Keve Hjelm – Wikipedia

Keve Hjelm
Olof Thunberg, Gun Arvidsson, Nils Poppe, Keve Hjelm och Akke Nordwall.
FöddKarl Evert Hjelm
23 juni 1922
Frustuna
Död3 februari 2004 (81 år)
Tullinge, Botkyrka
Aktiva år19432004
Betydande roller
Den alkoholiserade fadern i Kvarteret Korpen
IMDb SFDb

Karl Evert ”Keve” Hjelm, född 23 juni 1922 i Frustuna, död 3 februari 2004 i Tullinge, Botkyrka,[1] var en svensk skådespelare, regissör och teaterpedagog.

Keve Hjelm regisserar Medea av Euripides för TV-teatern 1963.

Efter studenten inledde Hjelm studier vid Stockholms högskola. Han verkade vid Studentteatern 1944–1945, som regissör vid Boulevardteatern 1946–1948 och som regielev vid Dramaten 1948–1950. Efter det verkade han vid Helsingborgs stadsteater 1950–1952, Norrköping-Linköping stadsteater 1952–1953, Göteborgs Stadsteater 1955–1961 och Stockholms Stadsteater 1961–1969 och från 1969 vid Dramaten, där han verkade som både skådespelare och regissör.[2]

Hjelm var även verksam som regissör för TV-teatern mellan 1961 och 1974.[3] 1979 regisserade han TV-serien Godnatt, jord, baserade på Ivar Lo-Johanssons roman med samma namn. Serien blev dubbelt så dyr som planerat och möttes av dåliga recensioner i pressen. Trots kritiken fick Hjelm motta en Guldbagge för sin "kompromisslösa förnyelse av realismen i svensk film". Godnatt, jord är en av titlarna i boken Tusen svenska klassiker (2009).[4] 1988 regisserade han sin sista TV-produktion Fordringsägare.[3]

Som filmskådespelare debuterade Hjelm 1943 i Hampe Faustmans Natt i hamn. Bland hans mer kända roller finns den som den veke och hjärtsjuke brodern i Gösta Folkes På dessa skuldror 1948 och den alkoholiserade fadern i Bo Widerbergs Kvarteret Korpen 1963. För den senare fick han motta en Guldbagge 1964 i kategorin Bästa skådespelare. Han har även gestaltat ett flertal byråkrat- och överklasstyper, exempelvis medicinprofessorn i Jonas Cornells TV-serie Babels hus 1981, generaldirektören i Lennart Hjulströms TV-film Undanflykten 1987 och direktören i Göran Carmbacks 1939 1989.[2] Sin sista filmmedverkan gjorde han postumt 2005 i Daniel Fridells Blodsbröder.[3]

Mellan 1987 och 1988 var han rektor för Teaterhögskolan (tidigare Statens Scenskola) i Stockholm, där han också blev professor i scenisk gestaltning 1988. Han undervisade även på samma skola.[2] Hans teaterartiklar finns samlade i volymen Dionysos och Apollon – tankar om teater.

Hjelm är far till skådespelarna Åsa-Lena Hjelm och Kåre Hjelm [2] och farfar till skådespelaren Rita Hjelm. Keve Hjelm ligger begravd på Tullinge parkkyrkogård.[5]

Regi
Roller


Manus

Roller (ej komplett)

