Stridsfordon 90 – Wikipedia

Stridsfordon 90 (Combat Vehicle 90)
Svenskt stridsfordon 9040C.
Typ	Pansarskyttefordon
Ursprungsplats	Sverige
Tjänstehistoria
I tjänst	1993–
Använts av	Se: användare
Krig	Afghanistankriget United Nations Mission in Liberia Rysslands invasion av Ukraina
Produktionshistoria
Konstruktör	Hägglunds/Bofors
Tillverkare	BAE Systems Bofors, BAE Systems Hägglunds
Enhetskostnad	20 Mkr (1994-2002)[1]
Antal tillverkade	1300+
Varianter	6 varianter och 5 versioner (A-E) Se nedan: Varianter och versioner
Specifikationer
Vikt	23,1 ton
Längd	6,55 m
Bredd	3,17 m
Höjd	2,71 m, 4,17 m med antenner
Besättning	3 (vagnchef, skytt, förare)
Passagerare	7 soldater
Pansar	Hemligstämplat
Primär beväpning	Strf 90A 40 mm akan m/70Ba Lvkv 90 40 mm akan m/70Bb Strf 90B/C 40 mm akan m/70Bc CV9030/MKII 30 mm Mk44 Bushmaster II CV9035 MkIII 35 mm 35mm/50 Bushmaster
Sekundär beväpning	Strf/Lvkv 90A/B 7,62 mm kulspruta m/39 6st Galix 80,5 mm rökkastare Strf 90C 7,62 mm kulspruta 58C 6st Galix 80,5 mm rökkastare
Motor	Scania V8 DSI 14 446 kW (550 hk)
Effekt/vikt	24,12 hk/ton
Växellåda	Automat 4 framåt, 2 bakåt (Perkins X-300-5N)
Upphängning	Torsionsstavar
Bränslekapacitet	550 liter
Operativ räckvidd	600 km
Hastighet	70 km/h, 45 km/h bakåt

Stridsfordon 90, kort Strf 90 (internationellt Combat Vehicle 90, kort CV90) är en familj av pansarfordon utvecklad av H-B Utveckling, ett bolag samägt mellan Hägglunds och Bofors. Det används av den svenska försvarsmakten och i flera andra länder.

Vagnen har såväl strids- som transportkapacitet, då den är utrustad med en 40 mm automatkanon och samtidigt kan transportera upp till sju stridsutrustade soldater. Strf 90 togs i första hand fram för nordiska förhållanden, vilket gör att dess framkomlighet i svår terräng, som myrmark eller snö, är mycket god.

Produktionen av Strf 90 inleddes 1993. Fram till 2021 har över 1 300 stycken sålts.^[2]

Fordonet har kontinuerligt vidareutvecklats av Hägglunds alltsedan den första versionen och har exporterats till flera länder under namnet CV 90.^[3] Den senaste versionen av vagnen, MK IV, är mycket modern och har ett aktivt motmedelssystem. Det finns också flera specialiserade versioner av vagnen, för exempelvis stridsledning, luftförsvar och lätt artilleri.

För den svenska armén tillverkades chassin vid Hägglunds och tornen vid Bofors. Åren 1994–2002 levererade Försvarets materielverk (FMV) totalt 509 vagnar till Försvarsmakten.^[3]

Vagnen var ursprungligen tänkt att primärt användas vid Arméns Norrlandsförband, men stridsfordonet förekommer numer vid samtliga mekaniserade förband.

Vagnen har levererats i flera olika versioner till Danmark, Estland, Finland, Nederländerna, Norge, Schweiz och Ukraina. Dessa olika versioner som går under beteckningen CV 90 skiljer sig från de svenska vagnarna bland annat genom att alla exportländer har valt automatkanoner med lägre kaliber än Sveriges 40 mm-kanon.

Strf 90 deltog för första gången i en internationell insats i Liberia år 2004, då svensk FN-trupp medförde tretton Strf 9040C.^[3]

Stridsfordon 90 användes för första gången i strid av norska ISAF-styrkor under en operation i Afghanistan 2007.^[4] Under 2009 användes Stridsfordon 90 även i strid av svenska ISAF-förband 2009, utanför staden Balkh i norra Afghanistan.^[5]

Stridsfordon 90 används av ukrainska styrkor vid offensiven 2023 mot ryska styrkor.^[6]

Den 30 juli 2023 kom uppgifter och bilder på ett Stridsfordon 90 erövrat av ryska trupper.^[7] I augusti 2023 släppte ryska försvarsdepartementet en video där försvarsministern Sergej Sjojgu inspekterar det erövrade fordonet. Detta är hittills (4 augusti 2023) det enda stridsfordonet som dokumenterats gått förlorat i strid under Rysslands invasion av Ukraina.

Stridsfordon 90 under framryckning.

Uttaget motorpaket.

Besättningen består av vagnchef, skytt och förare. Vagnchefen sköter kommunikationen och navigationen, skytten söker efter fienden och avfyrar vapnen och föraren ägnar sig enbart åt att köra fordonet. Vagnchefen har en egen joystick för att styra tornet och skjuta med kanon/ksp, vagnchefens joystick har prioritet över skyttens riktdon. Ingen laddare behövs då det är en automatkanon. Vagnchefen sitter till vänster och skytten till höger i tornet och föraren längst fram till vänster i chassiet.

I bakre halvan av stridsfordon 9040 finns ett transportutrymme för personal och materiel. Utrymmet åtkoms genom en dörr på vagnens baksida, alternativt genom två stridsluckor på taket.

