Emma Meissner – Wikipedia

Emma Meissner
Emma Ekström vid Vasateatern, 1892.
FödelsenamnEmma Olivia Ekström
Födelsedatum30 oktober 1866
FödelseortKarlstad, Sverige
Dödsdatum20 november 1942 (76 år)
DödsortStockholm
MakeRobert Berg
(1894–1897; skilda)
Hjalmar Meissner
(1899–1940; hans död)
Genreoperett
Rollsopran
År som aktiv1881–1941
Utmärkelser
Litteris et Artibus

Emma Meissner, född Ekström 30 oktober 1866 i Karlstad, död 20 november 1942 i Stockholm, var en svensk operettsångare (sopran) och skådespelare.

Biografi

[redigera | redigera wikitext]

Meissner var engagerad i kören vid Mindre teatern[förtydliga] i Stockholm 1881–1883. Sitt första sceniska framträdande hade hon som en av schackbönderna i Sjökadetten. Hon var elev vid konservatoriet i Stockholm 1884–1885 samt hos Fritz Arlberg och Signe Hebbe 1885–1886. Därefter var hon engagerad hos Fröberg 1886–1888 och vid Södra Teatern i Stockholm 1888–1889.[1]

Hon fick sitt genombrott på Vasateatern i Stockholm 1890 som Yum Yum i Mikadon. Under 1891 uppträdde hon tillsammans med Elisabeth Hjortberg som varietésångerska och turnerade i Norge, Danmark, England och Tyskland. Senare övergick hon till Oscarsteatern där hon bland annat 1907 spelade titelrollen i den första svenska uppsättningen av Glada änkan.

Totalt medverkade hon i över 100 olika operetter. Hon filmdebuterade 1903 och kom att medverka i drygt 15 filmer. Hon var även verksam som grammofonartist.

Hon var 1894–1897 gift med kassör Robert Berg och från 1899 med kapellmästaren Hjalmar Meissner. Hon är begravd på Norra begravningsplatsen i Stockholm.[2]

Filmografi

[redigera | redigera wikitext]

Teater

[redigera | redigera wikitext]

Roller (ej komplett)

