Funk – Wikipedia

	Funk
Stilursprung	Soulmusik med större betoning på beats, influenser från rhythm and blues, jazz och psykedelisk rock
Kulturellt; ursprung	Mitten av 1960-talet, USA
Instrument	Elbas, elgitarr, trummor, trummaskin, keyboard (piano, Hammondorgel, clavinet, synthesizer), valthorn, congas
Påverkat	Disco, hiphop, boogie, electro, samtida R&B, liquid funk, house, new jack swing
Subgenrer	Go-go, P-funk
Fusionsgenrer	afrobeat, G-funk, Go-go, funkmetal, funkrock, funky house, jazzfunk, Brit funk

För andra betydelser, se Funk (olika betydelser).

Funk är en musikstil med liknande utveckling som soulen på 1950-talet och 1960-talet. Ordet funk sägs bland annat vara ett slanguttryck för "stank".^[2] Funk kännetecknas av ett starkt ostinato via vanligtvis gitarr eller keyboard samt en dominant basgång som oftast fungerar som huvudriff. Andra viktiga instrument är trumpet, trombon och saxofon. Funklåtar är oftast längre än soullåtar och lägger mer vikt vid rytm än melodi, vilket ger utrymme för improvisationer och långa solon.

Historik

Funken har samma ursprung som soulmusiken ungefär, det vill säga en blandning av rhythm'n'blues, rock, jazz och New Orleans second line rhumba. James Brown har varit mycket viktig för att sprida funken^[3] Han var också känd för att vara en skicklig dansare. Hans arrangemang lade särskilt stor vikt vid att markera rytmen. Låtarna "Papa's Got a Brand New Bag", "Cold Sweat" och "Get Up (I Feel Like Being a) Sex Machine" som Brown gjort kan sägas utgöra praktexempel på funk. Funkadelic och Parliament har också varit mycket viktiga i den senare utvecklingen av musiken.

Under 1970-talet fick funken sin storhetstid. Vanligt var också att man blandade in funk i disco och tvärtom. Detta gjorde också att funken inte blev lika hård som den R&B-inspirerade på 1960-talet. Som en motreaktion mot den mer kommersiella utvecklingen av funken utvecklades, med George Clinton i spetsen, en ny form av funk kallad p-funk. Funk var också en av de grundläggande stilarna för hiphopens och electrons utveckling på 1980-talet. Den från västkusten melodiösa g-funken var på många sätt en 90-talets variant av p-funk. Man brukar säga att g-funken skapades av Dr. Dre på sitt album "The Chronic" som släpptes 1992.

Funkrock

På senare tid har vissa rockband blivit inspirerade av funkmusiken och skapat en ny genre som brukar kallas funkrock, funkmetal eller funkcore. Exempel på band som kan sägas spela funkrock är Red Hot Chili Peppers, INXS, och Aerosmith.

Exempel på funkband och funkmusiker

Exempel på funklåtar

"Sex Machine" – James Brown
"Jungle Boogie" – Kool and the Gang
"Family Affair" – Sly and the Family Stone

Se även

Referenser

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, tidigare version.

Noter

^ Presence and Pleasure: The Funk Grooves of James Brown and Parliament, s. 3
^ Adams, Cecil: Straight Dope: What is the real meaning of "funky"?, 1992 (hämtad 2011-03-11)
^ ”Remembering James Brown and his influence on hip hop culture”. http://thesource.com/2013/12/26/remembering-james-brown-and-his-influence-on-hip-hop-culture/. Läst 26 februari 2020.

Externa länkar

Wikimedia Commons har media som rör Funk.
Bilder & media
Allmusic: Funk

[1] Presence and Pleasure: The Funk Grooves of James Brown and Parliament, s. 3

[2] Adams, Cecil: Straight Dope: What is the real meaning of "funky"?, 1992 (hämtad 2011-03-11)

[3] ”Remembering James Brown and his influence on hip hop culture”. http://thesource.com/2013/12/26/remembering-james-brown-and-his-influence-on-hip-hop-culture/. Läst 26 februari 2020.

[1]

[2]

[3]