French
DeutschGustaf Philip Creutz – Wikipedia
| Gustaf Philip Creutz | |
 Greve Gustaf Philip Creutz iklädd riksrådsdräkt med Serafimerordens kedja runt halsen. | |
| Uppdrag i riksdagen | |
|---|---|
| riksråd, diplomat, kanslipresident | |
| Född | maj 1731 Anjala i Finland |
| Död | 30 oktober 1785 Stockholm |
| Gravplats | Sätuna gravkor kartor |
| Politiskt parti | Mössorna |
| Yrke | politiker, diplomat, skald |
Gustaf Philip Creutz, född i maj 1731 på Anjala gård i dagens Finland, död 30 oktober 1785 i Stockholm, var en svensk greve, en av rikets herrar, riksråd, skald, diplomat, och kanslipresident.
Allmänt
[redigera | redigera wikitext]Gustaf Philip Creutz var son till majoren greve Carl Creutz på Malmgård i Finland och friherrinnan Barbro Helena Wrede av ätten Wrede af Elimä (faster till Fabian Casimir Wrede af Elimä). Han var sonsons son till Lorentz Creutz, känd från Skånska kriget. Fadern var en av Karl XII:s officerare, som råkade i rysk fångenskap vid Poltava och först efter fredsslutet fick återvända hem till sin gård i Finland.[1]
Under tre år (1748–1751) studerade Gustav Philip Creutz vid kungliga akademien i Åbo, där han förvärvade en grundlig bildning särskilt i de klassiska språken, så att han ännu på gamla dagar kunde författa ett tal på grekiska. Efter avslutade studier flyttade Creutz år 1751 till Stockholm och inskrevs i ämbetsverken. Här lärde han känna den jämnårige Gustaf Fredrik Gyllenborg, och de två vännerna blev snart oskiljaktiga.[1]
Efter det misslyckade revolutionsförsöket 1756 blev Gyllenborg av ständerna utsedd till uppvaktande kavaljer hos kronprins Gustav. Gyllenborg lyckades även få sin vän till hovet, och Creutz blev uppvaktande kavaljer hos den yngste av de tre prinsarna, Fredrik Adolf.[2] Kungafamiljen hade dock efter den misslyckade kuppen blivit påtvingade de nya kavaljererna. Lovisa Ulrika utgöt sig i brev till sin moder i en förbittrad ton över att Olof von Dalin och andra högt förtjänta män blivit ersatta av Carl Fredrik Scheffer och "fyra unga slynglar utan seder, studier eller världsvana". En av dem tillhörde "den fördömda Gyllenborgska rasen", konstaterade drottningen vidare. Så småningom lyckades de två vännerna dock tillvinna sig den kungliga familjens bevågenhet.[2]
Först var de den litterära sysselsättningen en förtrolig hemlighet mellan Creutz och Gyllenborg, men snart blev de kända inom i Tankebyggarorden kring Hedvig Charlotta Nordenflycht, där de inträdde 1753.[2][3] Creutz översatte Fontenelle och skrev herdedikter, så kallade pastoraler. Han var influerad av den franska stilen och upplysningens idéer. Han slog igenom med dikten Sommarqväde 1756, men är mest känd för Atis och Camilla, 1761. Bland övriga verk märks versnovellen Daphne (1762) och satiren Lögnens försvar (1759). I Paris skrev han tillsammans med sin skyddsling Bengt Lidner en opera, Rustan och Mirza.[3] Därefter lämnade han hovtjänsten för att bli diplomat, och övergav samtidigt den litterära banan.
Creutz var svensk minister i Madrid 1763–1766 och i Paris 1766–1783 med rang av ambassadör från och med 1772. Under sin tid som minister i Paris arbetade han i hemlighet i allians med kronprins Gustav bakom ryggen på mössregeringen med att vinna stöd för dennes planerade revolution.[3] I sin ambassadörsroll undertecknade han den 3 april 1783 tillsammans med Benjamin Franklin den svensk-amerikanska vänskaps- och handelstraktaten. Vid sin återkomst till Sverige 1783 blev han kansler för Uppsala universitet och rikets kanslipresident, det vill säga regeringschef. Som sådan förestod han regeringen under Gustav III:s italienska resa 1783–1784.[3] Han räknades även som personlig vän till Gustav III och invaldes 1784 som ledamot nummer 225 av Kungliga Vetenskapsakademien.
