Norra kronan – Wikipedia

Norra kronan
Corona Borealis
Lista över stjärnor i Norra kronan
Latinskt namnCorona Borealis
FörkortningCrB
Rektascension16 h
Deklination+30°
Area179 grad² (73)
Huvudstjärnor8
Bayer/Flamsteedstjärnor24
Stjärnor med exoplaneter4
Stjärnor med skenbar magnitud < 34
Stjärnor närmare än 50 ljusår0
Ljusaste stjärnanAlfa Coronae Borealis (Alphecca eller Gemma) (2,21m)
Närmaste stjärnanHD 144579 (46,86 )
Messierobjekt0
Meteorregninga
Närliggande stjärnbilderBjörnvaktaren
Ormen
Herkules
Synlig vid latituder mellan +90° och −50°
Bäst synlig klockan 21:00 under juli.

Norra kronan (Corona Borealislatin) är en liten stjärnbildnorra stjärnhimlen. Den är en av 88 moderna stjärnbilder som listas av IAU, Internationella astronomiska unionen.[1]

Norra kronan var en av de 48 konstellationerna som listades av den grekiske astronomen Ptolemaios i hans samlingsverk Almagest.

Kronan har en intressant historia. Hefaistos, smideskonstens gud, smidde den åt sin hustru Afrodite, kärlekens gudinna. Sedan gav Afrodite den till Amfitrite när hon gifte sig med Poseidon, havets gud. Amfitrite gav den i sin tur till hjälten Theseus som skulle ge den till den flicka som han ville göra till sin maka. När han träffade prinsessan AriadneKreta gav han den till henne. Men efter att guden Dionysos hade tvingat Theseus att lämna Ariadne på ön Naxos så att han kunde gifta sig med henne i stället gjorde han kronan till en stjärnbild som en bröllopsgåva åt henne.

Hos Australiens aboriginer kallas stjärnbilden womera ("bumerangen") på grund av den kontur stjärnorna bildar.[2]

De nordamerikanska cheyennerna kallade stjärnbilden “Lägercirkeln”, vilket åsyftade att de ordnade sina läger i en cirkel.

I kinesisk astronomi var Norra kronans stjärnor del I Tiān Shì Yuán (天市垣, ungefär “det himmelska marknadsområdet”) I Polynesien kallades Norra kronan Te Hetu. På Tuamotuöarna kallades den Na Kaua-ki-tokerau. På Hawaii kallades den Kaua-mea och i Nya Zeeland Rangawhenua.[3]

Stjärnbilden Norra Kronan (Corona Borealis) som den kan ses med blotta ögat.

Det här är de ljusaste stjärnorna i konstellationen.[4]

I Norra kronan finns två variabla stjärnor som varit föremål för särskilt intresse:[1]

  • T Coronae Borealis som är en rekurrent nova, som i modern tid haft två utbrott, 1866 och 1946.
  • R Coronae Borealis som är en RCB-variabel, det vill säga har utbrott av förmörkelsekaraktär. Den har som variabeltypen säger blivit prototyp för den sällsynta variabeltypen.

Djuprymdsobjekt

[redigera | redigera wikitext]
  • Abell 2065 ligger ungefär en grad sydväst om Beta Coronae Borealis. Galaxhopen ligger på drygt 1 miljard ljusårs avstånd och innehåller drygt 400 galaxer.[4]

Landskapsstjärnbild

[redigera | redigera wikitext]

Norra kronan är Norrbottens landskapsstjärnbild.

  1. ^ [a b] ”Corona Borealis Constellation”. http://www.constellation-guide.com/constellation-list/corona-borealis-constellation/. Läst 18 januari 2014. 
  2. ^ William Tyler Olcott (2004). Star Lore: Myths, Legends, and Facts. New York, Dover Publication Inc. sid. 151. http://books.google.com/books?id=TIatz2DGXQwC. Läst 18 januari 2014 
  3. ^ Makemson, Maud Worcester (1941). The Morning Star Rises: an account of Polynesian astronomy. Yale University Press. sid. 282 
  4. ^ [a b] Astronomica – Galaxer – planeter – stjärnor – stjärnbilder – rymdforskning. Tandem Verlag GmbH (svensk utgåva). 2007. sid. 358-359. ISBN 978-3-8331-4371-7 

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]