[redigera | redigera wikitext]
År Roll Produktion Regi Teater
1888 Eurydice Orfeus i underjorden
Jacques Offenbach, Henri Meilhac och Ludovic Halévy		 Södra Teatern[3]
1889 Cavilda Hälften var eller Hin ondes andel
Daniel Abuer och Eugène Scribe		 Södra Teatern[4]
Stella Jakten efter lyckan
Franz von Suppé, Richard Genée och Bruno Zappert		 Henrik Christiernsson Djurgårdsteatern[5]
Lotta Andersson, medlem i damkvartett Till Paris
Frans Hodell		 Vasateatern[6]
Schrollina Kapten Fracassa
Rudolf Dellinger, Richard Genée och Friedrich Zell		 Vasateatern[7]
Fanchette Sjökadetten
Richard Genée		 Vasateatern[8]
Hertiginnan de Parthenay Lille hertigen
Henri Meilhac och Ludovic Halévy		 Vasateatern[9]
1892 Erminy, Lord Losebernes dotter Jack och Bob
Edward Jakobowski, Claxson Bellamy och Harry Paulton		 Vasateatern[10]
1893 Dockféen Dockféen
Josef Bayer		 Vasateatern[11]
Hilma Andersson, sömmerska Amors droska
Rudolf Kneisel och Hermann Hirschel		 Vasateatern[12]
1894 Fröken Stockholm En séance vid Saltsjöbaden
Harald Leipziger		 Vasateatern[13]
Francine, "Lilla mamma" Lilla mamma
Hervé, Henri Chivot och Alfred Duru		 Vasateatern[14]
Wladimir Dimitrowitsch Samoiloff, löjtnant Fatinitza
Franz von Suppé		 Vasateatern[15]
1898 Molly Seamore Geishan
Sidney Jones, Owen Hall och Harry Greenbank		 Vasateatern[16]
1905 Både hjärta och hand
Charles Lecocq, Charles Nuitter och Alexandre Beaume		 Östermalmsteatern[17]
En lektion
Walter Christmas		 Svenska teatern, Stockholm[18]
Eurydike Orfeus i underjorden
Jacques Offenbach, Henri Meilhac och Ludovic Halévy		 Östermalmsteatern[19]
1906 Catherine Hübscher Hertiginnan av Danzig
Ivan Caryll och Henry Hamilton		 Östermalmsteatern[20]
Söndagsbarnet
Carl Millöcker, Richard Genée och Friedrich Zell		 Östermalmsteatern[21]
Fragoletto Frihetsbröderna
Jacques Offenbach, Henri Meilhac och Ludovic Halévy		 Oscarsteatern[22][23]
Daisy Dollarprinsessan
Leo Fall, Alfred Maria Willner och Fritz Grünbaum		 Oscarsteatern
1907 Hanna Glawari Glada änkan
Franz Lehár, Victor Léon och Leo Stein		 Axel Bosin Oscarsteatern[24][3][22][25]
1908 Daisy Gray Dollarprinsessan
Leo Fall, Alfred Maria Willner och Fritz Grünbaum		 Axel Bosin Oscarsteatern[26]
1910 Fatmé Mahomets paradis
Robert Planquette och Henri Blondeau		 Oscarsteatern[27]
1911 Mirandola Vackra ladyn
Giacomo Minkowsky och Rudolf Lothar		 Emil Linden Oscarsteatern[28]
Susanna Pomarel Kyska Susanna
Jean Gilbert och Georg Okonkowski		 Oscarsteatern[29]
