Jämtlands läns valkrets – Wikipedia

Jämtlands läns valkrets är en av valkretsarna vid val till den svenska riksdagen.

Valkretsen har vid samtliga val 1970–2006 haft fem fasta mandat men sedan valet 2010 har antalet mandat sänkts till fyra.

Fasta valkretsmandat i valen 1970-2018[1]
1970 1973 1976 1979 1982 1985 1988 1991 1994 1998 2002 2006 2010 2014 2018[2]
5 5 5 5 5 5 5 5 5 5 5 5 4 4 4

Ledamöter i enkammarriksdagen (listan ej komplett)

[redigera | redigera wikitext]

1974–1975/76

[redigera | redigera wikitext]

1976/77–1978/79

[redigera | redigera wikitext]

1979/80–1981/82

[redigera | redigera wikitext]

1982/83–1984/85

[redigera | redigera wikitext]

1985/86–1987/88

[redigera | redigera wikitext]

1988/89–1990/91

[redigera | redigera wikitext]

1991/92–1993/94

[redigera | redigera wikitext]

1994/95–1997/98

[redigera | redigera wikitext]

1998/99–2001/02

[redigera | redigera wikitext]

2002/03–2005/06

[redigera | redigera wikitext]

2006/07–2009/10

[redigera | redigera wikitext]

2010/11–2013/14

[redigera | redigera wikitext]

2014/15–2017/18

[redigera | redigera wikitext]

2018/19–2021/22

[redigera | redigera wikitext]

2022/23–2025/26

[redigera | redigera wikitext]

Första kammaren

[redigera | redigera wikitext]

Vid tvåkammarriksdagens tillkomst 1867 var Jämtlands läns valkrets en egen valkrets i första kammaren. Antalet mandat var från början två, men höjdes till tre år 1886. Från och med förstakammarvalet 1921 ingick länet i Västernorrlands läns och Jämtlands läns valkrets. I september 1911 hölls för första gången val med den proportionella valmetoden.[10] I november 1911 hölls val igen (Förstakammarvalet i Sverige 1911) efter första kammarens upplösning av kungen, och de ledamöter valda i septembervalet är inte med i den här listan.

Riksdagsledamöter i första kammaren

[redigera | redigera wikitext]

1867–1911 (successivt förnyade mandat)

[redigera | redigera wikitext]

1918–lagtima riksdagen 1919

[redigera | redigera wikitext]

Urtima riksdagen 1919–1921

[redigera | redigera wikitext]

Andra kammaren

[redigera | redigera wikitext]

Jämtlands läns valkrets var även en valkrets till andra kammaren under perioden 19221970. Fram till 1921 var länet däremot indelat i olika valkretsar, under perioden med majoritetsval 18661911 i kretsar med ett mandat vardera.

I andrakammarvalet 1866 var landsbygden uppdelad på två valkretsar, Norra Jämtlands domsagas valkrets och Södra Jämtlands domsagas valkrets. Redan i valet 1869 delades dock den norra valkretsen upp i Hammerdals, Lits och Offerdals tingslags valkrets och Ragunda, Revsunds, Brunflo och Rödöns tingslags valkrets.

Inför 1881 års andrakammarval avskaffades samtliga tidigare valkretsar och landsbygden delades in i fyra nya: Jämtlands norra domsagas valkrets, Jämtlands västra domsagas valkrets, Jämtlands östra domsagas valkrets samt Härjedalens domsagas valkrets. Därefter var landsbygdens valkretsindelning oförändrad till och med det sista valet med majoritetsval 1908.

Residensstaden Östersund delade valkrets med andra Norrlandsstäder i skiftande kombinationer. I valen 18661875 ingick Östersund i Sundsvalls och Östersunds valkrets, men flyttades i valet 1878 till Härnösands och Östersunds valkrets och därefter i extravalet 1887 till Östersunds och Hudiksvalls valkrets.

Vid införandet av proportionellt valsystem i valet 1911 avskaffades samtliga äldre andrakammarvalkretsar och länet indelades i Jämtlands läns norra valkrets och Jämtlands läns södra valkrets (med tre mandat vardera). Vid andrakammarvalet 1921 förenades länet slutligen till en enda sammanhållen valkrets med fem mandat i samtliga val.

Andrakammarvalet 1952 blev uppmärksammat eftersom det föreskrivna förfarandet vid röstsammanräkningen inte följdes i länet. Bondeförbundet överklagade då valet i Jämtlands län, och regeringsrätten beslöt att valet skulle göras om. Omvalet den 14 december 1952 (det så kallade luciavalet) ledde till att bondeförbundet återtog det mandat som i den underkända valomgången tillfallit folkpartiet.

Riksdagsledamöter i andra kammaren

[redigera | redigera wikitext]

1957–vårsessionen 1958

[redigera | redigera wikitext]

Höstsessionen 1958–1960

[redigera | redigera wikitext]
  1. ^ Valmyndigheten: Valkretsmandat 1998-2014, läst 11 november 2017
  2. ^ Fördelning av fasta mandat till riksdagen 1988-2018 från valmyndigheten, Läst 10 maj 2018
  3. ^ [a b c d e] Invald som ordinarie ledamot av Sveriges riksdag i valet 1998. Detta framgår av riksdagens protokoll 1998/99:1 (§ 2), Sveriges riksdag. Läst 13 juli 2022.
  4. ^ [a b c d e f] Invald som ordinarie ledamot av Sveriges riksdag i valet 2002. Detta framgår av riksdagens protokoll 2002/03:1 (§ 2), Sveriges riksdag. Läst 18 juni 2022.
  5. ^ [a b c d e] Invald som ordinarie ledamot av Sveriges riksdag i valet 2006. Detta framgår av riksdagens protokoll 2006/07:1 (§ 2), Sveriges riksdag. Läst 30 maj 2022.
  6. ^ [a b c d] Invald som ordinarie ledamot av Sveriges riksdag i valet 2010. Detta framgår av riksdagens protokoll 2010/11:1 (§ 2), Sveriges riksdag. Läst 24 maj 2022.
  7. ^ [a b c d] Invald som ordinarie ledamot av Sveriges riksdag i valet 2014. Detta framgår av riksdagens protokoll 2014/15:1 (§ 2), Sveriges riksdag. Läst 11 maj 2022.
  8. ^ [a b c d e] Invald som ordinarie ledamot av Sveriges riksdag i valet 2018. Detta framgår av riksdagens protokoll 2018/19:1 (§ 2), Sveriges riksdag. Läst 6 maj 2022.
  9. ^ [a b c d] Invald som ordinarie ledamot av Sveriges riksdag i valet 2022. Detta framgår av riksdagens protokoll 2022/23:1 (§ 2), Sveriges riksdag. Läst 23 oktober 2022.
  10. ^ SCB: Riksdagsmannavalen 1909, 1910 och 1911 Arkiverad 24 september 2014 hämtat från the Wayback Machine. sida 62 i pdf:en

Tryckta källor

[redigera | redigera wikitext]
  • Tvåkammarriksdagen 1867–1970 (Almqvist & Wiksell International 1992), band 5, s. 276–277