Gun Arvidsson – Wikipedia

Gun Arvidsson
FöddGun Arvidsson
28 mars 1930
Mariefred
Södermanland
Död7 oktober 2004 (74 år)
Katarina församling, Stockholm
Andra namnGun Arvidsson-Franzén
Aktiva år1949–2002
MakeLars-Olof Franzén
BarnMattias Franzén
Kristofer Franzén
Betydande roller
Tant Signe i Kråkguldet
Prussiluskans röst i Pippi Långstrump
IMDb SFDb

Gun Arvidsson, född 28 mars 1930 i Mariefreds församling, Södermanlands län, död 7 oktober 2004 i Katarina församling i Stockholm, var en svensk skådespelare, teaterregissör och teaterpedagog.[1]

Tidiga år och genombrott i Malmö

[redigera | redigera wikitext]

Arvidsson började studera vid Borgarskolans dramatiska linje, medan hon arbetade som korrekturläsare. Efter en tid vid Gösta Terserus teaterskola sökte hon till Dramatens elevskola men blev inte antagen.

Istället kom hon in vid Malmö stadsteaters elevskola där hon studerade 1949–1952 och efter elevskolan blev hon engagerad på stadsteatern. Under elevtiden medverkade hon bland annat i Marcel Aymés Clérambard och i Ingmar Bergmans uppsättning av Strindbergs Kronbruden. Men hennes sceniska genombrott kom i en annan Strindbergspjäs: titelrollen i Fröken Julie som Yngve Nordwall satte upp på Intiman hösten 1953. Arvidsson rosades av press och publik för sin rollprestation.

I Malmö gjorde hon också Abigail i Arthur Millers Smältdegeln (känd som Häxjakten), Isabelle i Giraudouxs Intermezzo med Naima Wifstrand och Jullan Kindahl och Viola i Shakespeares Trettondagsafton.

Hon filmdebuterade 1949 med en mindre roll i Alf Sjöbergs Bara en mor innan hon kom till Malmö men det var först som Margit Törner i Ivar Johanssons film De röda hästarna (1954) och Fru Ekman i Hampe Faustmans Kärlek på turné (1955) som hon fick ett par signifikanta roller på vita duken.

Nio år i Göteborg

[redigera | redigera wikitext]

Hon gjorde lycka vid Malmö-scenen men efter fortsatta teaterstudier i Frankrike engagerades hon 1955 av teaterchefen Karin Kavli till Göteborgs stadsteater. Hon stannade på stadsteatern i nio år i vad som kanske kom att bli hennes konstnärligt allra bästa tid. Hennes först roll i Göteborg var som Altana i Bengt Lagerkvists uppsättning Blommande klöver av Rafael Alberti men redan samma säsong fick hon attraktiva uppdrag som Fanny i Pagnols Marius med Per Oscarsson i titelrollen och Ilona i Helge Wahlgrens uppsättning av Schnitzlers Anatol med Erland Josephson.

Sedan följde en lång rad av teaterhistoriens viktigaste kvinnoroller som Nina i Tjechovs Måsen, Estrella i Calderóns Livet en dröm med Olof Bergström som Sigismund, Gerda i Strindbergs Pelikanen med Jan Malmsjö, Anna Christie i O'Neills drama med samma namn.

1959 repriserade Viola i Alf Sjöbergs uppsättning av Trettondagsafton och samma år gjorde hon även Portia i Köpmannen i Venedig med Bertil Anderberg som Shylock. Därpå Célimène i Misantropen av Molière och Kassandra i Agamemnon av Aischylos, Kleopatra i Antonius och Kleopatra, titelrollen i Medea av Euripides, Natalja i Turgenjevs En månad på landet och Beatrice i Mycket väsen för ingenting. Sista våren på Göteborgs stadsteater spelade hon Gwendoline i Oscar Wildes komedi Mister Ernest med Berta Hall som Lady Bracknell och Ingvar Hirdwall som Algernon.

Gun Arvidson gjorde med Nora i Ibsens Ett dockhem 1959 sin första roll på TV-teatern men det var också i Göteborg som hon började undervisa på elevskolan. Det fortsatte hon med även på Statens scenskola i Stockholm och redan i slutet på 1960-talet hade hon positionen som en av Sveriges mest eftertraktade pedagoger.

Stockholms stadsteater och andra uppdrag

[redigera | redigera wikitext]

1964 kom hon till Stockholms stadsteater och debuterade på Stockholmsscenen som Lavinia i Olof Molanders uppsättning av O'Neills drama Klaga månde Elektra. Året efter spelade hon med Nils Poppe och Olof Thunberg i Murray Schisgals komedi Kääärlek. Hon gjorde Gertrud i Hamlet i regi av teaterchefen Frank Sundströms med Jarl Kulle i titelrollen innan Arvidsson 1968 fick göra Sveriges drottning Christina i urpremiären av Lars Forssells pjäs med samma namn.

Bland hennes många roller på Stockholms stadsteater kan nämnas Simone i urpremiären påi Arnold Weskers Vännerna (1970) i regi av Wesker själv med bland andra Gösta Ekman och Jane Friedmann, Ulla i Tillståndet av Kent Andersson och Bengt Bratt, poeten Emily Dickinson i William Luce monolog I biets, fjärilen och vindens namn, Kitty i Eric Idles fars Har ni sett butlern?, Ilse i Isbjörnarna, Anna Meinhold-Aigner i Schnitzlers Landet utan gräns med Lars-Erik Berenett och Lena Granhagen och Fru Page i Shakespeares Muntra fruarna i Windsor.