1912 Kvinnohataren
Edmund Eysler, Leo Stein och Karl Lindau		 Emil Linden Oscarsteatern[30]
Pepita Eva
Franz Lehár		 Emil Linden Oscarsteatern
Medverkande Biografflugan
Walter Kollo och Willy Bredschneider		 Oscarsteatern[31]
1914 Delia Gill Filmdrottningen
Max Winterfeld		 Oscarsteatern[3]
1915 Juliette Vermont Greven av Luxemburg
Franz Lehár, Alfred Maria Willner och Robert Bodansky		 Oscarsteatern[32]
1918 Adèle Läderlappen
Johann Strauss d.y., Karl Haffner och Richard Genée		 Albert Ranfts operettsällskap[33]
1920 Boccaccio
Franz von Suppé, Camillo Walzel och Richard Genée		 Carl Barcklind Oscarsteatern[34]
1921 Grevinnan Alexandrovna Sista valsen
Oscar Straus, Julius Brammer och Alfred Grünwald		 Carl Barcklind Oscarsteatern[35]
1922 Lucullus hushållerska Lucullus
Jean Gilbert, Rudolf Schanzer och Ernst Welisch		 Carl Barcklind Oscarsteatern[36]
1923 Madame Brocard Gri-Gri
Paul Lincke, Heinrich Bolten-Baeckers och Jules Chancel		 Elvin Ottoson Oscarsteatern[37]
1924 Den österrikiska grevinnan Kvinnan i purpur
Jean Gilbert, Leopold Jacobson och Rudolf Oesterreicher		 Nils Johannisson Oscarsteatern[38]
1925 Furstinnan Bozena Cuddenstein zu Chlumetz Grevinnan Mariza
Julius Brammer, Alfred Grünwald och Emmerich Kálmán		 Nils Johannisson Oscarsteatern[39]
Damerna från Olympen
Rudolf Schanzer, Ernst Welisch och Rudolf Nelson		 Nils Johannisson Oscarsteatern[40]
Lille kavaljeren
Rudolf Schanzer, Ernst Welisch och Leo Fall		 Nils Johannisson Oscarsteatern
Jessie Orloff
Ernst Marischka och Bruno Granichstaedten		 Nils Johannisson Oscarsteatern[41]
Stina Julstjärnan
Sverre Brandt och Johan Halvorsen		 Nils Johannisson Oscarsteatern[42]
1926 Aurora Hjärtekrossaren
Hermann Haller och Eduard Künneke		 Oskar Textorius Oscarsteatern[43]
Comtessen Apollon ombord
Evert Taube		 Oskar Textorius Vasateatern[44]
Fru Sillery Niniche
Marius Boullard, Alfred Hennequin och Albert Millaud		 Albert Ranft Vasateatern[45]
1927 Bankdirektörens fru Adjö, Mimi
Ralph Benatzky, Alexander Engel och Julius Horst		 Oskar Textorius Vasateatern[46]
1928 Fröken Poumaillac Inte på mun
Maurice Yvain och André Barde		 Oskar Textorius Vasateatern[47][48]
Grevinnan Alexandrovna Sista valsen
Oscar Straus, Julius Brammer och Alfred Grünwald		 Oskar Textorius Vasateatern[49]
1935 Anna Pavlovna Fedja eller Det levande liket
Leo Tolstoj		 Per Lindberg Vasateatern[50]
1936 Molly Geishan
Owen Hall och Sidney Jones		 Karl Kinch Oscarsteatern[3]