Gustaf Philip Creutz är begravd i Sätuna gravkor i Björklinge kyrka. Han vilar i sarkofag nummer 24.
Postum utmärkelse
[redigera | redigera wikitext]Vid Svenska Akademiens högtidssammankomst den 20 december 2010 tillkännagavs att årets minnespenning, utförd av konstnären Peter Linde, tillägnades Gustaf Philip Creutz. Inskriften lyder Oculis spectavit amantis, på svenska Han såg med den förälskades ögon, med en minnesteckning av Horace Engdahl.[4]
Bibliografi
[redigera | redigera wikitext]- Ode öfwer Zephis och parodie däröfwer. Örebro. 1768. Libris 2428563
- Atis och Camilla : skalldedigt i fem sånger. Stockholm: Nordström. 1781. Libris 1682592
Skrifter och urval
[redigera | redigera wikitext]- Vitterhets arbeten af Creutz och Gyllenborg. Stockholm. 1795. Libris 2428162
- Vitterhets arbeten af Creutz och Gyllenborg. Andra uplagan. Stockholm: A. Wiborgs förlag. 1812. Libris 2428163
- Vitterhets-arbeten. Helsingfors: Sederholm. 1862. Libris 2732081
- Vittra skrifter. S.l.. 1913. Libris 2987445
- Dikter i urval. [Stockholm: Bonnier. 1909. Libris 2603997
- Dikter ; [red.: Thure Nyman]. Bokvännens julbok, 9916404593 ; 1950. Stockholm: Sällsk. Bokvännerna. 1950. Libris 1391094
- Lettres inédites à Gustave III : 1779-1780 / le comte de Creutz ; édition par Marianne Molander. Romanica Gothoburgensia, 0080-3863 ; 34. Göteborg: Acta Universitatis Gothoburgensis. 1987. Libris 8374026. ISBN 91-7346-188-1
- La Suède & les lumières : lettres de France d'un ambassadeur à son roi, 1771-1783 / Comte de Creutz. Correspondance établie, présentée et annotée par Marianne Molander Beyer. Paris: Michel de Maule. 2005. Libris 10129764. ISBN 2-87623-157-3
- [http ://litteraturbanken.se/#!forfattare/CreutzGP/titlar/DikterOchBrev/info/pdf Dikter och brev ; under redaktion av Horace Engdahl och Marianne Molander Beyer ; med brevöversättningar av Marianne Molander Beyer ; samt med inledning av Horace Engdahl]. Svenska klassiker / utgivna av Svenska akademien, 99-2090989-0. Stockholm: Svenska akademien i samverkan med Atlantis. 2010. Libris 14227089. http ://litteraturbanken.se/#!forfattare/CreutzGP/titlar/DikterOchBrev/info/pdf
Medverkan
[redigera | redigera wikitext]- Våra försök. Stockholm tryckt hos Lorentz Ludwig Grefing. Stockholm: Tryckt hos Lorentz Ludwig Grefing. 1753–1756. Libris 2435412
- Vol. I. 1753. Libris 2435413. http://litteraturbanken.se/#!/forfattare/Tankebyggarorden/titlar/VaraForsok1/info
- Vol. II. 1754. Libris 2435414. http://litteraturbanken.se/#!/forfattare/Tankebyggarorden/titlar/VaraForsok2/info
- Vol. III. 1756. Libris 2435415. http://litteraturbanken.se/#!/forfattare/Tankebyggarorden/titlar/VaraForsok3/info
- Witterhets arbeten, utgifne af et samhälle i Stockholm. Stockholm. 1759–1762. Libris 2428069
- 1, 1759. Stockholm: Svenska vitterhetssamf. (SVS). 1990[1759]. Libris 930839. ISBN 91-7230-039-6 - Faks. av: 2. uppl. Stockholm: Kongl. tr., 1759.
