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF14418&pos=340. Läst 11 juli 2015. 
  49. ^ Rosengren (1948), sid 151
  50. ^ ”Teater Musik och Film: Ett återseende”. Dagens Nyheter: s. 9. 29 januari 1931. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1931-01-29/27/9. Läst 31 januari 2016. 
  51. ^ A.L. (7 februari 1932). ”Hawaiisuccès på Odéon”. Dagens Nyheter: s. 9. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1932-02-07/36/9. Läst 10 mars 2016. 
  52. ^ ”Teater Musik Film: Oscarspremiären i morgon”. Dagens Nyheter: s. 10. 17 september 1936. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1936-09-17/253/10. Läst 8 januari 2016. 
  53. ^ ”Teater Musik Film: Oscarsteatern”. Dagens Nyheter: s. 12. 31 december 1936. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1936-12-31/356/12. Läst 9 januari 2016. 
  54. ^ Curt Berg (2 januari 1937). ”En jazzoperett på Oscars”. Dagens Nyheter: s. 14. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1937-01-02/1/14. Läst 9 januari 2016. 
  55. ^ ”Vita hästen”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF24990&pos=164. Läst 11 juni 2015. 
  56. ^ ”Annie get your gun”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF25007&pos=7. Läst 3 juni 2015. 
  57. ^ ”Rose Marie”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF28682&pos=130. Läst 10 juni 2015. 
  58. ^ ”Blåjackor”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF25021&pos=13. Läst 3 juni 2015. 
  59. ^ ”Kiss me, Kate”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF25016&pos=85. Läst 9 juni 2015. 
  60. ^ ”Sista valsen”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF25009&pos=135. Läst 11 juni 2015. 
  61. ^ Folke Hähnel (16 mars 1956). ”Teaterannons”. Dagens Nyheter: s. 36. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1956-03-16/74/36. Läst 22 augusti 2015. 
  62. ^ ”Geishan”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF25059&pos=61. Läst 4 juni 2015. 

Källor

[redigera | redigera wikitext]
  • Myggans nöjeslexikon : ett uppslagsverk om underhållning. 13, Rundr-Tall. Höganäs: Bra böcker. 1993. sid. 54. Libris 7665091. ISBN 91-7752-271-0 
  • Ottoson, Elvin (1941). Minns du det än... : ett avsnitt ur operettens historia. Stockholm: Fritzes bokförl. sid. 172-173. Libris 1404046 

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Christian_Schröder&oldid=56370260”