Transportutrymmet var ursprungligen avsedd för transport av åtta stycken stridsutrustade soldater och var då utformad med åtta säten. Detta har med tiden reviderats till sju säten på grund av utökat behov av vagnens utrymme för medfört materiel och säkerställd nödutrymning. Återstående sju säten används till en skyttegrupp om sex personer och en person av bland annat följande befattningar: plutonsjukvårdare, stridsgruppchef, stabstroppchef, markstridsledare eller skyttetroppchef.

Förutom sittutrymme finns fästen för två pansarskott m/86 och ett granatgevär m/48 eller m/86, samt ett i dörren för en kulspruta 58 eller kulspruta 90.

För uppsutten strid eller observation med skyttegruppen används de två stridsluckor som finns belägna på transportutrymmets tak.

Stridsfordon 90, framryckning under eldgivning.

40 mm akan på Strf 9040C.

Stridsfordon 90:s huvudbeväpning består av en Bofors 40 mm "40/70B" automatkanon,^[8] i svensk tjänst betecknad 40 mm automatkanon m/70B, förkortat 40 mm akan m/70B (alternativa stavningar: Akan 40 mm L/70B^[9] och Akan 40/70B^[10]).^[11] Detta är en modifierad Bofors 40 mm automatkanon L/70 som inverterats och försetts med undermatande magasin och förhöjd eldhastighet om ca 300 skott per minut (ca 5 skott per sekund).^[12]

Användning av en 40 mm automatkanon var och är till stor del unikt för Strf 90 då många andra länder har föredragit kalibrarna 25–35 mm för sina stridsfordon.^[13] Valet föll på 40 mm då man ville kunna slå ut huvudstridsvagnar i sidan med pilprojektil och ha bra verkan med kulspränggranat mot helikoptrar, men samtidigt ha tillräckligt mycket ammunition i vagnen för längre strid.^[14] Under utvecklingsstadiet av stridsfordon 90 fanns alternativ för 25 mm akan och 57 mm akan vilka föll bort på grund av verkan och ammunitionskapacitet vardera.^[14] I modernare tid har dock flera andra nationer börjat titta på att beväpna sina stridsfordon med 40 mm automatkanoner. Till exempel valde Sydkorea att beväpna sitt stridsfordon K21 från 2009 med en 40 mm automatkanon och Storbritannien planerar att uppdatera sitt stridsfordon FV 510 Warrior med en 40 mm automatkanon.

40 mm akan m/70B finns i tre utföranden på stridsfordon 90:

• 40 mm akan m/70Ba^[11] - Ursprungsvariant baserad på den ursprungliga luftvärnsvarianten av vapnet. Vapnet har vänts uppochner och försetts med ett nytt matningssystem som tillåter ammunitionen att matas underifrån.^[12] Originalvapnet matade ovanifrån och använde gravitation för att föra ner patronerna i vapnet.^[15]
• 40 mm akan m/70Bb^[11] - Uppdaterad variant för luftvärnskanonvagn 90. Vapnet har fått kapaciteten att skjuta programmerbar ammunition som tillåter kontrollerad luftbrisad.^[16]
• 40 mm akan m/70Bc^[11] - Uppdaterad variant för 9040B. Denna varianten byggde på m/70Bb men med tillägget av en elstyrd slaghammare vilket ökar träffsäkerheten under gång.^[17]

Stridsfordon 9040 har förvaring för 234 patroner runt om i fordonet.^[12] Dessa hanteras av ett ammunitionshanteringssystem uppbyggt i tre delar:

• Del 1 är det magasin som sitter under kanonen. Detta magasin är uppdelad i tre sektioner, vardera hållande en patronrad om åtta patroner, och är menade att hålla en projektiltyp var.^[12] Detta består vanligen av pilprojektil, kulspränggranat och spränggranat, vilket ger vagnen den verkanskapacitet som behövs att bekämpa de mesta vagnen kan stöta på. För att förse vapnet med den ammunitionstyp som behövs skjuts magasinet i sidled för att lägga rätt sektion i linje med matningsporten under vapnet. För att fylla på en sektion trycks patroner manuellt in via en port högst upp på magasinets baksida.^[18]
• Del 2 är ett under kanonen placerat roterande karusellmagasin om 48 patroner.^[12][18] Detta ligger alltid i läge för tornbesättningen och tillåter snabb laddning av kanonens underliggande magasin så länge kanonen inte har för hög dumpning eller höjning (ca -8°–+20°).^[18]
• Del 3 är resterande patronförvaringar som ligger runt om i vagnen. Dessa håller ca 162 patroner totalt (${\displaystyle 234-24-48=162)}$ och används för att fylla på karusellmagasinet.

40 mm akan m/70B använder patronen "40 × 365 mm R" (R för randpatron), i svensk tjänst betecknad 40 mm skarp patron m/48, förkortat 40 mm sk ptr m/48, eller bara 40/48.^[11][19][20]

Till patronen finns ett större antal projektiltyper med olika typer av verkan för att bekämpa olika typer av mål på slagfältet. Viss ammunition bär delbeteckningen LK (Låg Känslig), vilket innebär annorlunda patronhylsa, tändskruv och drivladdning. Patronhylsan är försedd med tryckavlastande spår för att minska effekten vid ammunitionssprängning inne i fordonet. Drivladdningen består av LOVA (Low Vulnerability Ammunition)-krut som är uppbyggt av sprängämnespartiklar inbakade i plast.^[10] Detta gör att krutet blir mindre känsligt för yttre fysisk påverkan jämfört med konventionellt krut. Förutom skarp ammunition finns det en blindpatron.^[10]

Till automatkanonen finns följande ammunitionstyper: (Notera att genomslag för pansarprojektilerna är hemligstämplat och vad som visas nedan är generell data.)

