French
DeutschJämtlands läns valkrets – Wikipedia
Jämtlands läns valkrets är en av valkretsarna vid val till den svenska riksdagen.
Mandatantal
[redigera | redigera wikitext]Valkretsen har vid samtliga val 1970–2006 haft fem fasta mandat men sedan valet 2010 har antalet mandat sänkts till fyra.
| 1970 | 1973 | 1976 | 1979 | 1982 | 1985 | 1988 | 1991 | 1994 | 1998 | 2002 | 2006 | 2010 | 2014 | 2018[2] |
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| 5 | 5 | 5 | 5 | 5 | 5 | 5 | 5 | 5 | 5 | 5 | 5 | 4 | 4 | 4 |
Ledamöter i enkammarriksdagen (listan ej komplett)
[redigera | redigera wikitext]1971–1973
[redigera | redigera wikitext]1974–1975/76
[redigera | redigera wikitext]1976/77–1978/79
[redigera | redigera wikitext]1979/80–1981/82
[redigera | redigera wikitext]- Nils G. Åsling, c
- Sven Lindberg, s (1979/80–1980/81)
- Margareta Winberg, s (1980/81–1981/82)
1982/83–1984/85
[redigera | redigera wikitext]1985/86–1987/88
[redigera | redigera wikitext]1988/89–1990/91
[redigera | redigera wikitext]1991/92–1993/94
[redigera | redigera wikitext]- Berit Andnor, s
- Rune Berglund, s (1991)
- Erik Arthur Egervärn c
- Margareta Winberg, s
1994/95–1997/98
[redigera | redigera wikitext]- Ola Sundell, m
- Erik Arthur Egervärn c
- Berit Andnor, s
- Rune Berglund, s
- Margareta Winberg, s
- Jörgen Persson, s (statsrådsersättare 1994–1998)
- Mona Nyberg, s (ersättare januari–maj 1998)
1998/99–2001/02
[redigera | redigera wikitext]- Erik Arthur Egervärn, c[3]
- Ola Sundell, m[3]
- Rune Berglund, s[3]
- Margareta Winberg, s[3] (statsråd)
- Berit Andnor, s (ersättare för Margareta Winberg)
- Camilla Sköld (från 1999 Camilla Sköld Jansson), v[3]
2002/03–2005/06
[redigera | redigera wikitext]- Håkan Larsson, c[4]
- Ola Sundell, m[4]
- Berit Andnor, s[4] (statsråd 2002–2006)
- Marie Nordén, s (statsrådsersättare 2002–2006)
- Rune Berglund, s[4]
- Margareta Winberg, s[4] (statsråd 2002–2003)
- Gunnar Sandberg, s (ersättare för Margareta Winberg 2002–2003, ledamot 2003–2006)
- Camilla Sköld Jansson, v[4]
2006/07–2009/10
[redigera | redigera wikitext]2010/11–2013/14
[redigera | redigera wikitext]2014/15–2017/18
[redigera | redigera wikitext]2018/19–2021/22
[redigera | redigera wikitext]- Per Åsling, C[8]
- Hanna Wagenius, C (ersättare för Per Åsling 4/4–6/5 2022)
- Saila Quicklund, M[8]
- Kalle Olsson, S[8]
- Maria Jacobsson, S (ersättare för Kalle Olsson 13/12 2018–13/1 2019)
- Anna-Caren Sätherberg, S[8] (statsråd från 30/11 2021)
- Anders Frimert, S (ersättare för Anna-Caren Sätherberg från 30/11 2021)
- Cassandra Sundin, SD[8]
2022/23–2025/26
[redigera | redigera wikitext]Första kammaren
[redigera | redigera wikitext]Vid tvåkammarriksdagens tillkomst 1867 var Jämtlands läns valkrets en egen valkrets i första kammaren. Antalet mandat var från början två, men höjdes till tre år 1886. Från och med förstakammarvalet 1921 ingick länet i Västernorrlands läns och Jämtlands läns valkrets. I september 1911 hölls för första gången val med den proportionella valmetoden.[10] I november 1911 hölls val igen (Förstakammarvalet i Sverige 1911) efter första kammarens upplösning av kungen, och de ledamöter valda i septembervalet är inte med i den här listan.
