French
DeutschErnst Reuter – Wikipedia
| Ernst Reuter | |
.jpg) | |
| Född | Ernst Rudolf Johannes Reuter 29 juli 1889[1][2][3] Åbenrå[4], Danmark |
|---|---|
| Död | 29 september 1953[2][3][5] (64 år) Västberlin[4] |
| Begravd | Waldfriedhof Zehlendorf |
| Medborgare i | Tyskland |
| Utbildad vid | Philipps-Universität Marburg  |
| Sysselsättning | Politiker, universitetslärare |
| Befattning | |
| Ledamot av Berlins stadsförsamling (1921–1926)[4] Ledamot av Weimarrepublikens riksdag (1932–1933)[4] Berlins regerande borgmästare (1948–1953)[6][7] Ledamot av Berlins stadsförsamling (1949–1950)[4] Ledamot av Berlins representanthus (1951–1953)[4] | |
| Arbetsgivare | Ankara universitet |
| Politiskt parti | |
| SPD (–)[4] Tysklands kommunistiska parti (–)[4] Tysklands oberoende socialdemokratiska parti[4] SPD (–)[4] | |
| Maka | Hanna Reuter |
| Barn | Harry Reuter (f. 1921)[8] Edzard Reuter (f. 1928) |
| Föräldrar | Wilhelm Reuter |
| Redigera Wikidata | |
Ernst Rudolf Johannes Reuter, född 20 juli 1889 i Apenrade, Nordschleswig (idag del av Danmark), död 29 september 1953 i Berlin, tysk politiker (socialdemokrat), regerande borgmästare i Berlin (Västberlin) 1948–1953.
Biografi
[redigera | redigera wikitext]Reuter gick med i partiet SPD 1912. Han hamnade i rysk krigsfångenskap under första världskriget varpå han efter revolutionen började arbeta för bolsjevikerna. Han blev sedan folkkommissarie i området där volgatyskarna bodde i Saratov. 1919–1922 var han medlem i Tysklands kommunistiska parti innan han uteslöts och återgick via Tysklands oberoende socialdemokratiska parti till SPD. Han utsågs till trafikminister i Berlin 1926. 1931 utsågs han till borgmästare i Magdeburg. Han avsattes av nazisterna och satte två gånger i häkte i koncentrationsläger innan han 1935 gick i exil i Turkiet.
Ernst Reuter blev 1948 Berlins första borgmästare efter kriget, men erkändes inte av Sovjetunionen och blev följaktligen borgmästare för de tre västsektorerna – Västberlin. Samtidigt var Reuter en av Tysklands ledande socialdemokrater efter kriget. Reuter blev mycket populär som borgmästare och var bl.a. borgmästare under Berlinblockaden. År 1949 utnämndes han till hedersdoktor vid Freie Universität Berlin.[9] Ernst-Reuter-Platz i Berlin är uppkallad efter honom.
Reuters son Edzard Reuter var 1987–1995 styrelseordförande för Daimler-Benz.
Referenser
[redigera | redigera wikitext]Noter
[redigera | redigera wikitext]- ^ Encyclopædia Britannica, Encyclopædia Britannica Online-ID: biography/Ernst-Reutertopic/Britannica-Online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] SNAC, SNAC Ark-ID: w64g4h3z, läs online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Find a Grave, Find A Grave-ID: 29824290, läs online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ^ [a b c d e f g h i j] Biografisches Handbuch der Berliner Stadtverordneten und Abgeordneten 1946-1963, Landesarchiv Berlin, 2011, s. 218, ISBN 978-3-9803303-4-3.[källa från Wikidata]
- ^ Discogs, Discogs artist-ID: 2034042, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ^ Biografisches Handbuch der Berliner Stadtverordneten und Abgeordneten 1946-1963, Landesarchiv Berlin, 2011, s. 219, ISBN 978-3-9803303-4-3.[källa från Wikidata]
- ^ läs online, www.berlin.de , läst: 2 november 2018.[källa från Wikidata]
- ^ MacTutor History of Mathematics archive, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ ”Persönlichkeiten”. Freie Universität Berlin. http://www.fu-berlin.de/universitaet/leitbegriffe/persoenlichkeiten/. Läst 11 november 2013.
| ||||||||||||||||||||||||
.svg){kind=small}
|