Pilprojektiler

40/48B SLPPRJ 90[11] 40 mm skarp patron m/48B spårljuspansarprojektil m/90 (Bofors 40 mm APFSDS-T Mk 1)[17] 40 mm spårljuspansarprojektil m/90, kort 40 mm slpprj 90, är en pilprojektil med volframspets[17] och rött spårljus.[11] Den går ofta under smeknamnet Pil 90 för att korta ner och specificera namnet. Den används mot pansrade mål som stridsvagnar. Data Patronlängd Patronvikt Projektilvikt Krutvikt Krutslag NEM[a] Pmax[b] ${\displaystyle V_{0}}$[c] 520 mm[12] 2,3 kg[11] 0,5 kg[11] 0,55 kg[11] NC 1289[11] 0,57 kg[11] 510 MPa[11] 1465 m/s[11] Skjutavstånd Stilla mål Rörligt mål Tornmål[d] D20[e] Dmax[f] 2000 m[10] 1800 m[10] 1200 m[10] 21,5 km[19] 36 km[19] Pansargenomslag Avstånd Ahast[g] Anslagsvinkel 90° 56° 45° 30° 0 m 100 m 200 m 300 m 400 m 500 m 600 m 700 m 800 m 900 m 1000 m - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - >120 mm[22] - - - - - - - - - >140 mm[17] - - - - - - - - - - - >120 mm[22] - - -

40/48B SLPPRJ 90 LK[11] 40 mm skarp patron m/48B spårljuspansarprojektil m/90 lågkänslig (Bofors 40 mm APFSDS-T Mk 1)[17] 40 mm spårljuspansarprojektil m/90 lågkänslig, kort 40 mm slpprj 90 LK, är en lågkänslig (LK) version av 40/48B SLPPRJ 90 som beskrivs ovan. Lågkänslig betyder att patronen i jämförelse med konventionella patroner är mindre känslig för och säkrare vid ammunitionssprängning.[10] För att åstadkomma detta har man ersatt patronhylsa, drivladdning och tändskruv. Patronhylsan är försedd med tryckavlastande spår för att minska effekten vid ammunitionssprängning inne i fordonet.[10] Drivladdningen består av LOVA (Low Vulnerability Ammunition)-krut, vilket består av sprängämnespartiklar inbakade i plast. Detta gör att krutet blir mindre känsligt för yttre fysisk påverkan jämfört med konventionellt krut.[10] Förutom detta är patronen enhetlig med 40/48B SLPPRJ 90. Data Patronlängd Patronvikt Projektilvikt Krutvikt Krutslag NEM[h] Pmax[i] ${\displaystyle V_{0}}$[j] 520 mm[12] 2,3 kg[11] 0,5 kg[11] 0,55 kg[11] NL 008[11] 0,54 kg[11] 510 MPa[11] 1465 m/s[11] Skjutavstånd Stilla mål Rörligt mål Tornmål[k] D20[l] Dmax[m] 2000 m[10] 1800 m[10] 1200 m[10] 21,5 km[19] 36 km[19] Pansargenomslag Avstånd Ahast[n] Anslagsvinkel 90° 56° 45° 30° 0 m 100 m 200 m 300 m 400 m 500 m 600 m 700 m 800 m 900 m 1000 m - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - >120 mm[22] - - - - - - - - - >140 mm[17] - - - - - - - - - - - >120 mm[22] - - -

40/48B SLPPRJ 01 LK[11] 40 mm skarp patron m/48B spårljuspansarprojektil m/01 lågkänslig (Bofors 40 mm APFSDS-T Mk 2)[23] 40 mm spårljuspansarprojektil m/01, kort 40 mm slpprj 01, är en pilprojektil med spårljus ämnad mot pansrade mål som stridsvagnar.[11] Den går ofta under smeknamnet Pil 01 för att korta ner och specificera namnet. 40 mm slpprj 01 är en uppföljare till 40 mm spprj 90 med högre mynningshastighet[11] och pansargenomslag.[23] Den är utformad med annorlunda drivspegel och är mycket längre.[11][23] Data Patronlängd Patronvikt Projektilvikt Krutvikt Krutslag NEM[o] Pmax[p] ${\displaystyle V_{0}}$[q] - 2,3 kg[11] 0,53 kg[11] 0,5 kg[11] NL 008[11] 0,54 kg[11] - 1495 m/s[11] Skjutavstånd Stilla mål Rörligt mål Tornmål[r] D20[s] Dmax[t] 2000 m[10] 1800 m[10] 1200 m[10] 21,5 km[19] 36 km[19] Pansargenomslag Avstånd Ahast[u] Anslagsvinkel 90° 56° 45° 30° 0 m 100 m 200 m 300 m 400 m 500 m 600 m 700 m 800 m 900 m 1000 m - - - - - - - - - - - >150 mm[23] - - - - - - - - - - - - - - - - - >150 mm[v] - - - - - - - - - >175 mm[w] - - - - - - - - - - - >150 mm[x] - - -