Riksdagsledamöter i första kammaren
[redigera | redigera wikitext]1867–1911 (successivt förnyade mandat)
[redigera | redigera wikitext]- Axel Bennich, FK:s min 1867–1872 (1867–1884)
- Casimir Lewenhaupt (1885–1893)
- Hugo Tamm, min 1894–1904, mod 1905–1907 (1894–1907)
- Göran Skytte, mod (1908–1911)
- Hugo Tamm, min 1894–1904, mod 1905–1907 (1894–1907)
- Casimir Lewenhaupt (1885–1893)
- Gustaf Lagercrantz (1867)
- Gustaf Asplund (1868–1882)
- Niklas Biesèrt (1883–1891)
- Isidor von Stapelmohr, min (1892–1899)
- Knut Sparre (1900–1902)
- Olof Björklund, min 1903–1904, mod 1905–1911 (1903–1911)
- Knut Sparre (1900–1902)
- Isidor von Stapelmohr, min (1892–1899)
- Niklas Biesèrt (1883–1891)
- Gustaf Asplund (1868–1882)
- Erik Magnus Grenholm (1886–1888)
- Julius Roman, min (1889–1896)
- Robert von Kræmer, min (1897–13/3 1903)
- Isidor von Stapelmohr, min 1903–1904, mod 1905–1911 (15/4 1903–1911)
- Robert von Kræmer, min (1897–13/3 1903)
- Julius Roman, min (1889–1896)
1912–1917
[redigera | redigera wikitext]- Isidor von Stapelmohr, n (1912–1915)
- Ulrik Holm, n (1916–1917)
- Gottfrid Roman, lib s
- Carl Sehlin, lib s (1912–1913)
- John Östling, lib s (1914–1917)
1918–lagtima riksdagen 1919
[redigera | redigera wikitext]Urtima riksdagen 1919–1921
[redigera | redigera wikitext]Andra kammaren
[redigera | redigera wikitext]Jämtlands läns valkrets var även en valkrets till andra kammaren under perioden 1922–1970. Fram till 1921 var länet däremot indelat i olika valkretsar, under perioden med majoritetsval 1866–1911 i kretsar med ett mandat vardera.
I andrakammarvalet 1866 var landsbygden uppdelad på två valkretsar, Norra Jämtlands domsagas valkrets och Södra Jämtlands domsagas valkrets. Redan i valet 1869 delades dock den norra valkretsen upp i Hammerdals, Lits och Offerdals tingslags valkrets och Ragunda, Revsunds, Brunflo och Rödöns tingslags valkrets.
Inför 1881 års andrakammarval avskaffades samtliga tidigare valkretsar och landsbygden delades in i fyra nya: Jämtlands norra domsagas valkrets, Jämtlands västra domsagas valkrets, Jämtlands östra domsagas valkrets samt Härjedalens domsagas valkrets. Därefter var landsbygdens valkretsindelning oförändrad till och med det sista valet med majoritetsval 1908.
Residensstaden Östersund delade valkrets med andra Norrlandsstäder i skiftande kombinationer. I valen 1866–1875 ingick Östersund i Sundsvalls och Östersunds valkrets, men flyttades i valet 1878 till Härnösands och Östersunds valkrets och därefter i extravalet 1887 till Östersunds och Hudiksvalls valkrets.
Vid införandet av proportionellt valsystem i valet 1911 avskaffades samtliga äldre andrakammarvalkretsar och länet indelades i Jämtlands läns norra valkrets och Jämtlands läns södra valkrets (med tre mandat vardera). Vid andrakammarvalet 1921 förenades länet slutligen till en enda sammanhållen valkrets med fem mandat i samtliga val.
Andrakammarvalet 1952 blev uppmärksammat eftersom det föreskrivna förfarandet vid röstsammanräkningen inte följdes i länet. Bondeförbundet överklagade då valet i Jämtlands län, och regeringsrätten beslöt att valet skulle göras om. Omvalet den 14 december 1952 (det så kallade luciavalet) ledde till att bondeförbundet återtog det mandat som i den underkända valomgången tillfallit folkpartiet.