[redigera | redigera wikitext]
År Roll Produktion Regi Teater
1946 Över förmåga
Bjørnstjerne Bjørnson
Soini Wallenius Gruppteatern[6]
1950 Lantdomaren Ljungby horn
Frans Hedberg
Carl-Henrik Fant Dramaten
Lycklig som Larry
Donagh MacDonagh
John Zacharias Helsingborgs stadsteater[7]
Kyrkoherden Bagarens hustru
Marcel Pagnol
John Zacharias Helsingborgs stadsteater
Munken Vävaren i Bagdad
Hjalmar Bergman
Keve Hjelm Helsingborgs stadsteater
Persson Simon trollkarlen
Tore Zetterholm
Ingrid Luterkort Helsingborgs stadsteater[8]
1951 Jean Millionären från Peru
Hans Adler och Alexander Steinbrecher
John Zacharias Helsingborgs stadsteater
Kära Ruth
Norman Krasna
Ernst Eklund Lisebergsteatern
Lisardo Hus med dubbel ingång
Pedro Calderón de la Barca
John Zacharias Helsingborgs stadsteater[9]
Farfar Lyckliga tid
Samuel A. Taylor
Ingrid Luterkort Helsingborgs stadsteater[10]
Lord Jasper Lorden från gränden
L. Arthur Rose och Noel Gay
Nils Poppe Helsingborgs stadsteater
1952 Matros Hudson Måsar över Sorrento
Hugh Hastings
John Zacharias Helsingborgs stadsteater
Josua, hovmästare Dans under stjärnorna
Jean Anouilh
Johan Falck Norrköping-Linköping stadsteater
1953 Läkaren Madame
Walentin Chorell
Sture Ericson Norrköping-Linköping stadsteater
Kejsaren Haman
Walentin Chorell
Johan Falck Norrköping-Linköping stadsteater
En mager person Peer Gynt
Henrik Ibsen
Johan Falck Norrköping-Linköping stadsteater
Kapten Lesgate Slå nollan till polisen
Frederick Knott
Keve Hjelm Norrköping-Linköping stadsteater[11]
1968 Jason Medea
Euripides
Keve Hjelm Stockholms stadsteater
1975 Peer Gynt Peer Gynt, del II
Henrik Ibsen
Fred Hjelm Stockholms stadsteater
1983 Kaptenen Dödsdansen
August Strindberg
Göran Graffman Dramaten

Regi (ej komplett)

[redigera | redigera wikitext]
År Produktion Upphovsmän Teater
1949 Sanningens pärla
Zacharias Topelius Dramaten
1950 Vävaren i Bagdad
Hjalmar Bergman Helsingborgs stadsteater[12]
1951 Adèle ser i syne
Le Don d'Adèle
Pierre Barillet och Jean-Pierre Grédy
Översättning Eva Tisell
Helsingborgs stadsteater
1952 Dödsdansen
August Strindberg Helsingborgs stadsteater
Jane S. N. Behrman
Översättning Birgitta Hammar
Norrköping-Linköping stadsteater[13]
När skymningen föll
The Day’s Mischief
Lesley Storm
Översättning Birgitta Hammar
Norrköping-Linköping stadsteater
1953 Slå nollan till polisen
Dial M For Murder
Frederick Knott Norrköping-Linköping stadsteater
1954 Farligt uppdrag
Seagulls over Sorrento
Hugh Hastings Riksteatern[14]
1956 Petrus Kuräll
Olle Mattson
Göteborgs stadsteater[15]
1959 Major Barbara
George Bernard Shaw
Göteborgs stadsteater[16]
1968 Medea
Μήδεια Mēdeia
Euripides Stockholms stadsteater
1969 Tre systrar
Три сeстры, Tri sestry
Anton Tjechov Dramaten
  • Hjelm, Keve; Meidal, Hannes (2004). Dionysos och Apollon: tankar om teater. Teaterhögskolans i Stockholm skriftserie, 1652-3393 ; 1. Stockholm: Carlsson i samarbete med Teaterhögsk. Libris 9377728. ISBN 91-7203-592-7 
  • Hjelm, Keve (2001). ”Mitt första möte med Strindberg”. Strindbergiana (Stockholm : Strindbergssällskapet, 1985-) 2001 (16),: sid. 23-[31]. ISSN 0282-8006. ISSN 0282-8006 ISSN 0282-8006.  Libris 3276089
  • Hjelm, Keve (1985). ”Tartuffe-projektet”. Ord & bild (Print) (Göteborg : Ord & bild, 1892-) 1985:4,: sid. 3-22 : ill.. ISSN 0030-4492. ISSN 0030-4492 ISSN 0030-4492.  Libris 3310616