40/48B SLÖVNPRJ 95[11] 40 mm skarp patron m/48B spårljusövningsprojektil m/95 (Bofors 40 mm TPDS-T Mk 1)[17] 40 mm spårljusövningsprojektil m/95, kort 40 mm slövnprj 95, är en pilprojektil med stålspets[17] och rött spårljus för övningsändamål.[11] Den används för att simulera eld med 40 mm slpprj 90, samt 40 mm slpprj 90 LK, och har utformning i likhet med dessa.[10] Dess bankaraktäristik är likvärdig med 40 mm slpprj 90, samt 40 mm slpprj 90 LK ut till cirka 1000 meter, varefter projektilen tappar energi och börjar falla mot marken.[10] Intressant nog har projektilen någorlunda hög genomslagsförmåga mot pansar och kan användas mot lätt pansrade mål.[17] Data Patronlängd Patronvikt Projektilvikt Krutvikt Krutslag NEM[y] Pmax[z] ${\displaystyle V_{0}}$[aa] 520 mm[12] 2,2 kg[11] 0,4 kg[11] 0,5 kg[11] NC 1289[11] 0,54 kg[11] 475 MPa[11] 1520 m/s[11] Skjutavstånd Övningsmål Dmax[ab] 1000 m[10] 5 km[19] Pansargenomslag Avstånd Ahast[ac] Anslagsvinkel 90° 56° 45° 30° 0 m 100 m 200 m 300 m 400 m 500 m 600 m 700 m 800 m 900 m 1000 m - - - - - - - - - - - - - - - - >80 mm[17] - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

Stridsfordon 9040:s sekundärbeväpning består av en 7,62 mm kulspruta parallellkopplad med automatkanonen.^[9] På stridsfordon 9040A och 9040B används kulspruta m/39C, vilken sitter monterad bredvid kanonen i tornet, medan stridsfordon 9040C, 9040D1, 9040D2 och 9040E använder kulspruta 58C, vilken sitter monterad på torntaket.

Kulsprutorna använder patronen 7,62 mm skarp patron 10 (7,62 × 51 mm NATO). Dessa kommer färdigbandad på tygband i papplådor om 250 skott varav var fjärde skott har spårljus. Vagnen har 1500 kulsprutepatroner totalt.^[10]

Vagnarna har även sex stycken rökkastare 90. Rökkastarna, tillverkade av Giat, är placerade i grupper om tre på vardera sidan av tornet. Rökkastare 90 skjuter rökgranat 90 vilken har en kaliber på 80 mm. Den består av en granathylsa, en rökkropp som innehåller metallpulver, två rökkroppar som innehåller pressad rökmassa och en drivladdning. Enkelt beskrivet kan sägas att vid avfyrning kommer den övre rökkroppen (metallpulvret) att brisera på ett avstånd om ca 20 meter och ha en höjd på ca 3 m. Pulvret som snabbt sprider sig kommer att blockera IR-strålning och fungera som egenskydd. Därefter kommer de två pyrotekniska rökkropparna att skjutas ut och landa ca 50 m framför vagnen och avge en tät, giftig rök under 1-2 minuter. Röken syftar till att ge ett snabbt och kortvarigt skydd inom IR- och det visuella området vilket ger vagnen möjlighet att omgruppera.^[10]

Grunden utgör svenska försvarets beställning till FMV som samarbetade med Bofors/Hägglunds som resulterade i Stridsfordon 90. Efter att bägge företagen köpts upp och nu går under namnet BAE Systems AB har flera varianter tagits fram under den engelska beteckningen Combat Vehicle 90. En modulär vidareutveckling ledde fram till den senaste familjen CV90 Armadillo (Bältdjuret). Flera varianter har dessutom olika versioner.

Det finns flera varianter av stridsfordon 90 i Försvarsmakten.

Stridsfordon 90 kännetecken.

Adam
Dämpcylinder på tornets vänstra sida.

Bertil
Kamera monterad intill eldröret.

Caesar
Bredare torn, yttre extraskydd.
Rökkastare på torntaket.

Pansarskyttefordonet (engelska IFV - Infantry Fighting Vehicle) Stridsfordon 9040, kort Strf 9040, är grunden i Strf 90-familjen. Numret 90 i delnamnet 9040 står för CV90, medan numret 40 står för vagnens kanonkaliber. Sedan införandet 1994 har ett antal modifieringar utvecklats och den första serien om 165 vagnar kallad SB1A3 som levererades fick följande: Verkanspaket (maj 1994, fordon 111-143), Ombyggnadspaket torn inkl. dämpcylinder (juni 1997, fordon 144-159), stabiliserad skjutning och observation (nov 1997, fordon 159-165)^[31]. Inom Försvarsmakten finns nu fordon 159-355 och beroende på hur många extra modifieringar som införts utöver de tidigare kallas vagnarna Strf 9040 A, B, B1, C, C+ (Adam, Bertil och Caesar), somliga modifierade till D1, D2 och E (David, Erik).

