Lars Peter Hansen – Wikipedia

Lars Peter Hansen
Född26 oktober 1952[1] (72 år)
Urbana, USA
Medborgare iUSA
Utbildad vidUniversity of Minnesota
Utah State University
Logan High School
SysselsättningNationalekonom, universitetslärare, pedagog, statistiker
ArbetsgivareUniversity of Chicago
Carnegie Mellon University
Utmärkelser
Frisch Medal (1984)
Fellow of the Econometric Society (1984)[2]
Erwin Plein Nemmers Prize in Economics (2006)[3]
Clarivate Citation Laureates (2008)[4]
BBVA Foundation Frontiers of Knowledge Award (2010)
Sveriges riksbanks pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne (2013)[5]
Fisher-Schultz Lecture
Guggenheimstipendiet[6]
Fellow of the American Academy of Arts and Sciences
Hedersdoktor vid HEC Paris
Redigera Wikidata

Lars Peter Hansen, född 26 oktober 1952 i Urbana, Illinois, USA, är en amerikansk nationalekonom,[7] som är David Rockefeller Distinguished Service Professor i ekonomi vid University of Chicago och mottagare 2013 av Sveriges Riksbanks pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne tillsammans med Robert Shiller och Eugene Fama för "deras empiriska analys av tillgångspriser".[8][9]

Peter Hansen vid presskonferens i Stockholm, december 2013.

Efter kandidatexamen 1974 vid Utah State University i matematik, och politisk vetenskap, och doktorsexamen i ekonomi vid University of Minnesota 1978, tjänstgjorde han som assistent och docent vid Carnegie Mellon University innan han 1981 flyttade till University of Chicago. Han är för närvarande (2022) David Rockefeller Distinguished Service Professor i ekonomi, statistik och College vid University of Chicago. Han är gift med Grace Tsiang (kinesiska: 蒋人瑞; pinyin: Jiǎng Rénruì), som är dotter till den berömde ekonomen Sho-Chieh Tsiang. Tillsammans har Hansen och Tsiang en son som heter Peter.[10] Han har två bröder, Ted Howard Hansen, immunolog vid Washington University in St. Louis och Roger Hansen, ingenjör inom vattenresurshantering. Hans far, Roger Gaurth Hansen, tjänstgjorde som provost vid Utah State University och var professor i biokemi.

Karriär och vetenskapligt arbete

[redigera | redigera wikitext]

Hansen är mest känd som utvecklare av den ekonometriska tekniken generaliserad ögonblicksmetod (GMM) och har skrivit och varit medförfattare till artiklar som tillämpar GMM för att analysera ekonomiska modeller inom många områden inklusive arbetsekonomi, internationell finans, finans och makroekonomi. Denna metod har använts i stor utsträckning inom ekonomi och andra områden och tillämpningar där det är otympligt eller inte tillämpligt att fullt ut specificera och lösa en modell av en komplex ekonomisk miljö.

Hansen har fokuserat på skillnaden mellan risk och osäkerhet (även känd som Knightian uncertainty) och på mätningen av så kallad systemrisk, dess roll i finanskrisen 2008,[11] och hur den ska begränsas under återhämtningen efter den stora lågkonjunkturen.[12] Han talar ofta offentligt om behovet av att ta itu med osäkerhet i den politiska beslutsprocessen.

Hans bidrag och nuvarande forskningsintressen beskrivs i en intervju i december 2015 som publicerades i The Region, en publikation av Federal Reserve Bank of Minneapolis.

Andra uppdrag

[redigera | redigera wikitext]

Hansen är medlem i National Academy of Sciences[13] och American Finance Association. Han är också medlem i American Academy of Arts and Sciences, en framstående stipendiat i Macro Finance Society och tidigare president för Econometrics Society. Han är medförfattare till Advances in Economics and Econometrics och Handbook of Financial Econometrics. Han är en av grundarna av The Society for Financial Econometrics (SoFiE)[14]

Hansen tilldelades 1984 tillsammans med Kenneth Singleton Frisch-medaljen för sin uppsats, Generalized Instrumental Variables Estimation of Nonlinear Rational Expectations Models.[15] För sitt arbete med att studera egenskaperna hos finansmarknader och makroekonomi fick 2006 Erwin Plein Nemmers-priset i ekonomi. [16] Han erkändes för sin användning av statistiska metoder inom ekonomi genom att få CME Group-MSRI Prize In Innovative Quantitative Applications 2008.[17] År 2011 tilldelades han BBVA Foundation Frontiers of Knowledge Award in Economics, Finance, and Management för att ha gjort grundläggande bidrag till vår förståelse av hur ekonomiska aktörer hanterar riskfyllda och föränderliga miljöer.[18] Han har hedersdoktorat vid Utah State University och hedersprofessurer vid HEC Paris och Universidad del Pacífico som tilldelades honom 2015. Den 22 maj 2016 fick Hansen en hedersexamen från Colby College i Waterville, Maine.[19]

