Karl-Erik Nilsson (brottare) – Wikipedia
Karl-Erik Nilsson | ||
Brottning, herrar Nation: Sverige | ||
Olympiska spel | ||
---|---|---|
Brons | Melbourne 1956 | Lätt tungvikt |
Brons | Helsingfors 1952 | Lätt tungvikt |
Guld | London 1948 | Lätt tungvikt |
Världsmästerskap | ||
Brons | Karlsruhe 1955 |
Karl-Erik Nilsson, född 4 januari 1922 i Stehag, död 14 december 2017 i Limhamn,[1][2][3] var en svensk brottare. Han var svensk mästare 1950–1956. Olympisk guldmedaljör 1948 i London, olympisk bronsmedalj 1952 i Helsingfors och 1956 i Melbourne.
Nilsson var en grekisk-romersk brottare som tävlade för klubben GAK Enighet i Malmö. Han brottades i lättungvikt och var under sin yrkestid brandman. Han deltog bland annat i världsmästerskapen 1950 i Stockholm, där han slutade på 4:e plats.
Nilsson är begravd på Limhamns kyrkogård.[4]
Källor
[redigera | redigera wikitext]- ^ ”Karl-Erik Nilsson död – tog guld i OS 1948”. Expressen. https://www.expressen.se/sport/os-hjalten-dod-hade-det-tufft/. Läst 15 december 2017.
- ^ ”Karl-Erik Nilsson - Sveriges Olympiska Kommitté”. sok.se. http://sok.se/idrottare/idrottare/k/karl-erik-nilsson.html. Läst 15 december 2017.
- ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 3 januari 2018. https://web.archive.org/web/20180103011629/https://fe-order.adstate.net/stream_file.php?booking_id=1469333&type=ad_preview_image_print&sign=e5883d955700ba245442651504261fd6. Läst 2 januari 2018.
- ^ ”SvenskaGravar”. Arkiverad från originalet den 29 augusti 2018. https://web.archive.org/web/20180829072115/http://www.svenskagravar.se/gravsatt/69577535. Läst 28 augusti 2018.
|