• Strf 9040A kom mars 1998 och omfattar vagn 166-209.^[31] Ombyggnadspaket chassi. Alla tidigare varianter 1-165 har uppgraderats till A standard.^[32]
• Strf 9040B kom oktober 1999 och omfattar vagn 210-315.^[31] Den viktigaste skillnaden mellan A- och B-versionen är att B-versionen fått ökad förmåga att skjuta under gång tack vare en elstyrd slaghammare i pjäsen, förbättrad torsionsfjädring för mjukare gång i terräng samt modifierat riktsystem och programvara. Övriga förändringar i B-versionen är påbyggnad av ett reservsikte för skytten placerat bredvid eldröret, fotstöd och fotsteg har tillkommit i tornet, nya instrumentpaneler och nya säkerhetsbälten, dessutom togs lyskastarna bort.
• Strf 9040B1 är 13 stycken Strf 9040B som 2005 modifierades med klimatanläggning och ökat inre skydd för strid i varmt klimat.^[9][33]
• Strf 9040C kom i september 2002 och omfattar vagn 316-355.^[31] C-versionen används internationellt varför den har utrustats med luftkonditionering, den används också vid utbildning av värnpliktiga. Caesarversionen har även en ny kulspruta, en ksp 58 monterad externt på torntaket, som ersätter ksp 39. En skillnad är den rejält höjda skyddsnivån hos C-versionen, bestående av laserfilter i samtliga periskop, minskydd, splitterskydd och tilläggsskydd. De yttre tilläggsskydden består av extra skyddande moduler på vagnskroppen samt de yttre minskydden som sitter under vagnen. Vikten har ökat till 28 ton istället för B-versionens 23,1 ton varför endast 6 soldater kan medföras.
• Strf 9040C+ är Strf 9040C med CAN-buss och ny IR-kamera (LIRK).^[31] C+-vagnarna omfattar samtliga C vagnar 316-355 och kom i september 2005.

I februari-mars 2016 tecknar FMV renoveringsavtal för 262 Stridsfordon 90, 88 Stridsvagn 122 och 8 stridsvagnsbärgare.^[34] Stridsfordonen genomgår under 2019-2022 ett renoverings- och modifieringsprogram (REMO). Förändringar inkluderar bl.a. nytt ledningsstödsystem, renovering och uppgradering av delsystem samt ersättning av ksp 39 med samma externt monterade ksp 58 som på C-versionen. I augusti 2020 levererades de första 100 uppgraderade Stridsfordon 90.^[35] Vagnar som genomgått REMO får ny beteckning:

• Strf 9040D1 är Strf 9040A som genomgått REMO.
• Strf 9040D2 är Strf 9040B/B1 som genomgått REMO.
• Strf 9040E är Strf 9040C/C+ som genomgått REMO.^[36]

Luftvärnskanonvagn (Eng. SPAAG - Self Propelled Anti Aircraft Gun): Luftvärnskanonvagn 90, kort Lvkv 90 är en luftvärnskanonvagn av Stridsfordon 90, där man bland annat har monterat en PS-95 spaningsradar tillverkad av Thomson CSF Harfang på tornet för luftobservation och möjlighet att ta emot information om luftläget genom LuLIS. Beväpningen är lik den på Strf 9040A men med primärskillnaden att kanonen kan skjuta programmerbar ammunition som Kulspränggranat 95 LK för bekämpning av, i första hand, attackhelikoptrar. (Se Beväpning Stridsfordon 9040 ovan.) Tornet tillåter även större elevationsvinkel av kanonen gentemot Strf 9040A. Besättningen består av vagnschef, stridsledare, förare, skytt, laddare och radarobservatör.

• Lvkv 90A^[37] är grundversionen i Lvkv 90-serien och är byggd i Adam-standard.
• Lvkv 90C är tre stycken Lvkv 90 som uppgraderats till Caesar-standard.^[14][38] (Se Strf 9040C.)
• Lvkv 90 TD är en unik variant, där TD står för teknikdemonstrator. I denna sitter bland annat utrustning som infraröd videomålföljare och ett stabiliserat riktsystem som gör det möjligt att skjuta under framryckning.^[39]

Stridsledningsfordon (Eng. FCV - Forward Command Vehicle): Stridsledningspansarbandvagn 90, kort Stripbv 90, är en samband- och ledningsversion av Stridsfordon 90 som används av brigad- eller bataljonschefer för att kunna leda mekaniserade förband från en framskjuten position.

• Stripbv 90A^[37] var grundversionen i Stripbv 90-serien och är byggd i Adam-standard.
• Stripbv 90C: två stycken Stripbv 90 som uppgraderades till Caesar-standard (Se Strf 9040C). Dessa är avvecklade enligt FM-beslut 2011.^[38]

Eldledningsfordon (Eng. FOV - Forward Observation Vehicle): Eldledningspansarbandvagn 90, kort Epbv 90, är en sambands- och observationsversion av Stridsfordon 90 för ledning av indirekt eld från artilleri och granatkastare. Vagnen saknar automatkanon och istället utgörs beväpningen av en 7,62 mm kulspruta för självförsvar och sex rökkastare. Vid planerad renovering 2019–2022 kommer de att få renoverat torn med automatkanon.

• Epbv 90A^[37] är grundversionen i Epbv 90-serien och är byggd i Adam-standard i 34 exemplar.
• Epbv 90C är en serie om åtta vagnar som anpassats för internationell tjänst med luftkonditionering, tilläggsskydd, minskydd och missionsutrustning.^[38][40]

Bgbv 90A

Bgbv 90C

Pansrat bärgningsfordon (Eng. ARV - Armored Recovery Vehicle): Bärgningsbandvagn 90, kort Bgbv 90, är en bärgningsvariant av Stridsfordon 90 som är till för att bärga fordon som kört fast eller på annat sätt behöver hjälp. Vagnen har två vinschar på 9 ton vilket ger vagnen 72 tons dragkraft vid fyrpartsdrag. Vagnen saknar torn och har i stället en huv med en ksp och rökkastare.

• Bgbv 90A^[37] är grundversionen i Epbv 90-serien och är byggd i Adam-standard.
• Bgbv 90C är tre stycken Bgbv 90 som uppgraderats till Caesar-standard^[38], (Se Strf 9040C).

