Inälvsmat – Wikipedia

Inälvsmat är de ätliga inre organen av slaktdjur, vilt och fågel.

Vad som räknas som inälvsmat är kulturellt betingat, men omfattar i norra Europa huvudsakligen hjärta, lever, njure, tunga, mage, bräss, hjärna, juver och lunga. I vidsträckt bemärkelse kan till inälvsmat även räknas benmärg och blod.

Inälvsmat är rik på vitaminer och näringsämnen, men är ömtålig rå.

Inälvsmat ingår i många klassiska rätter och i olika korvar, t.ex. leverkorv och blodkorv. Bland svenska maträtter gjorda på inälvsmat kan nämnas blodpudding och annan blodmat, pölsa, kalvbräss, kalvtunga, oxtunga, svintunga, lammlever, levergryta, kalvlever och korvkaka.^[1] En internationellt känd rätt gjord på inälvsmat är haggis. Leverpastej, paté och foie gras är också gjorda på inälvsmat.

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från tyskspråkiga Wikipedia.