Priser och utmärkelser

[redigera | redigera wikitext]
  1. ^ Sveriges dödbok 1901–2009 Swedish death index 1901–2009 (Version 5.0). Solna: Sveriges Släktforskarförbund. 2010. Libris 11931231 
  2. ^ [a b c d] ”Keve Hjelm”. Svensk Filmdatabas. http://sfi.se/sv/svensk-filmdatabas/Item/?type=PERSON&itemid=62377&iv=OVERVIEW. Läst 24 april 2014. 
  3. ^ [a b c] ”Keve Hjelm”. IMDb.com. http://www.imdb.com/name/nm0387071/?ref_=fn_al_nm_1. Läst 24 april 2014. 
  4. ^ Gradvall et al 2009, nr. 525
  5. ^ ”Karl Evert Hjelm”. Svenska gravar. http://www.svenskagravar.se/index.php/visa_gravsatt/?ID=30005051&LOPNR=1&FOR_NAMN=karl%20evert&EFTER_NAMN=hjelm&FNAMN_SELTYPE=E&ENAMN_SELTYPE=E&ORDER_BY=Fornamn&ORDER_DIRECTION=ASCENDING. Läst 24 april 2014. 
  6. ^ ”Över förmåga”. Dagens Nyheter: s. 11. 27 februari 1946. https://arkivet.dn.se/tidning/1946-02-27/57/11. Läst 2 augusti 2018. 
  7. ^ Ad. (14 september 1950). ”'Lycklig som Larry' i Hälsingborg”. Dagens Nyheter: s. 9. https://arkivet.dn.se/tidning/1950-09-14/248/9. Läst 3 juni 2018. 
  8. ^ Sven Barthel (16 november 1950). ”Simon trollkarlen”. Dagens Nyheter: s. 14. https://arkivet.dn.se/tidning/1950-11-16/311/14. Läst 3 juni 2018. 
  9. ^ ”'Hus med dubbel ingång' i Hälsingborg”. Dagens Nyheter: s. 9. 25 oktober 1951. https://arkivet.dn.se/tidning/1951-10-25/289/9. Läst 3 juni 2018. 
  10. ^ ”Teater Film Musik: 'Lyckliga tid' i Hälsingborg”. Dagens Nyheter: s. 11. 16 november 1951. https://arkivet.dn.se/tidning/1951-11-16/311/11. Läst 3 juni 2018. 
  11. ^ ”Teaterdeckare på turné”. Dagens Nyheter: s. 16. 12 april 1953. http://arkivet.dn.se/tidning/1953-04-12/98/16. Läst 15 mars 2017. 
  12. ^ Ebbe Linde (9 december 1950). ”Vävaren i Bagdad”. Dagens Nyheter: s. 28. https://arkivet.dn.se/tidning/1950-12-09/334/28. Läst 3 juni 2018. 
  13. ^ ”Alice Eklund-succès i Linköping”. Dagens Nyheter: s. 9. 4 september 1952. https://arkivet.dn.se/tidning/1952-09-04/240/9. Läst 4 juli 2018. 
  14. ^ ”Riksteaterpremiär i Ångermanland”. 23 januari 1954. s. 7. https://arkivet.dn.se/tidning/1954-01-23/21/7. Läst 6 januari 2022. 
  15. ^ S. B-l (7 april 1956). ”Svensk urpremiär: 'Petrus Kuräll' av Olle Mattson”. Dagens Nyheter: s. 12. https://arkivet.dn.se/tidning/1956-04-07/94/12. Läst 27 december 2021. 
  16. ^ ”Tidningsnotis”. Dagens Nyheter: s. 20. 1 februari 1959. https://arkivet.dn.se/tidning/1959-02-01/30/20. Läst 26 september 2020. 

Tryckta källor

[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]