Utmärkelser och hedersbetygelser

[redigera | redigera wikitext]

[Redigera Wikidata]

Bibliografi i urval

[redigera | redigera wikitext]
  • Hansen, L.P. and J. Borovička, "Term Structure of Uncertainty in the Macroeconomy," in "Handbook of Macroeconomics," Vol. 2, Part 2., eds. J.B. Taylor, H. Uhlig., December 2016.
  • Hansen, L.P., J. Borovička and J. Scheinkman "Misspecified Recovery," Journal of Finance, March 2016.
  • Hansen, L.P. and Sargent, T.J. Uncertainty Within Economic Models.[20] World Scientific Publishing 2014.
  • Hansen, L.P. "Uncertainty Inside and Outside Economic Models[21]" (Nobel Lecture)
  • Hansen, L.P. and Sargent, T.J. Recursive Models of Dynamic Linear Economies[22]. Princeton University Press 2013.
  • Hansen, L.P. and Sargent, T.J. Robustness[23] Princeton University Press 2007.
  • Hansen, L.P. "Challenges in Identifying and Measuring Systemic Risk," in Brunnermeier, M.K. and Krishnamurthy, A.: Risk Topography: Systemic Risk and Macro Modeling,[24] September 2012.
  • Hansen, L.P. "Generalized Methods of Moments: A Time Series Perspective," in International Encyclopedia of the Social and Behavior Sciences, 2000.
  • Hansen, L.P., (1982), "Large Sample Properties of Generalized Methods of Moments Estimators" in Econometrica, Vol. 50, page 1029-1054, where he proposed the GMM-procedure.
  • Hansen, L. P.; Jagannathan, R. (1991). ”Implications of Security Market Data for Models of Dynamic Economies”. Journal of Political Economy 99 (2): sid. 225–262. doi:10.1086/261749. http://minneapolisfed.org/research/DP/DP29.pdf. 
  • Hansen, L. P.; Singleton, K.J. (1982). ”Generalized Instrumental Variables Estimation of Nonlinear Rational Expectations Models”. Econometrica 50 (5): sid. 1269–86. doi:10.2307/1911873. 
  • Hansen, L.P.; Hodrick, R.J. (1980). ”Forward Exchange-Rates As Optimal Predictors of Future Spot Rates - An Econometric-Analysis”. Journal of Political Economy 88 (5): sid. 829–853. doi:10.1086/260910. 
  • Hansen, L.P.; Sargent, T.J. (1980). ”Formulating and Estimating Dynamic Linear Rational-Expectations Models”. Journal of Economic Dynamics & Control 2 (7–46): sid. 1980. doi:10.1016/0165-1889(80)90049-4. http://www.minneapolisfed.org/research/WP/WP127.pdf. 
  • Hansen, L.P.; Heaton, J.C.; Li, N. (2008). ”Consumption Strikes Back? Measuring Long-Run Risk”. Journal of Political Economy 116 (2): sid. 260–302. doi:10.1086/588200. 
  • Hansen, L.P.; Sargent, T.J. (2007). ”Recursive Robust Estimation and Control without Commitment”. Journal of Economic Theory 136 (1): sid. 1–27. doi:10.1016/j.jet.2006.06.010. 
  • Hansen, L.P., Sargent, T.J., (2008). Robustness. Princeton University Press.
  • Hansen, L.P., Sargent, T.J., (2013). "Recursive Models of Dynamic Linear Economies." Princeton University Press.
  • Hansen, L.P.; Scheinkman, J. (2009). ”Long Term Risk: an Operator Approach," (January 2009)”. Econometrica 77 (1): sid. 177–234. doi:10.3982/ECTA6761. 
  • Hansen, L.P. (2007). ”The Richard T. Ely Lecture : "Beliefs, Doubts and Learning: Valuing Macroeconomic Risk”. The American Economic Review 97 (2): sid. 1–30. doi:10.1257/aer.97.2.1. 
Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, Lars Peter Hansen, 22 augusti 2022.
  1. ^ Brockhaus Enzyklopädie, Brockhaus Enzyklopädie-ID: hansen-lars-peter.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b] läs online, www.econometricsociety.org , läst: 6 april 2023.[källa från Wikidata]
  3. ^ [a b] läs online, www.nemmers.northwestern.edu , läst: 9 mars 2017.[källa från Wikidata]
  4. ^ [a b] läs online, clarivate.com , läst: 23 september 2023.[källa från Wikidata]
  5. ^ [a b] The Sveriges Riksbank Prize in Economic Sciences in Memory of Alfred Nobel 2013, Nobelprize.org (på engelska), Nobelstiftelsen, läs online, läst: 4 februari 2021.[källa från Wikidata]
  6. ^ [a b] Guggenheim Fellows-databasen, Guggenheim fellow-ID: lars-peter-hansen.[källa från Wikidata]
  7. ^ ”Lars Peter Hansen - Facts”. Nobelprize.org. Nobel Media AB 2013. Web. http://www.nobelprize.org/nobel_prizes/economic-sciences/laureates/2013/hansen-facts.html. Läst 8 december 2013. 
