Gliese 433 – Wikipedia

Gliese 433
Observationsdata
Epok: J2000.0
StjärnbildVattenormen
Rektascension11t 35m 26,94777s[1]
Deklination-32° 32′ 23,8842″[1]
Skenbar magnitud ()9,81[2]
Stjärntyp
SpektraltypM2 V[3]
U–B+1,23[2]
B–V+1,489 ± 0,004[2]
Astrometri
Radialhastighet ()+17,986 ± 0,0006[4] km/s
Egenrörelse (µ)RA: -71,060 ± 0,020[1] mas/år
Dek.: -850,592 ± 0,016[1] mas/år
Parallax ()110,1711 ± 0,0204[1]
Avstånd30,776 ± 0,007  (9,436 ± 0,002 pc)
Absolut magnitud ()+10,07[2]
Detaljer
Massa0,48[5] M
Radie0,529 ± 0,021[6] R
Luminositet0,034[7] L
Temperatur3 445 ± 50[6] K
Metallicitet-0,02 ± 0,05[8] dex
Vinkelhastighet+1,0[6] km/s
Andra beteckningar
LHS 2429, CD-31 9113, GJ 433, HIC 56528, HIP 56528, 2MASS J11352695-3232232, LTT 4290, NLTT 27914, PLX 2681, PPM 289102, SAO 202602, TYC 7220-1321-1, UCAC4 288-065642, WISEA J113526.87-323232.7, Gaia DR1 3478160723569849216, Gaia DR3 3478160727866058368, Gaia DR2 3478160727866058368[9]

Gliese 433 är en ensam stjärna belägen i den södra delen av stjärnbilden Vattenormen. Den har en skenbar magnitud av ca 9,81[2] och kräver ett teleskop för att kunna observeras. Baserat på parallax enligt Gaia Data Release 3 på ca 110,17[1] mas beräknas den befinna sig på ett avstånd av ca 29,6 ljusår (ca 9,1 parsec) från solen. Den rör sig bort från solen med en heliocentrisk radialhastighet av ca 18 km/s.[4] Baserat på dess rörelse genom rymden anses den vara en gammal stjärna i Vintergatans skiva.[7]

Gliese 433 är en röd stjärna i huvudserien av spektralklass M2 V.[3] Den har en massa av ca 0,48[5] solmassa, en radie av ca 0,53[6] solradie och utsänder energi från dess fotosfär motsvarande ca 0,034[7] gånger solen vid en effektiv temperatur av ca 3 400[6] K. Den är en äldre stjärna[10] med en rotationsperiod på ungefär 73 dygn[11] och en aktivitetsnivå under genomsnittet för stjärnor med dess massa.[7] Stjärnans beboeliga zon ligger på ett avstånd från 0,186 till 0,362 AE från stjärnan.[12]

Planetsystem

[redigera | redigera wikitext]

Gliese 433 b är en exoplanet som kretsar kring Gliese 433. Planeten är en superjord med minst sex gånger jordens massa och har en omloppsperiod av ungefär sju dygn i en bana med en halv storaxel på ungefär 0,056 AE. Planeten tillkännagavs i ett pressmeddelande i oktober 2009, men inget upptäcktsdokument gjordes tillgängligt då.[13] En studie som beskrivs i en artikel från 2014 av Tuomi et al. bekräftade både Gliese 433 b och en annan kandidatplanet, som tidigare upptäckts 2012, Gliese 433 c.[14]

Gliese 433 d, vars upptäckt publicerades i januari 2020, liknar i massa Gliese 433 b men kretsar något längre ut, inom stjärnans beboeliga zon, men den är fortfarande för nära stjärnan, och därför för varm, för att vara innanför de snävare gränserna för den säkert beboeliga zonen.[12][15]

Gliese 433 c kretsar längst ut från stjärnan. År 2020 var det den närmaste, bredaste omloppsbanan och kallaste Neptunusliknande exoplanet som hittills har upptäckts. Den är också speciell genom att ha en ovanligt excentrisk bana för en stor planet så långt från dess moderstjärna och andra planeter.[15]

En undersökning med Herschelteleskopet fann ett överskott av infraröd strålning kring stjärnan, vilket tyder på närvaro av en omgivande stoftskiva. Denna är dock oupplöst men medeltemperaturen på 30 K placerar den någonstans inom en radie av 16 AE från värdstjärnan.[10]