Störfordon (Eng. EWV - Electronic Warfare Vehicle): Störpansarbandvagn 90, kort Störpbv 90, är ett störversion av Stridsfordon 90 som beställdes 2002 som demonstrator av en ny vagn för ett framtida televapenkompani med inriktning på lyssning/pejling, störning och samband. En 9040A fick tornet utbytt mot en fast överbyggnad innehållande splitterskyddad mastresningsfunktion, fjärrstyrd vapenstation typ VS90 (Bofors Lemur). Ny kyl- och elinstallation gjordes innan leverans hösten 2003, och under 2004 utfördes tester efter installation av utrustningen. Både validering och verifiering ansågs såpass lyckade att Störpbv 90 antogs och tilldelades M-nummer, men Försvarsmaktens ekonomi tillät inte seriebeställning och projektet ligger fortfarande på is 2013.Komplex räckvidd 30 km. ^[41]

Granatkastarfordon (Eng. SPM - Self Propelled Mortar): Granatkastarpansarbandvagn 90, kort Grkpbv 90, är en understödsversion av Stridsfordon 90 som är försedd med två 12 cm granatkastare.

SSG 120-tornet (AMOS).

Här i finsk tjänst.

Från 1997 deltog Sverige i den samnordiska utvecklingen av det tunga granatkastarsystemet AMOS, i Sverige kallad SSG 120 (splitterskyddad granatkastare).^[42] Danmark och Norge hoppade snabbt av och lämnade projektet åt Sverige och Finland.

SSG 120-systemet byggde på ett granatkastartorn som kunde monteras på diverse fordon, till exempel Stridsfordon 90. Tornets pjäs bestod av två parallella 12 centimeters bakladdade granatkastare med automatladdning. I svenska försvaret skulle den tornmonterade granatkastaren främst monteras på chassin av Stridsfordon 90 men även Stridsbåt 2010 (Stridsbåt 90H). År 2001 beställde FMV 40 stycken chassin med den större tornkransen som krävdes för SSG 120-tornen, vilka levererades under 2002. De förrådsställdes under benämningen Chassikropp Grkpbv^[37] (Granatkastarpansarbandvagn) i väntan på att tornen skulle levereras.

SSG 120-systemet testades på både Stridsbåt 90H och Stridsfordon 90H och visade stor potential.^[42] Trots systemets granatkastarroll var det möjligt att skjuta direkt eld, inte bara indirekt eld, med det.^[43] Systemet var även helstabiliserat vilket tillät eld under gång.^[42]

År 2008 var utvecklingsfasen av projektet färdig efter betydande förseningar och stora kostnadsökningar. Efter Genomförandegruppens strykningar i Budgetpropositionen 2008 valde regeringen att inte anslå pengar för att fortsätta projektet och köpa själva vapensystemet.^[44] I juni 2015 beslutade regeringen att de mekaniserade bataljonerna skulle tillföras ett nytt stridsfordonsburet granatkastarsystem.^[45] Försvarsmakten och FMV utvärderade tre möjliga koncept för det nya granatkastarsystemet:

• AMOS (förenklad), tornmonterad granatkastare.
• Stridsrumsmonterad granatkastare under stridsrumsluckor.
• Tornrumsmonterad granatkastare under skyddshuv.

Det första konceptet bedömdes vara det dyraste men med minst risk för förseningar, de budgeterade pengarna skulle bara räcka till fordon för att understödja en av de fem bataljonerna. Det andra konceptet ansågs betydligt billigare men budgeten skulle ändock bara räcka till fyra bataljoner. Det tredje alternativet ansågs ha högst eldkraft i förhållande till priset.

Den 23 december 2016 beställde FMV 40 Granatkastarpansarbandvagn 90 baserat på konceptet med Tornrumsmonterad granatkastare från HB Utveckling AB (ett samriskföretag mellan BAE Systems Bofors AB och BAE Systems Hägglunds)^[46]. De tidigare förrådsställda chassina som levererades till AMOS-projektet används till de nya granatkastarpansarbandvagnarna.^[47] Ordervärdet skrevs till cirka 575 miljoner kronor och vagnarna skulle börja levereras första kvartalet 2019. Varje vagn kommer att vara beväpnad med 2 stycken mynningsladdade 120 mm granatkastare som kan avfyras under skydd. Grkpbv 90 kan gruppera och skjuta på under två minuter och kan även var beredda att omgruppera på en minut efter sista eldöppnande.^[47] Skjutning kan ske i en elevation mellan 40 och 80 grader. Vagnen är utrustad med ett eget tröghetsnavigeringssystem (POS 2) för position och riktning. Tornmagasinet rymmer 56 granater.^[47] Grkpbv 90 är bemannad med en förare, en vagnchef som även sköter riktningen med stöd av vagnens navigationssystem Pos 2, och två laddare som förbereder och hanterar all ammunition.^[48] Den 1 februari 2019 överlämnade BAE Systems AB fyra vagnar till Försvarets materielverk, vilka ska användas för utbildning av instruktörer, teknisk personal samt validering av systemet.^[49] Den 19 september 2019 överlämnades de första fyra vagnarna av de totalt 40 beställda. Den ceremoniella överlämning gjordes i Skövde på Heden utanför Markstridsskolan, där FMV överlämnade vagnar till arméchefen och Norrbottens regemente (I 19), Skaraborgs regemente (P 4) och Södra Skånska regementet (P 7). De resterande vagnarna skulle då levereras till Försvarsmakten successivt fram till att slutleveransen sker under 2020.^[50][51]

Ytterligare 40 stycken Grkpbv 90 har beställts av Hägglund Bofors av FMV. Dessa är planerade att levereras under perioden 2023-2025. Totalt kommer svenska armén då att ha 80 vagnar. ^[52][53]