Riksdagsledamöter i andra kammaren
[redigera | redigera wikitext]1922–1924
[redigera | redigera wikitext]- Samuel Hedlund, högervilde 1922, lmb 1923–1924
- Per Persson, bf
- Johan Olofsson, lib s 1922–1923, fris 1924
- Carl Sehlin, lib s 1922–1923, fris 1924
- Verner Hedlund, s
1925–1928
[redigera | redigera wikitext]1929–1932
[redigera | redigera wikitext]1933–1936
[redigera | redigera wikitext]- Samuel Hedlund, lmb 1933–1934, h 1935–1936
- Per Persson, bf
- Johan Olofsson, fris 1933–1934, fp 1935–1936
- Verner Hedlund, s
- Nils Olsson, s
1937–1940
[redigera | redigera wikitext]1941–1944
[redigera | redigera wikitext]- Samuel Hedlund, h (1/1–4/5 1941)
- Andreas Andersson, h (19/5 1941–1944)
- Verner Hedlund, s
- Sigfrid Jonsson, s
- Nils Larsson, s
- Anna Lindqvist-Pettersson (från 1942 Ronnebäck), s
1945–1948
[redigera | redigera wikitext]1949–1952
[redigera | redigera wikitext]1953–1956
[redigera | redigera wikitext]1957–vårsessionen 1958
[redigera | redigera wikitext]Höstsessionen 1958–1960
[redigera | redigera wikitext]1961–1964
[redigera | redigera wikitext]- Erik Larsson, c
- Elias Jönsson, fp
- Sigfrid Jonsson, s (1961–31/7 1962)
- Helge Lindström, s
- Birger Nilsson, s
1965–1968
[redigera | redigera wikitext]1969–1970
[redigera | redigera wikitext]- Erik Larsson, c (1968–6/10 1969)
- Nils G. Åsling, c (9/10 1969–1970)
- Elias Jönsson, fp
- Sven Lindberg, s
- Birger Nilsson, s
- Valfrid Wikner, s
Referenser
[redigera | redigera wikitext]Noter
[redigera | redigera wikitext]- ^ Valmyndigheten: Valkretsmandat 1998-2014, läst 11 november 2017
- ^ Fördelning av fasta mandat till riksdagen 1988-2018 från valmyndigheten, Läst 10 maj 2018
- ^ [a b c d e] Invald som ordinarie ledamot av Sveriges riksdag i valet 1998. Detta framgår av riksdagens protokoll 1998/99:1 (§ 2), Sveriges riksdag. Läst 13 juli 2022.
- ^ [a b c d e f] Invald som ordinarie ledamot av Sveriges riksdag i valet 2002. Detta framgår av riksdagens protokoll 2002/03:1 (§ 2), Sveriges riksdag. Läst 18 juni 2022.
- ^ [a b c d e] Invald som ordinarie ledamot av Sveriges riksdag i valet 2006. Detta framgår av riksdagens protokoll 2006/07:1 (§ 2), Sveriges riksdag. Läst 30 maj 2022.
- ^ [a b c d] Invald som ordinarie ledamot av Sveriges riksdag i valet 2010. Detta framgår av riksdagens protokoll 2010/11:1 (§ 2), Sveriges riksdag. Läst 24 maj 2022.
- ^ [a b c d] Invald som ordinarie ledamot av Sveriges riksdag i valet 2014. Detta framgår av riksdagens protokoll 2014/15:1 (§ 2), Sveriges riksdag. Läst 11 maj 2022.
- ^ [a b c d e] Invald som ordinarie ledamot av Sveriges riksdag i valet 2018. Detta framgår av riksdagens protokoll 2018/19:1 (§ 2), Sveriges riksdag. Läst 6 maj 2022.
- ^ [a b c d] Invald som ordinarie ledamot av Sveriges riksdag i valet 2022. Detta framgår av riksdagens protokoll 2022/23:1 (§ 2), Sveriges riksdag. Läst 23 oktober 2022.
- ^ SCB: Riksdagsmannavalen 1909, 1910 och 1911 Arkiverad 24 september 2014 hämtat från the Wayback Machine. sida 62 i pdf:en
Tryckta källor
[redigera | redigera wikitext]- Tvåkammarriksdagen 1867–1970 (Almqvist & Wiksell International 1992), band 5, s. 276–277