Bilder

[redigera | redigera wikitext]

Diskografi

[redigera | redigera wikitext]

Källor

[redigera | redigera wikitext]

Noter

[redigera | redigera wikitext]
  1. ^ Emma Olivia Berg, född Ekström i Adolf Lindgren och Nils Personne, Svenskt porträttgalleri (1897), volym XXI. Tonkonstnärer och sceniska artister
  2. ^ Hitta graven
  3. ^ [a b c d] Svenskt biografiskt lexikon
  4. ^ ”Teater och Musik”. Dagens Nyheter: s. 2. 1 mars 1889. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1889-03-01/7354/2. Läst 29 juli 2015. 
  5. ^ ”Krig i fred”. Åbo Tidning: s. 2. 17 augusti 1889. http://digi.kansalliskirjasto.fi/sanomalehti/binding/79038#?page=2. Läst 29 juli 2015. 
  6. ^ ”Teaterannons”. Dagens Nyheter: s. 3. 31 augusti 1889. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1889-08-31/7505a/3. Läst 29 juli 2015. 
  7. ^ ”Teater och Musik”. Dagens Nyheter: s. 2. 18 september 1889. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1889-09-18/7520a/2. Läst 29 juli 2015. 
  8. ^ ”Teater och Musik”. Dagens Nyheter: s. 2. 31 oktober 1889. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1889-10-31/7557/2. Läst 28 juli 2015. 
  9. ^ ”Teater och Musik”. Dagens Nyheter: s. 2. 13 december 1889. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1889-12-13/7594/2. Läst 29 juli 2015. 
  10. ^ ”Teater och Musik”. Dagens Nyheter: s. 2. 28 mars 1892. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1892-03-28/8285A/2. Läst 5 mars 2016. 
  11. ^ ”Teater och musik: Vasateatern: Dockféen”. Dagens Nyheter: s. 2. 16 februari 1893. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1893-02-16/8557/2. Läst 5 mars 2016. 
  12. ^ ”Teaterannons”. Dagens Nyheter: s. 3. 9 september 1893. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1893-09-09/8727A/3. Läst 5 mars 2016. 
  13. ^ ”Teaterannons”. Dagens Nyheter: s. 3. 25 april 1894. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1894-04-25/8915a/3. Läst 5 mars 2016. 
  14. ^ ”Teaterannons”. Dagens Nyheter: s. 4. 21 november 1894. https://tidningar.kb.se/8224221/1894-11-21/edition/0/part/1/page/1/?newspaper=DAGENS%20NYHETER&from=1894-11-01&to=1894-11-30. Läst 26 april 2016. 
  15. ^ ”Teaterannons”. Dagens Nyheter: s. 4. 18 december 1894. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1894-12-18/9116A/4. Läst 26 april 2016. 
  16. ^ ”Geishan”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF29252&pos=127. Läst 6 juli 2015. 
  17. ^ Ernst Högman (1905). Frithiof Hellberg. red. ”Teater och musik”. Idun: Illustrerad tidning för kvinnan och hemmet (Stockholm: Frithiof Hellberg) 18 (5): sid. 60. Arkiverad från originalet den 18 november 2015. https://web.archive.org/web/20151118084048/http://www.ub.gu.se/fasta/laban/erez/kvinnohistoriska/tidskrifter/idun/1905/pdf/1905_5.pdf. Läst 17 november 2015. 
  18. ^ Johan Nordling (1905). Frithiof Hellberg. red. ”Teater och musik”. Idun: Illustrerad tidning för kvinnan och hemmet (Stockholm: Frithiof Hellberg) 18 (39): sid. 499. Arkiverad från originalet den 19 november 2015. https://web.archive.org/web/20151119072853/http://www.ub.gu.se/fasta/laban/erez/kvinnohistoriska/tidskrifter/idun/1905/pdf/1905_39.pdf. Läst 18 november 2015. 
  19. ^ Ernst Högman (1905). Frithiof Hellberg. red. ”Teater och musik”. Idun: Illustrerad tidning för kvinnan och hemmet (Stockholm: Frithiof Hellberg) 18 (41): sid. 523. Arkiverad från originalet den 19 november 2015. https://web.archive.org/web/20151119075639/http://www.ub.gu.se/fasta/laban/erez/kvinnohistoriska/tidskrifter/idun/1905/pdf/1905_41.pdf. Läst 18 november 2015. 
  20. ^ ”Teater, litteratur, musik”. Dagens Nyheter: s. 2. 13 februari 1906. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1906-02-13/12867A/2. Läst 27 juli 2015. 
  21. ^ Ernst Högman (1906). Frithiof Hellberg. red. ”Teater och musik”. Idun: Illustrerad tidning för kvinnan och hemmet (Stockholm: Frithiof Hellberg) 19 (17): sid. 209. Arkiverad från originalet den 20 november 2015. https://web.archive.org/web/20151120221638/http://www.ub.gu.se/fasta/laban/erez/kvinnohistoriska/tidskrifter/idun/1906/pdf/1906_17.pdf. Läst 20 november 2015. 
  22. ^ [a b] Wifstrand, Naima (1962). Med och utan paljetter. Stockholm: Albert Bonniers Förlag AB. sid. 36 