Bepansrat verkstadsfordon: Driftstödspansarbandvagn 90, kort DSpbv 90D, är en verkstadsvariant av Stridsfordon 90 som är till för att genomföra reparationer av fordon i de mekaniserade bataljonerna. Utvecklingen beställd den 16 november 2022.^[54]

Bepansrat fältarbetsfordon : Pionjärpansarbandvagn 90, kort Pipbv 90D, är en fältarbetsvariant av Stridsfordon 90 som är till för att ge de mekaniserade bataljonerna möjlighet att genomföra fältarbeten i frontlinjen. Varianten är baserad på Stridsfordon 9040A där tornet tagits bort och ersatts med en fast överbyggnad, ny inredning och ett större lastutrymme. Vagnen har försetts med vapenstation, schaktblad, ytminplog och minborr. Dörren baktill har bytts ut mot en hydraulisk ramp för lättare in- och urstigning. I vagnen finns plats för en pionjärgrupp om sex soldater och deras utrustning. Utvecklingen beställd den 16 november 2022.^[54] Leverans av Pipbv 90D är beräknad att börja under kvartal tre 2024, 30 vagnar är beställda.^[55]

• CV9030 MkI: är en version med McDonnell Douglas 30 mm kanon Bushmaster II som huvudbeväpning. Denna version har beställts av den norska armén.^[56] De uppgraderar sina 104 vagnar samt beställer 40 st nya. Samtliga får fjärrstyrd Kongsberg Protector vapenstation. Projektet kommer att leverera 74 stridsfordon, 21 spanings-, 15 lednings-, 16 ingenjörs-, 16 multiroll. Multirollfordonen som saknar torn kan ges olika typer av funktionalitet, till exempel granatkastare eller logistikroller.
• CV9030 MkII - Armoured Infantry Fighting Vehicle: är en exportvagn i serien där huvudbeväpningen är McDonnell Douglas 30 mm Bushmaster II/MK44. Beställd av bland andra Finland och Schweiz. Den finska versionen använder en rysk PKT (Kulspruta m/95) som koaxialkulspruta.
  • CV9030 COM - Command & Control Vehicle: är ett ledningsfordon baserad på CV9030 MkII
• CV9035 MkIII - Armoured Infantry Fighting Vehicle: har en McDonnell Douglas 35 mm Bushmaster III som huvudbeväpning. Beställd av Danmark och Nederländerna.
• FRES CV 90: är en förkortad variant av Stridsfordon 90 som har offererats till Brittiska MoD.^[57]
• CV90 Armadillo: är ett tornlöst pansrat trupptransportfordon som testades av danska armén mellan 2012 och 2015. Enligt tillverkaren skall även stridsfordon, ambulans, granatkastarvagn, stridsledning, träng och bärgning kunna levereras med 80 % komponentutbytbarhet mellan varianterna. Dessutom ska fordonen snabbt kunna byggas om till låg kostnad från en variant till en annan.^[58]
• CV90 CZ: Exportvariant designad i samarbete med VOP CZ för Tjeckien. Har ett bemannat torn.
• CV90 CZr: Exportvariant designad i samarbete med VOP CZ för Tjeckien. Har ett Kongsberg MCT-30 obemannat torn på ett höjt chassi försett med periskop.

• Stridsfordon 9025: Prototyp med 25 mm Bofors automatkanon. Projektet skrotades då 25 mm kanonen ansågs för svag.
• Stridsfordon 9040BILL:^[59] Demonstrator baserad på 9040A för att utrusta fordonen med Robot 56 Bill beställdes 1999.^[3] Prototyp byggdes men problemen med siktlinjesjusteringen kunde inte lösas tillfredsställande och projektet avslutades.
• CV90105TML: Lätt stridsvagn baserat på ett 9040-chassi med räfflad 105 mm BK-MECA L/48-Kanon i ett torn baserat på AMX-10RC. Utvecklad av Hägglunds (BAE Systems) och GIAT (Nexter). Inga användare.
• CV90120-T: Lätt stridsvagn där chassit från Stridsfordon 90 utrustats med en slätborrad 120 mm CTG 120/L50 kanon från RUAG i Schweiz och tilläggspansar AMAP-ADS från IBD Deisenroth Engineering. Inga användare.
• CV90 Adaptiv: CV90120-T^[60] som försetts med en exteriör utgjord av plattor (produktnamn ADAPTIV)^[61] som tillåter fordonet att göra sig osynligt eller anta andra former, till exempel en personbil, när den beskådas i infrarött.^[62]
• CV90105XC-8: Projekt mellan CMI Defence och BAE Systems Hägglunds där man försett en CV90 med en 105 mm pansarvärnskanon i ett Cockerill XC-8 torn. En demonstrator visades upp 2014. Testas fortfarande.
• PL-01: Polsk lätt stridsvagn prototyp baserad på ett CV90 chassi. Har stealth exteriör och en 105 mm pansarvärnskanon.

• UDES 09: Koncept för en stridsledningsvagn med en 25 mm automatkanon och en vikt på ca 20 ton. Två varianter föreslogs: en variant med ett chassi och en variant med midjestyrning på 2 chassin, likt bandvagn 206 och UDES XX20.
• Granatkastarpansarbandvagn 90 (tornlöst utkast): Granatkastarvariant av strf 90 som inte byggdes på grund av kostnad och koncept. Skulle haft 4 stycken granatkastare som sköts från en öppning på bakre delen av vagnen.^[63]
• Stridsfordon 9057: Förslag att montera en 57 mm Bofors L/70 under konceptstadiet.