1974 regisserade hon urpremiären på Arnold Weskers pjäs Bröllopsfesten som gavs på stadsteaterns annexscen Klarateatern.

Arvidsson gästade Riksteatern 1987 som Ranjevskaja i Tjechovs Körsbärsträdgården och återkom till Göteborgs stadsteater 1998 som Fru Sörenson i Gardells pjäs Människor i solen, med Charlott Strandberg och Johan Gry.

Radioteatern blev tidigt viktig för henne och hon är också en av de flitigast anlitade radioskådespelarna i Sverige. Men från slutet av 1960-talet har hon också varit engagerad för flera uppdrag på film och teve, som den opålitliga Tant Signe i Leif Krantz familjeserie Kråkguldet (1969) och hon dubbade samma år tant Prysselius röst i Olle Hellboms filmer om Pippi Långstrump.

1975 spelade Arvidsson Bertolt Brechts hustru Helene Weigel i Hans Dahlins tv-film På flykt undan mina landsmän, med Palle Granditsky som Brecht.

Hon tilldelades Svenska Dagbladets Thaliapris 1959 och Folkparkernas teaterstipendium 1953 samt Teaterförbundets De Wahl-stipendium 1970.[1]

Gun Arvidsson är begravd på Katarina kyrkogård i Stockholm.[2]

Roller (ej komplett)

[redigera | redigera wikitext]
År Roll Produktion Regi Teater
1952 Greve Öderland
Max Frisch
Lars-Levi Læstadius Malmö Stadsteater
Anna Kronbruden
August Strindberg
Ingmar Bergman Malmö stadsteater[3]
1953 Fröken Julie Fröken Julie

August Strindberg

Yngve Nordwall Malmö stadsteater
1959 Mrs Shankland Vid skilda bord
Terence Rattigan
Åke Falck Göteborgs stadsteater[4]
1962 Kattorna
Walentin Chorell
Staffan Aspelin Göteborgs stadsteater[5]
1963 Hannah Jelkes Leguanens natt
Tennessee Williams
Yngve Nordwall Göteborgs stadsteater,
25 januari 1963
En månad på landet
Ivan Turgenev
Lars Engström Göteborgs stadsteater,
våren 1963
Beatrice, Leonatos brorsdotter Mycket väsen för ingenting
William Shakespeare
Johan Falck Göteborgs stadsteater,
11 oktober 1963
1964 Gwendoline Mr Ernest
Oscar Wilde
Lars Engström Göteborgs stadsteater,
15 januari 1964
1964 Lavinia Klaga månde Elektra

Eugene O'Neill

Olof Molander Stockholms stadsteater
1967 Gertrud Hamlet

William Shakespeare

Frank Sundström Stockholms stadsteater
1968 Christina Christina

Lars Forssell

Frank Sundström Stockholms stadsteater
1972 Ulla Tillståndet
Kent Andersson och Bengt Bratt
Fred Hjelm Stockholms stadsteater
1974 Harriet Jösses flickor, befrielsen är nära
Suzanne Osten och Margareta Garpe
Suzanne Osten Stockholms stadsteater,
29 november 1974
1979 Mrs Kendal Elefantmannen
Bernard Pomerance
Jurij Lederman Stockholms stadsteater
1981 Mary Gadefeld Den gråtande polisen
Staffan Göthe
Torbjörn Astner Stockholms stadsteater
1983 Rosornas krig
William Shakespeare
Elisabeth G. Söderström Stockholms stadsteater
1987 Ranjevskaja Körsbärsträdgården

Anton Tjechov

Riksteatern
1989 Redaktören
Kvinnoröst
Besökare
Botho Strauss
Jan Maagaard Stockholms stadsteater
1990 Ilse Isbjörnarna
Jonas Gardell
Annika Silkeberg Stockholms stadsteater
1992 Margareta Cheek 2 cheek
Jonas Gardell
Claire Wikholm Stockholms stadsteater
Anna Meinhold-Aigner Landet utan gräns
Arthur Schnitzler
Jan Håkanson Stockholms stadsteater
1993 Sophie Selma och Sophie
Selma Lagerlöf och Sophie Elkan
Britt Olofsson Stockholms stadsteater
1995 Sybil Birling Det är från polisen
J.B. Priestley
Benny Fredriksson Stockholms stadsteater
1998 Fru Sörenson Människor i solen

Jonas Gardell

Benny Fredriksson Göteborgs stadsteater
2000 Fru Page Muntra fruarna i Windsor
William Shakespeare
Ronny Danielsson Stockholms stadsteater
År Produktion Upphovsmän Teater
1974 Bröllopsfesten
The Wedding Feast
Arnold Wesker
Översättning Carl-Edvard Nattsén och Arne Rudskoger
Stockholms stadsteater
År Roll Produktion Regi
1955 Dina Dorf Samhällets stöttepelare
Henrik Ibsen
Helge Wahlgren[6]
1956 Fröken Behrend, ritbiträde Tempo, tempo (Der Terminkalender)
Max Gundermann
Åke Falck[7]

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]