Federal Reserve Bank of New York – Wikipedia

Federal Reserve Bank of New York
FRBNY logo.png
2015 Federal Reserve Bank of New York from west.jpg
Huvudkontoret för Federal Reserve Bank of New York i april 2015.
TypCentralbankssystem
Huvudkontor33 Liberty Street
USA New York,
New York, USA
NyckelpersonerVincent Alvarez
Styrelseordförande
John C. Williams
President VD
Sushmita Shukla
Förste vicepresident COO
BranschBank & finans
ProdukterEkonomisk politik
Finansiell ekonomi
Penningpolitik
Antal anställda2 958 – 2023
Historik
Grundat18 maj 1914
GrundareFederal Reserve System
Ekonomi
Omsättning▲ $ 91,281 miljarder
Överfört till USA:s finansdepartement▼ $ −72,66 miljarder
Vinst efter skatt▲ $ 272,152 miljoner
Tillgångar▼ $ 4,148 biljoner
Eget kapital▼ $ 14,815 miljarder
Struktur
ModerbolagFederal Reserve System
Övrigt
SloganServing the second district and the nation.
WebbplatsNewYorkFed.org
FotnoterStatistik från 2023 års bokslut.[1]
Det andra distriktet som New York Fed har hand om.

Federal Reserve Bank of New York, kallas New York Fed, är en av de tolv Federal Reserve Bank-bankerna i USA. Det är en privat bank och dess kontor ligger på 33 Liberty Street i New York i New York. Banken har en särställning av Federal Reserve-bankerna eftersom den har överlägset störst tillgångar, omsättning (handel) och makt. Federal Reserve Bank of New York är ansvarig för att implementera USA:s monetära policy, vilket görs genom "öppna marknadsoperationer", för att övervaka och reglera de finansiella institutionerna i landet[2] och för att landets penningsystem fungerar.[3] Dessutom ansvarar banken för det andra distriktet i Federal Reserve System, som inkluderar delstaten New York; de 12 nordligaste countyna i New Jersey; Fairfield County i Connecticut; Puerto Rico samt Amerikanska jungfruöarna.[4]

New York Fed använder sig av bokstaven B och siffran 2 för att identifiera sig på de dollar-sedlar som används i distriktet.[5]

Historik

[redigera | redigera wikitext]

Federal Reserve System har sitt ursprung från den 23 december 1913 när lagen Federal Reserve Act signerades av USA:s 28:e president Woodrow Wilson (D).[6] Den 2 april 1914 meddelade Federal Reserve System att distrikten var bestämda och vart de regionala centralbankerna skulle vara placerade.[7] Den 18 maj grundades samtliga tolv regionala centralbanker[8] medan den 16 november öppnades dessa officiellt[9].

Den största regionala Federal Reserve-banken

[redigera | redigera wikitext]

Sedan Federal Reserve-systemet grundades har Federal Reserve Bank of New York ansvarat för att den monetära politiken genomförs, även om besluten tas i Washington D.C. av Federal Reserves styrelse Board of Governors. Banken är ansvarig för öppna marknadsoperationer, det vill säga att köpa och sälja utstående statsobligationer. Ansvaret att upprätthålla en "lagom" nivå på växelkursen mellan dollar och andra valutor, genom att köpa och sälja dollar, ligger också på Federal Reserve Bank of New York. Dessutom är banken den enda av de regionala Fed-bankerna som har en permanent röst i Federal Open Market Committee och dess president väljs i allmänhet till kommitténs vice ordförande.

33 Liberty Street

[redigera | redigera wikitext]
Huvudartikel: 33 Liberty Street

Federal Reserve Bank of New York har ritats av arkitektfirman York and Sawyer, som vann den arkitekttävling som föregick byggnationen. 1924 flyttades banken till dess nuvarande plats.[10] Banken har ett stort innehav av guldreserver, möjligen störst i världen (även om detta inte kan konfirmeras genom att schweiziska banker inte rapporterar sitt guldinnehav).

Ledare

[redigera | redigera wikitext]

Källa: [11]
* = Ordförande för Federal Reserve System.