•  Danmark, 45 vagnar av CV9035 Mk3, beställda 2002, levererade åren 2007–2011. 5 vagnar av CV90 Armadillo pbv för utvärdering.^[64]
•  Estland, 44 vagnar av CV9035NL Mk3, begagnade från Nederländerna och levererades åren 2016–2018.^[65]
•  Finland, 102 vagnar av CV9030FIN Mk2 (57+45), beställda 1998, levererade 2003–2006.
•  Nederländerna, 192 vagnar av CV9035NL Mk3, beställda 2002, levererade 2007–2011. 2014 såldes 44 vagnar till Estland.
•  Norge, 104 vagnar av CV9030N Mk1, beställda 1990, levererade åren 1994–1996. Uppgraderas +40 vagnar i olika varianter bland annat multivagn/Armadillo utan torn. CV90 Mk3b beställda 2012, levererade åren 2015–2018.
•  Schweiz, 186 vagnar av CV9030 Mk2, beställda 1998, levererade åren 2003–2006.
•  Sverige, 499 vagnar varav totalt 459 är av olika varianter och versioner av Strf 90 Mk0, beställda 1986, levererade åren 1993–2003, samt 40 vagnar av Grkpbv 90, beställda 2016, levererade åren 2019–2020.
•  Ukraina: Sverige skickade 50 vagnar av version C^[66] till Ukraina 2023.^{[67][68][69][70]} Senare samma år tecknade Ukraina ett avtal med Sverige om att en fabrik som tillverkar stridsfordon 90 skulle anläggas i Ukraina, med kapacitet att tillverka upp till 1000 stridsfordon 90 per år^[71].

^[73]

•  Slovakien, 152 vagnar på order av CV90 Mk4. ^[74]
•  Tjeckien, 246 vagnar på order av CV90 Mk4.^[75][76]

• 
  Stormpanservogn CV9030N, Norsk CV9030 (Mk1)
• 
  Rynnäkköpanssarivaunu CV9030 FIN, finländsk version av CV9030 (Mk2)
• 
  Schützenpanzer 2000, Schweizisk CV9030 (Mk2)
• 
  Nederländsk CV9035NL (Mk3) med tilläggsskydd
• 
  CV90120-T vid Internationella krigsmaterielutställningen i Polen 2009.

• https://www.sphf.se/svenskt-pansar/fordon/stridsfordon/

• Wikimedia Commons har media som rör Stridsfordon 90.
  Bilder & media
• Officiell sida för Stridsfordon 9030
• Officiell sida för Stridsfordon 9040
• Stridsfordon 9040 på Soldf.com

v • r Fordon som för närvarande används inom svenska armén   Personbilar Personbil 8 (Pb 8)   Terrängbilar Terrängbil 11/13 (Tgb 11/13) · Terrängbil 14/15 (Tgb 14/15) · Terrängbil 20 (Tgb 20) · Terrängbil 30/40 (Tgb 30/40) Personterrängbil 5 Kombi (Ptgb 5 ko) · Personterrängbil 5 (Ptgb 5 4x4) · Terrängbil 16 (Tgb 16 Galten) Flaklastbil 2 (Flb 2)   Bandvagnar Bandvagn 206/208 (Bv 206/208)  · Bandvagn 308 (Bv 308)  · Bandvagn 309 (Bv 309)  · Bandvagn 410 (Bv 410) Brobandvagn 120 (BroBv 120) · Ingenjörbandvagn 120 (Ingbv 120)   Motorcyklar Motorcykel 258 (Mc 258)   Bärgningsfordon Bärgningsbandvagn 120 (Bgbv 120)  · Bärgningsbandvagn 4012 (BgBv 4012)  · Bärgningsterrängbil 20T (BGTGB 20)   Pansarterrängbilar Pansarterrängbil XA180 (Patgb XA180) · Pansarterrängbil 203 (Patgb 203) · Pansarterrängbil 300 (Patgb 300) · Pansarterrängbil 360 (Patgb 360)   Stridsfordon Stridsfordon 90 (Strf 90) Strf 9040 - Standardvagn Lvkv 90 - LuftVärnsKanonVagn Stripbv 90 - StridsledningsPansarBandVagn Bgbv 90 - BärgningsBandVagn Epbv 90 - EldledningsPansarBandVagn   Stridsvagn Stridsvagn 122 (Strv 122)

v • r Militära fordon som för närvarande används av Finlands armé   Stridsvagnar Leopard 2A4 · T-55M   Pansarskyttefordon CV-9030 FIN · BMP-2   Pansarbandvagnar BTR-50PK · MT-LB   Pansarterrängbilar Sisu XA-180/185/203 · Patria XA-300 · Patria AMV · BTR-60PB   Pionjärfordon Leopard 2L (broslagare) · Leopard 2R (minröjare) BLG-60M2 (broslagare) · T-55 med KMT-5M (minröjare) · KAM-1 (bärgningsfordon) · KAM-2 (bärgningsfordon) Sisu Leguan (broslagare) · Sisu RA-140 DS (minröjare)

v • r Bofors Historia Alfred Nobel · Bofors Nobelkrut · Boforsaffären · Explosionen i Björkborn 1940 Produkter Haubits 77 · Robotsystem 70 · Stridsfordon 90 Tjänstemannabostäder Kvarteret Hurtig Relaterat Bofors herrgård · Bofors hotell · Bofors station · Celsius-koncernen · Mässen · SAAB Bofors Test Center · Saab-gruppen Kategori