Gliese 433 solsystem[14]
Planet
Massa
Halv storaxel
(AE)
Siderisk omloppstid
(d)
Excentricitet
Inklination
Radie
b
≥6,043 ± 0,597 M🜨
0,062 ± 0,002
7,3705 ± 0,0005
0,04 ± 0,03
-
-
d
≥5,223 ± 0,921 M🜨
0,178 ± 0,006
36,059 ± 0,016
0,007 ± 0,05
-
-
c
≥32,422 ± 6,329 M🜨
4,819 ± 0,417
5 094,105 ± 608,617
0,12 ± 0,07
-
-
Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, Gliese 433, 17 juli 2024.
  1. ^ [a b c d e f] Vallenari, A.; et al. (Gaia collaboration) (2023). "Gaia Data Release 3. Summary of the content and survey properties". Astronomy and Astrophysics. 674: A1. arXiv:2208.00211. Bibcode:2023A&A...674A...1G. doi:10.1051/0004-6361/202243940. S2CID 244398875. Gaia DR3 record for this source at VizieR.
  2. ^ [a b c d e] Anderson, E.; Francis, Ch. (2012). "XHIP: An extended hipparcos compilation". Astronomy Letters. 38 (5): 331. arXiv:1108.4971. Bibcode:2012AstL...38..331A. doi:10.1134/S1063773712050015. S2CID 119257644.
  3. ^ [a b] Henry, Todd J.; et al. (2002). "The Solar Neighborhood. VI. New Southern Nearby Stars Identified by Optical Spectroscopy". The Astronomical Journal. 123 (4): 2002–2009. arXiv:astro-ph/0112496. Bibcode:2002AJ....123.2002H. doi:10.1086/339315. ISSN 0004-6256. S2CID 17735847.
  4. ^ [a b] Soubiran, C.; et al. (2018). "Gaia Data Release 2. The catalogue of radial velocity standard stars". Astronomy and Astrophysics. 616: A7. arXiv:1804.09370. Bibcode:2018A&A...616A...7S. doi:10.1051/0004-6361/201832795. S2CID 52952408.
  5. ^ [a b] Zechmeister, M.; et al. (August 6, 2009). "The M dwarf planet search programme at the ESO VLT + UVES. A search for terrestrial planets in the habitable zone of M dwarfs". Astronomy and Astrophysics. 505 (2): 859–871. arXiv:0908.0944. Bibcode:2009A&A...505..859Z. doi:10.1051/0004-6361/200912479. S2CID 16845441.
  6. ^ [a b c d e] Houdebine, E. R. (September 2010). "Observation and modelling of main-sequence star chromospheres - XIV. Rotation of dM1 stars". Monthly Notices of the Royal Astronomical Society. 407 (3): 1657–1673. Bibcode:2010MNRAS.407.1657H. doi:10.1111/j.1365-2966.2010.16827.x.
  7. ^ [a b c d] Delfosse, X.; et al. (May 2013). "The HARPS search for southern extra-solar planets. XXXIII. Super-Earths around the M-dwarf neighbors Gl 433 and Gl 667C". Astronomy & Astrophysics. 553: 15. arXiv:1202.2467. Bibcode:2013A&A...553A...8D. doi:10.1051/0004-6361/201219013. S2CID 119270684. A8.
  8. ^ Lindgren, Sara; Heiter, Ulrike (2017). "Metallicity determination of M dwarfs. Expanded parameter range in metallicity and effective temperature". Astronomy and Astrophysics. 604: A97. arXiv:1705.08785. Bibcode:2017A&A...604A..97L. doi:10.1051/0004-6361/201730715. S2CID 119216828. Archived from the original on 2021-01-23. Hämtad 2018-09-03.
  9. ^ https://simbad.cds.unistra.fr/simbad/sim-id?Ident=Gliese+433 Hämtad 2025-02-28.
  10. ^ [a b] Kennedy, G. M.; et al. (June 2018). "Kuiper belt analogues in nearby M-type planet-host systems". Monthly Notices of the Royal Astronomical Society. 476 (4): 4584–4591. arXiv:1803.02832. Bibcode:2018MNRAS.476.4584K. doi:10.1093/mnras/sty492.
  11. ^ Suárez Mascareño, A.; et al. (September 2015). "Rotation periods of late-type dwarf stars from time series high-resolution spectroscopy of chromospheric indicators". Monthly Notices of the Royal Astronomical Society. 452 (3): 2745–2756. arXiv:1506.08039. Bibcode:2015MNRAS.452.2745S. doi:10.1093/mnras/stv1441. S2CID 119181646.
  12. ^ [a b] "PHL's Exoplanets Catalog". University of Puerto Rico at Arecibo. 5 december 2019. Archived from the original on 21 May 2019. Hämtad 26 januari 2020.
  13. ^ "32 New Exoplanets Found". ESO News. ESO. Archived from the original on 12 August 2012. Hämtad 15 februari 2012.
  14. ^ [a b] Tuomi, Mikko; Jones, Hugh R. A.; Barnes, John R.; et al. (2014). "Bayesian search for low-mass planets around nearby M dwarfs – estimates for occurrence rate based on global detectability statistics". Monthly Notices of the Royal Astronomical Society. 441 (2): 1545–1569. arXiv:1403.0430. Bibcode:2014MNRAS.441.1545T. doi:10.1093/mnras/stu358. ISSN 1365-2966.
  15. ^ [a b] Feng, Fabo; Butler, R. Paul; Shectman, Stephen A.; et al. (2020). "Search for Nearby Earth Analogs. II. Detection of Five New Planets, Eight Planet Candidates, and Confirmation of Three Planets around Nine Nearby M Dwarfs". The Astrophysical Journal Supplement Series. 246 (1): 38. arXiv:2001.02577. Bibcode:2020ApJS..246...11F. doi:10.3847/1538-4365/ab5e7c. ISSN 1538-4365. S2CID 210064560. 11.