Person Period
Bankchefer
Benjamin Strong Jr. 1914–1928
George L. Harrison 1928–1936
Presidenter
George L. Harrison 1936–1940
Allan Sproul 1940–1956
Alfred Hayes 1956–1975
Paul A. Volcker* 1975–1979
Anthony M. Solomon 1980–1985
E. Gerald Corrigan 1985–1993
William J. McDonough 1993–2003
Jamie B. Stewart
2003
Timothy F. Geithner 2003–2009
William C. Dudley 2009–2018
John C. Williams 2018–

Referenser

[redigera | redigera wikitext]
  1. ^ ”110th Annual Report of the board of governors of the Federal Reserve System”. Federal Reserve System. https://www.federalreserve.gov/publications/files/2023-annual-report.pdf. Läst 18 september 2024. 
  2. ^ "The Great American Bubble Machine" Arkiverad 6 april 2010 hämtat från the Wayback Machine. p. 6 of 7, by Matt Taibbi, Rolling Stone, July 13, 2009 1:49 PM. Retrieved 2010-03-30.
  3. ^ "About the Fed." New York Federal Reserve Web page. Footnote upgraded/confirmed 2010-03-30.
  4. ^ ”What we do”. Federal Reserve Bank of New York. https://www.newyorkfed.org/aboutthefed/whatwedo. 
  5. ^ ”Banknote identifiers and symbols: Federal Reserve indicators”. U.S. Currency Education Program. https://www.uscurrency.gov/denominations/bank-note-identifiers. 
  6. ^ ”Federal Reserve Act signed by President Wilson”. Federal Reserve History. https://www.federalreservehistory.org/essays/federal_reserve_act_signed. 
  7. ^ ”Reserve Bank Organization Committee announces selection of Reserve Bank cities and district boundaries”. Federal Reserve History. https://www.federalreservehistory.org/essays/reserve_bank_organization_committee. 
  8. ^ Johnson, Roger T. ”Historical beginnings...the Federal Reserve”. Federal Reserve Bank of Boston. https://www.bostonfed.org/-/media/Documents/education/pubs/begin.pdf. 
  9. ^ ”Reserve Banks open for business”. Federal Reserve History. https://www.federalreservehistory.org/essays/reserve_banks_open. 
  10. ^ "History". New York Federal Reserve Webbsida. Hämtad 2010-03-30.
  11. ^ ”Timeline: Presidents of the Federal Reserve Bank of New York”. Federal Reserve Bank of Saint Louis. https://fraser.stlouisfed.org/timeline/presidents-frb-newyork. 

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]
v • r
Federal Reserve System
Centralbank
Anläggningar
Ordförande
(Centralbankschefer)
Charles S. Hamlin (1914–1916) · William P.G. Harding (1916–1922) · Daniel R. Crissinger (1923–1927) · Roy A. Young (1927–1930) · Eugene I. Meyer (1930–1933) · Eugene R. Black (1933–1934) · Marriner S. Eccles (1934–1948) · Thomas B. McCabe (1948–1951) · William McChesney Martin (1951–1970) · Arthur F. Burns (1970–1978) · G. William Miller (1978–1979) · Paul A. Volcker (1979–1987) · Alan Greenspan (1987–2006) · Ben S. Bernanke (2006–2014) · Janet L. Yellen (2014–2018) · Jerome H. Powell (2018–)
Vice ordförande
(Vice centralbankschefer)
Frederic A. Delano (1914–1916) · Paul M. Warburg (1916–1918) · Albert Strauss (1918–1920) · Edmund Platt (1920–1930) · J.J. Thomas (1934–1936) · Ronald Ransom (1936–1947) · C. Canby Balderston (1955–1966) · J.L. Robertson (1966–1973) · George W. Mitchell (1973–1976) · Stephen S. Gardner (1976–1978) · Frederick H. Schultz (1979–1982) · Preston Martin (1982–1986) · Manuel H. Johnson (1986–1990) · David W. Mullins, Jr. (1991–1994) · Alan S. Blinder (1994–1996) · Alice M. Rivlin (1996–1999) · Roger W. Ferguson, Jr. (1999–2006) · Donald L. Kohn (2006–2010) · Janet L. Yellen (2010–2014) · Stanley Fischer (2014–2017) · Richard H. Clarida (2018–2022) · Lael Brainard (2022–2023) · Philip N. Jefferson (2023–)
Vice ordförande för tillsyn
(Vice centralbankschefer för tillsyn)
Randal K. Quarles (2017–2021) · Michael S. Barr (2022–)
Nuvarande ledamöter i styrelsen
Regionala centralbanker
Polismyndighet
Auktoritetsdata
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Federal_Reserve_Bank_of_New_York&oldid=55946103”