  23. ^ ”Oscarsteatern invigd”. Dagens Nyheter: s. 2. 7 december 1906. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1906-12-07/13159b/2. Läst 27 juli 2015. 
  24. ^ ”Den glada änkan”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF24974&pos=31. Läst 4 juni 2015. 
  25. ^ ”Den glada änkan”. Dagens Nyheter: s. 2. 23 januari 1907. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1907-01-23/13203a/2. Läst 26 juli 2015. 
  26. ^ ”Dollarprinsessan”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF24973&pos=41. Läst 4 juni 2015. 
  27. ^ Frans J. Huss, red (1910). ”Från scenen och konsertsalen”. Svensk musiktidning (Stockholm: Frans J. Huss) 30 (3): sid. 20. Arkiverad från originalet den 8 maj 2016. https://web.archive.org/web/20160508082719/http://boije.statensmusikverk.se/www/epublikationer/Svensk_Musiktidning_1910_no_03.pdf. Läst 7 maj 2016. 
  28. ^ Från svenska scener i Hvar 8 dag (12:e årgången) sid. 292
  29. ^ Frans J. Huss, red (1911). ”Från scenen och konsertsalen”. Svensk musiktidning (Stockholm: Frans J. Huss) (14): sid. 109. Arkiverad från originalet den 30 juni 2015. https://web.archive.org/web/20150630044541/http://boije.statensmusikverk.se/www/epublikationer/Svensk_Musiktidning_1911_no_14.pdf. Läst 8 juni 2015.  Arkiverad 30 juni 2015 hämtat från the Wayback Machine.
  30. ^ ”Oscarsteaterns nya Wienoperett”. Dagens Nyheter: s. 6. 1 september 1912. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1912-09-01/15194/6. Läst 27 januari 2016. 
  31. ^ ”Ur nyårsrevyerna”. Idun: Illustrerad tidning för kvinnan och hemmet: s. 29. 29 januari 1913. Arkiverad från originalet den 21 oktober 2014. https://web.archive.org/web/20141021214234/http://www.ub.gu.se/fasta/laban/erez/kvinnohistoriska/tidskrifter/idun/1913/pdf/1913_02.pdf. Läst 27 juni 2015. 
  32. ^ ”Teater, konst, litteratur”. Dagens Nyheter: s. 7. 12 mars 1915. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1915-03-12/69A/7. Läst 15 juli 2015. 
  33. ^ ”Teater Musik”. Dagens Nyheter: s. 6. 18 januari 1918. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1918-01-18/16/6. Läst 21 juli 2015. 
  34. ^ Rosengren 1948, s. 49.
  35. ^ Rosengren 1948, s. 54.
  36. ^ Rosengren 1948, s. 68.
  37. ^ ”Gri-Gri”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF24976&pos=67. Läst 5 juni 2015. 
  38. ^ S. A-g (31 december 1924). ”'Kvinnan i purpur' på Oscarsteatern”. Dagens Nyheter: s. 1. http://arkivet.dn.se/tidning/1924-12-31/357/1. Läst 19 februari 2017. 
  39. ^ E.N. (7 februari 1925). ”'Mariza' – Operettsuccès på Oscarsteatern”. Dagens Nyheter: s. 1. http://arkivet.dn.se/tidning/1925-02-07/36/1. Läst 19 februari 2017. 
  40. ^ ”Teater och Musik”. Dagens Nyheter: s. 9. 25 april 1925. http://arkivet.dn.se/tidning/1925-04-25/110/9. Läst 19 februari 2017. 
  41. ^ ”Orloff”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF22442&pos=114. Läst 10 juni 2015. 
  42. ^ Musik- och teaterbloggen
  43. ^ ”Teater och Musik”. Dagens Nyheter: s. 10. 24 mars 1926. http://arkivet.dn.se/tidning/1926-03-24/81/10. Läst 19 februari 2017. 
  44. ^ ”Teater och Musik”. Dagens Nyheter: s. 7. 30 augusti 1926. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1926-08-30/234/7. Läst 1 januari 2016. 
  45. ^ ”Teater och Musik”. Dagens Nyheter: s. 7. 10 september 1926. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1926-09-10/245/7. Läst 1 januari 2016. 
  46. ^ Rosengren 1948, s. 127.
  47. ^ Teateralmanack 1928 i Svenska Dagbladets Årsbok – sjätte årgången, händelserna 1928 (1929) s. 145
  48. ^ ”Inte på mun”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF14421&pos=329. Läst 11 juli 2015. 
  49. ^ Rosengren 1948, s. 133.
  50. ^ ”Fedja eller Det levande liket”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF14203&pos=374. Läst 14 juli 2015. 

Tryckta källor

[redigera | redigera wikitext]
  • Rosengren, Margit (1948). Oförgätligt glada stunder …. Stockholm: C. E. Fritzes bokförlag AB. Libris 784760 
  • Ottoson, Elvin (1941). Minns du det än … : ett avsnitt ur operettens historia. Stockholm: Fritzes bokförl. sid. 160. Libris 1404046 

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]
Auktoritetsdata
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Emma_Meissner&oldid=56403129”