Julia Håkansson – Wikipedia
Julia Håkansson | |
Porträtt av Julia Håkansson | |
Född | Julia Mathilda Stenius 4 september 1853 Stockholm, Sverige |
---|---|
Död | 11 oktober 1940 (87 år) Stockholm |
Aktiva år | 1886–1929 |
Make | Hjalmar Håkansson (g. 1871–1900) |
IMDb SFDb |
Julia Mathilda Håkansson, född Stenius 4 september 1853 i Stockholm, död 11 oktober 1940 i Stockholm, var en svensk skådespelare. Hon gifte sig 1871 med operasångaren Hjalmar Håkansson och var mor till Lisa Håkansson-Taube.
Biografi
[redigera | redigera wikitext]Julia Håkansson började studera skådespeleri 1883 för Hedvig Winterhjelm och Signe Hebbe och debuterade 1886 på Dramatiska teatern som Nora i Ett dockhem och studerade sedan i Paris. Håkansson arbetade därefter 1887–88 och 1892–93 vid Svenska Teatern i Helsingfors, 1888–91 vid August Lindbergs sällskap och ledde 1891–92, 1893–95, 1898–99 och 1902–05 tillsammans med Tore Svennberg egna turnéer och ägnade sig åt gästspel, bland annat i Helsingfors och Bergen.
Åren 1895–98 var hon anställd vid Vasateatern, 1899–1902 vid Svenska teatern, Stockholm, ledde 1905–07 eget sällskap och var 1907–29 anställd vid Dramatiska teatern.[1] Håkansson arbetade från 1929 vid sidan av teatern med att ge privatlektioner till blivande skådespelare.
Håkansson var en av realismens främsta kvinnliga representanter på svensk scen. Bland hennes roller märks Hermione i En vintersaga, Hjördis i Kämparna på Helgeland, Svanhild i Kärlekens komedi, Lona Hessel i Samhällets pelare, fru Alving i Gengångare, Hedda Gabler, Rebecka West i Rosmersholm, Rita Allmers i Lille Eyolf, Ella Rentheilm i J G Borkman, Stava i En handske, Tekla i Fordringsägare, Henriette i Brott och brott, Alice i Dödsdansen, Magda i Hemmet, Anna Hjelm i Kung Midas, Agnes Jordan och fru de Tréville i Äventyret.[1]
Julia Håkansson är begravd på Norra begravningsplatsen utanför Stockholm.[2]
Filmografi
[redigera | redigera wikitext]Teater
[redigera | redigera wikitext]Roller (ej komplett)
[redigera | redigera wikitext]Noter
[redigera | redigera wikitext]- ^ [a b] Carlquist, Gunnar, red (1932). Svensk uppslagsbok. Bd 13. Malmö: Svensk Uppslagsbok AB. sid. 615-16
- ^ SvenskaGravar
- ^ [a b c d e f g h] Teater i Ord och Bild: illustrerad månadsskrift (1892) s. 525
- ^ ”Teater och Musik”. Dagens Nyheter: s. 2. 11 december 1888. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1888-12-11/7288/2. Läst 23 juli 2015.
- ^ ”Teater och musik: Stora teatern”. Göteborgs Aftonblad: s. 2. 18 februari 1891. http://tidningar.kb.se/2647969/1891-02-18/edition/0/part/1/page/2/?q=hamlet&from=1891-01-01&to=1891-12-31&sort=asc. Läst 16 november 2015.
- ^ ”Programbladet: Tidning för Helsingfors Teatrar och Konserter”. 15 februari 1893. https://www.doria.fi/bitstream/handle/10024/71224/fk09410_1893-02-15_20.pdf?sequence=1. Läst 7 november 2015.
- ^ Ord och Bild 1895 s. 9
- ^ ”Teater och Musik”. Dagens nyheter: s. 3. 26 mars 1896. https://arkivet.dn.se/tidning/1896-03-26/9500A/3. Läst 24 februari 2019.
- ^ ”Teatrarna”. Svenska Dagbladet. 21 januari 1898. http://tidningar.kb.se/1767385/1898-01-21/edition/0/part/1/page/2/?q=%22de%20wahl%22&sort=asc&freeonly=1&from=1898-01-01&to=1899-12-31&page=1.
- ^ ”Teater och Musik”. Aftonbladet. 28 januari 1898. http://tidningar.kb.se/4112678/1898-01-28/edition/0/part/1/page/3/?q=%22de%20wahl%22&sort=asc&freeonly=1&from=1898-01-01&to=1899-12-31&page=1. Läst 15 november 2015.
- ^ ”Teater och Musik: Marcelle”. Svenska Dagbladet: s. 4. 28 januari 1898. http://tidningar.kb.se/1767385/1898-01-28/edition/0/part/1/page/4/?q=%22de%20wahl%22&sort=asc&freeonly=1&from=1898-01-01&to=1899-12-31&page=1. Läst 15 november 2015.
- ^ ”Kungsämnena”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF26037&pos=126. Läst 6 juli 2015.
- ^ ”Teater och Musik: Vasateatern”. Aftonbladet: s. 3. 18 april 1898. http://tidningar.kb.se/4112678/1898-04-18/edition/0/part/1/page/3/?q=%22de%20wahl%22&sort=asc&freeonly=1&from=1898-01-01&to=1899-12-31&page=1. Läst 15 november 2015.
- ^ ”Teater och Musik”. Dagens Nyheter: s. 2. 21 maj 1898. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1898-05-21/10152A/2. Läst 26 april 2016.
- ^ ”Teaterannons”. Dagens Nyheter: s. 3. 14 februari 1900. http://arkivet.dn.se/tidning/1900-02-14/10742a/3. Läst 25 februari 2017.
- ^ Ord och Bild 1901 s. 54
- ^ Ord och Bild 1901 s. 390
- ^ [a b] Ord och Bild 1901 s. 391
- ^ Ernst Högman (1906). Frithiof Hellberg. red. ”Teater och musik”. Idun: Illustrerad tidning för kvinnan och hemmet (Stockholm: Frithiof Hellberg) 19 (19): sid. 234. Arkiverad från originalet den 20 november 2015. https://web.archive.org/web/20151120164450/http://www.ub.gu.se/fasta/laban/erez/kvinnohistoriska/tidskrifter/idun/1906/pdf/1906_19.pdf. Läst 20 november 2015.
- ^ Johan Nordling (1906). Frithiof Hellberg. red. ”Teater och musik”. Idun: Illustrerad tidning för kvinnan och hemmet (Stockholm: Frithiof Hellberg) 19 (21): sid. 261. http://www.ub.gu.se/fasta/laban/erez/kvinnohistoriska/tidskrifter/idun/1906/pdf/1906_21.pdf. Läst 20 november 2015.
Vidare läsning
[redigera | redigera wikitext]- Teater i Sverige utanför huvudstaden. Stockholm: Svensk litteratur. 1948. sid. 151-159. Libris 1430588
- Julia Håkansson i Svenskt kvinnobiografiskt lexikon
Externa länkar
[redigera | redigera wikitext]- Julia Håkansson på Svensk Filmdatabas
- Julia Håkansson i Dramatens rollbok
- Georg Nordensvan (1893). Frithiof Hellberg. red. ”Julia Håkanson”. Idun: Praktisk veckotidning för kvinnan och hemmet (Stockholm: Frithiof Hellberg) 6 (20): sid. 154. http://www.ub.gu.se/fasta/laban/erez/kvinnohistoriska/tidskrifter/idun/1893/pdf/1893_20.pdf. Läst 31 oktober 2015.
- Wikimedia Commons har media som rör Julia Håkansson.
|