Ben Bernanke – Wikipedia

Ben Bernanke
Född13 december 1953[1][2][3] (70 år)
Augusta, Georgia, USA
Medborgare iUSA
Utbildad vidHarvard University, [4][5][6]
Massachusetts Institute of Technology[7]
Dillon High School, [8]
SysselsättningNationalekonom[9], bankman, professor[10], politiker, lärare[9]
Befattning
Ordförande för Council of Economic Advisers (2005–2006)
Ordförande för the Federal Reserve (2006–2014)
ArbetsgivarePrinceton University
Stanford University
New York University
Brookings Institution[11]
Politiskt parti
Republikanska partiet
Barn2
Utmärkelser
Fellow of the Econometric Society (1997)[12]
Guggenheimstipendiet (1999)[13]
Adam Smith Award (2014)
Sveriges riksbanks pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne (2022)[14][15]
Fellow of the American Academy of Arts and Sciences
BBVA Foundation Frontiers of Knowledge Award
Namnteckning
Redigera Wikidata

Ben Shalom Bernanke (uttalas /bərˈnæŋki/), född 13 december 1953 i Augusta, Georgia, är en amerikansk nationalekonom. Mellan 2006 och 2014 var han ordförande för USA:s centralbank Federal Reserve.

Ben Bernanke tilldelades Sveriges Riksbanks pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne 2022, tillsammans med Douglas Diamond och Philip H. Dybvig, för deras forskning om banker och finanskriser.[16]

Ordförande för USA:s centralbank Federal Reserve

[redigera | redigera wikitext]

Den 1 februari 2006 efterträdde Bernanke Alan Greenspan som ordförande för USA:s federala centralbank Federal Reserve, en av de mest inflytelserika och ansvarstyngda posterna inom finansvärlden. 2014 efterträddes han på posten av Janet Yellen.

Under hans period som ordförande för Federal Reserv har mycket av de misstag som hans föregångare Alan Greenspan orsakat kommit i ljuset. Han har deklarerat att de nya tider som han inledde måste följas med nya åtgärder. Detta har kallats Bernanke-doktrinen och går i korthet ut på att bekämpa deflation – detta gör han genom att öka penningmängden, trycka mer sedlar och sänka räntan. Därtill så har han agerat för att låna ut pengar till låg ränta till banker som kan köpa offentliga och privata skulder. En sänkning av den amerikanska dollarn medför att den amerikanska exporten ökar och landets förmögenhet minskar. Mycket av hans politik har formats av hans uppfattning att den stora depressionens djuphet orsakades av ett underskott på pengar.

Ekonomiska åsikter

[redigera | redigera wikitext]
I februari 2006 svors Ben Bernanke som ordförande för Federal Reserve. Från vänster: vice ordförande Roger W Ferguson, hans hustru Anna Bernanke, president George W. Bush, Ben Bernanke själv samt avgående ordförande Alan Greenspan.

Bernanke har hållit flera föreläsningar vid London School of Economics om penningteori och även skrivit tre böcker om makroekonomi och en om mikroekonomi. Han är särskilt intresserad av de ekonomiska och politiska orsakerna till den Stora depressionen, ett ämne som han publicerat et flertal akademiska artiklar om.

Ekonomipriset

[redigera | redigera wikitext]

Bernanke tilldelades Sveriges Riksbanks pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne 2022. Han delade priset med Douglas Diamond och Philip H. Dybvig. Kungliga Vetenskapsakademien menade att deras forskning lagt grunden till modern bankforskning om bankers syfte, hur de kan göras mindre sårbara och hur bankkollapser påverkar finanskriser.

I pressmeddelandet som tillkännagav prisen lyfte priskommittén särskilt fram Bernankes analys av 1930-talets depression och betydelsen av bankrusningar och bankkollapser för krisens omfattning och längd. När bankerna försvinner förloras även information om låntagarna, vilket påverkar finansmarknaden negativt eftersom det blir svårare att fokusera på produktiva investeringar.[16]

Familj och uppväxt

[redigera | redigera wikitext]

Ben Bernankes far Philip var farmaceut och deltidsmanager på en teater, medan hans mor Edna och var lärarinna. Familjen var judisk och gick regelbundet till en synagoga kallad Ohav Shalom i deras hemstad Dillon, South Carolina. Ben Bernanke kom att studera vid Harvard-universitetet, ta examen där för att fortsätta till en doktorsexamen i ekonomi 1979 vid Massachusetts Institute of Technology. Han har därefter undervisat vid flera andra universitet.

  1. ^ Encyclopædia Britannica, Encyclopædia Britannica Online-ID: biography/Ben-Bernanketopic/Britannica-Online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  2. ^ Brockhaus Enzyklopädie, Brockhaus Enzyklopädie-ID: bernanke-ben-shalom, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  3. ^ Munzinger Personen, Munzinger person-ID: 00000025534, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  4. ^ Ben Bernanke Biography (på engelska), Biography.com, läs online.[källa från Wikidata]
  5. ^ Ben S. Bernanke (på engelska), läs online.[källa från Wikidata]
  6. ^ At Harvard, They Hail a Fed Chief (på engelska), The New York Times, 5 juni 2008, läs online, ”The thesis was the capstone to a brilliant undergraduate run that began in the fall of 1971, when Mr. Bernanke arrived in Harvard Yard as a spelling bee champ from a small rural town in South Carolina.”.[källa från Wikidata]
  7. ^ Källangivelsen på Wikidata använder egenskaper (properties) som inte känns igen av Modul:Cite
  8. ^ The Philadelphia Inquirer, 31 augusti 2006, s. C02, läs online.[källa från Wikidata]
  9. ^ [a b] Archive of Fine Arts, abART person-ID: 86342, läs online, läst: 1 april 2021.[källa från Wikidata]
  10. ^ These three words could save Japan’s economy (på engelska), The Washington Post, 2 november 2014, läs online.[källa från Wikidata]
  11. ^ läs online, www.nasonline.org .[källa från Wikidata]
  12. ^ läs online, www.econometricsociety.org , läst: 6 april 2023.[källa från Wikidata]
  13. ^ Guggenheim fellow-ID: ben-bernanke.[källa från Wikidata]
  14. ^ The Sveriges Riksbank Prize in Economic Sciences in Memory of Alfred Nobel 2022 (på engelska), läs online, läst: 10 oktober 2022.[källa från Wikidata]
  15. ^ Nobel Laureate API-ID: 1021, läst: 10 oktober 2022.[källa från Wikidata]
  16. ^ [a b] ”Pressmeddelande: Ekonomipriset 2022”. Nobelstiftelsen. 10 oktober 2022. https://www.nobelprize.org/prizes/economic-sciences/2022/194006-press-release-swedish/. Läst 10 oktober 2022. 

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]