  8. ^ Pressmeddelande: Sveriges Riksbanks pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne 2013, 2013-10-14, nobelprize.org
  9. ^ ”3 US Economists Win Nobel for Work on Asset Prices”, abc news, October 14, 2013, https://abcnews.go.com/International/wireStory/americans-win-economics-nobel-20561624 
  10. ^ Cartwright, Maren (April 26, 2012). ”Four Prominent Individuals to Receive Honorary Degrees from USU”. Four Prominent Individuals to Receive Honorary Degrees from USU. Utah State University. http://usu.edu/ust/index.cfm?article=51098. 
  11. ^ Hansen, Lars Peter (February 11, 2013). Challenges in Identifying and Measuring Systemic Risk, University of Chicago and the NBER
  12. ^ Szustek, Anne (24 maj 2014). ”Economist Lars Peter Hansen Finds Fault with Economic Models” (på engelska). Institutional Investor. https://www.institutionalinvestor.com/article/2bsunjj1auy86najtpl34/portfolio/economist-lars-peter-hansen-finds-fault-with-economic-models. 
  13. ^ ”Lars Peter Hansen”. Lars Peter Hansen. http://www.nasonline.org/member-directory/members/3006333.html. 
  14. ^ ”Past Presidents, Founding Council, and Founding Members | The Society for Financial Econometrics”. Arkiverad från originalet den 3 april 2019. https://web.archive.org/web/20190403192544/http://sofie.stern.nyu.edu/founding.members. Läst 23 augusti 2022. 
  15. ^ ”Awards | the Econometric Society”. Awards | the Econometric Society. https://www.econometricsociety.org/society/awards. 
  16. ^ ”2006 Erwin Plein Nemmers Economics Prize Recipient: Nemmers Prize - Northwestern University”. 2006 Erwin Plein Nemmers Economics Prize Recipient: Nemmers Prize - Northwestern University. https://www.nemmers.northwestern.edu/prizes/2006hansen.html. 
  17. ^ ”Mathematical Sciences Research Institute”. Mathematical Sciences Research Institute. https://www.msri.org/general_events/18628. 
  18. ^ ”BBVA Foundation Frontiers of Knowledge Awards”. BBVA Foundation Frontiers of Knowledge Awards. http://www.fbbva.es/TLFU/tlfu/ing/microsites/premios/fronteras/galardonados/2010/economia.jsp.  Arkiverad 10 november 2013 hämtat från the Wayback Machine. ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 10 november 2013. https://web.archive.org/web/20131110114920/http://www.fbbva.es/TLFU/tlfu/ing/microsites/premios/fronteras/galardonados/2010/economia.jsp. Läst 23 augusti 2022. 
  19. ^ ”Honorary Degree Citations” (på amerikansk engelska). Commencement. 2016-05-22. http://www.colby.edu/commencement/2016/honorary-degree-citations/. 
  20. ^ Uncertainty Within Economic Models. World Scientific Publishing. 2014. ISBN 9789814578110 
  21. ^ Hansen, Lars Peter (2014). ”Uncertainty Outside and Inside Economic Models”. Journal of Political Economy 122 (5): sid. 945–987. doi:10.1086/678456. http://bfi.uchicago.edu/sites/default/files/research/Uncertainty%20Outside%20and%20Inside%20Economic%20Models.pdf. 
  22. ^ Recursive Models of Dynamic Linear Economies. Princeton University Press. 2013. ISBN 9780691042770 
  23. ^ Robustness. Princeton University Press. 2007. ISBN 9780691114422 
  24. ^ Risk Topography: Systemic Risk and Macro Modeling. Chicago: University of Chicago Press. Nov 2012 

Vidare läsning

[redigera | redigera wikitext]
  • Bhargava, A., and Sargan, J.D. (1983). Estimating dynamic random effects from panel data covering short time periods. Econometrica, 51, 6, 1635-1659.
  • Huber, P. (1967). The behavior of maximum likelihood estimates under nonstandard conditions. Proceedings of the Fifth Berkeley Symposium on Mathematical Statistics and Probability 1, 221-233.
  • Sargan, J.D. (1958). The estimation of economic relationships using instrumental variables. Econometrica, 26, 393-415.
  • Sargan, J.D. (1959). The estimation of relationships with autocorrelated residuals by the use on instrumental variables. Journal of the Royal Statistical Society B, 21, 91-105.
  • Wang, C.Y., Wang, S., and Carroll, R. (1997). Estimation in choice-based sampling with measurement error and bootstrap analysis. Journal of Econometrics, 77, 65-86.

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]