- 2, 1762. Stockholm: Svenska vitterhetssamf. (SVS). 1992[1762]. Libris 930840. ISBN 91-7230-045-0 - Faks. av: 2. uppl. Stockholm : Kongl. tr., 1762.
- 3, 1762. Libris 2428072
Se även
[redigera | redigera wikitext]- Tivoli (Solna), Gustaf Philip Creutz' ofullbordade lustpark vid Brunnsviken
Källor
[redigera | redigera wikitext]- ^ [a b] Grimberg, Carl. ”260 (Svenska folkets underbara öden / VI. Frihetstidens höjdpunkt och slut 1739-1772)”. runeberg.org. https://runeberg.org/sfubon/6/0264.html. Läst 18 juni 2022.
- ^ [a b c] Grimberg, Carl. ”261 (Svenska folkets underbara öden / VI. Frihetstidens höjdpunkt och slut 1739-1772)”. runeberg.org. https://runeberg.org/sfubon/6/0265.html. Läst 18 juni 2022.
- ^ [a b c d] Svensk uppslagsbok, Malmö 1931
- ^ ”Högtidssammankomst 20 december 2010”. Svenska Akademien. Arkiverad från originalet den 28 juni 2011. https://web.archive.org/web/20110628151533/http://svenskaakademien.se/web/Hogtidssammankomst_2010.aspx. Läst 16 juli 2012.
Vidare läsning
[redigera | redigera wikitext]- Burman, Carina, "Aristokraten som förnyade herdedikten", Under strecket, Svenska Dagbladet, 2011-02-19
- Castrén, Gunnar (1917). Gustav Philip Creutz. Stockholm: Bonnier. Libris 8198492
- Castrén, Gunnar: Gustaf Philip Creutz i Svenskt biografiskt lexikon
- Arvid Hultin (1913), Gustaf Filip Creutz : hans levnad och vittra skrifter / av Arvid Hultin., Finlands svenska vitterhet ; Skrifter utgivna av Svenska litteratursällskapet i Finland, 0039-6842 ; 111, Helsingfors, Wikidata Q113396214, ISSN 0039-6842, https://urn.fi/urn:NBN:fi-fd2019-00022078
- Häkli, Esko (1984). ”Gustav Philip Creutz och hans bibliotek”. Opusculum 1984(4) :1,: sid. 11–32, 39 : ill. 0358-5581. ISSN 0358-5581. Libris 10163199
- Lovén, Henrik (1989). ”Något om Gustaf Philip Creutz”. Björklinge Förr och Nu (Björklinge hembygdsförening) 1989: sid. 33-38. Libris 3616643
- Sirén, Olle (1993). Kring grevarna Creutz' landsförvisning : en godsägare, hans familj, gård och socken i det passiva motståndet 1899-1905. Lovisa: [O. Sirén]. Libris 7984202. ISBN 951-9114-39-4
- Wolff, Charlotta (2004). ”Kabal och kärlek : vänskapen som alternativ sociabilitet i 1700-talets hovsamhällen”. Historisk tidskrift för Finland 2004(89) :2,: sid. [85]–115 : ill. 0046-7596. ISSN 0046-7596. Libris 9632941
Externa länkar
[redigera | redigera wikitext]
Wikisource har originalverk som rör Gustaf Philip Creutz. - Gustaf Philip Creutz, författarpresentation på Litteraturbanken
- Utdrag ur Horace Engdahls minnesteckning över Creutz från Svenska Akademiens högtidssammankomst 2010 hämtat från the Wayback Machine (arkiverat 28 juni 2011).
- ”Creutz, Gustaf Philip”. Biografiskt lexikon för Finland. Helsingfors: Svenska litteratursällskapet i Finland. 2008–2011. URN:NBN:fi:sls-4853-1416928957459
| |||||
|