Klimatskepticism – Wikipedia

USA:s president Donald Trump har ifrågasatt om de pågående klimatförändringarna är orsakade av människor och har spritt påståendet att klimatkrisen är ”fake science” och ”fake news”.[1][2]

Klimatskepticism, klimatförnekelse[3] eller klimatförändringsförnekelse är tvivel, avfärdande eller förnekelse av den globala uppvärmningen och/eller dess följder, som motsäger vetenskaplig konsensus, som den exempelvis presenteras i FN-panelen IPCC:s sammanfattande bedömning.[a][4][5] Termen kan även avse tvivel kring effektiviteten i åtgärder för att motverka global uppvärmning eller möta dess följder.[6]

Bland de frågor som klimatskeptiker tar upp finns sammanblandning mellan klimat och väder,[7] att solen eller naturliga temperaturcykler skulle vara orsaken till temperaturförändringarna,[8][9] att modellerna för att räkna fram förändringarna och temperaturmätningarna inte är tillförlitliga,[10][11] och att klimatforskares påståenden om förändringar sker skulle vara falska.[12][4]

Forskning visar att det sätt på vilket termerna används bidrar till att polarisera och försvåra debatten om orsakerna till global uppvärmning, dess effekter och lämpliga åtgärder. Bruket av generaliserande beteckningar för att stämpla individer som till exempel klimatförnekare har en exkluderande effekt. Användandet av dessa termer bidrar även till att minska eller hålla tillbaka allmänhetens förståelse för problemet och de åtgärder som föreslås. Termernas normativa karaktär bidrar till att stämpla de som ger uttryck för tvivel som obegåvade eller onda. Termen klimatförnekare kan även användas i nedsättande syfte[13]

Enligt forskning från Chalmers är de två största grupperna av klimatförnekare de industrier som producerar olja och högernationalister.[14] En annan grupp är libertarianer som propagerar för mindre regeringsmakt,[15] medan egennytta är en viktig egenskap inom de klimatskeptiska rörelserna.[16] I vissa fall väljer företrädare för olika klimatskeptiska rörelser att validera somlig konsensus, men med tillägget att klimatförändringarna är så pass måttliga att inga genomgripande åtgärder anses nödvändiga. Denna lättare variant av klimatskepticism kallas på engelska för soft climate change denial.[17]

Bakgrund

[redigera | redigera wikitext]

När kemisten Svante Arrhenius i slutet på 1800-talet presenterade de första tecknen på att utsläpp från fabriker kunde orsaka temperaturförändringar, så fick det inte stora effekter.[18][19] Sedan dess har vetenskaplig konsensus förändrats, och FN:s klimatpanel slog 2021 fast att "Det är otvetydigt att mänsklig påverkan har värmt upp atmosfären, havet och landmassan. Det har skett omfattande och snabba förändringar i atmosfären, havet, kryosfären och biosfären."[20] En systematisk översikt gjord 2013 visade att 97 procent av 12 000 avhandlingar om klimatförändring stödde konsensus att förändringarna verkligen äger rum och beror på människor.[21][22][23] 2017 visade undersökningar en andel på upp till 99,9 procent.[24][22] 2019 visade en genomgång av 11 602 studier att 100 procent stöder konsensus.[25]

Etymologi

[redigera | redigera wikitext]

Termen skepticism har använts sedan antiken för att visa på att det är omöjligt att vara fullständigt säker på kunskap, eller för att ifrågasätta sådant som påstår sig vara fakta.[26] Många av dem som ifrågasätter klimatförändringarna använder därför klimatskeptiker om sig själva.[27][28][29] Bland de grupper som använder termen om sig själva finns vetenskapliga skeptiker, men också de som ifrågasätter evolutionsteorin, vacciner och vetenskap i allmänhet.[30][31][32][33] Därför används ibland klimatförnekare (som på grund av likheten med förintelseförnekare fått visst motstånd[26]).[34][35]

Psykologin bakom klimatskepticism och klimatförnekelse är ett relativt nytt forskningsfält som studerar det komplexa sambandet mellan personliga psykologiska mekanismer och organiserad lobbying.[36][37][38]

Ola Karlsson, språkvårdare på Språkrådet, kommenterade 2019 att etablerade medier börjat använda termen klimatförnekare, istället för klimatskeptiker. Han menade att det är "en form av aktivistiskt språkbruk" för att "förmedla ett nödlägesbudskap".[39]

Ståndpunkter

[redigera | redigera wikitext]

En amerikansk undersökning visade att det finns klimatskeptiker som är helt eller delvis skeptiska till den vetenskapliga teorin om att det huvudsakligen är människans utsläpp av växthusgaser som ligger bakom den globala uppvärmningen av jordens klimat. I vissa fall ställde man sig skeptisk även till att jorden överhuvudtaget genomgår en uppvärmning, medan det i andra fall var så att klimatskeptiker inte alls ifrågasatte att de mänskliga utsläppen av koldioxid påverkade klimatet. En del klimatskeptiker tror inte på teorin att människans utsläpp av koldioxid i jordens atmosfär ökar temperaturen,[40] eller att människan alls kan påverka klimatet i mätbar utsträckning men de flesta anser att växthuseffekten är reell, om än inte alarmerande. Klimatskeptiker i allmänhet är inte generellt mot vetenskap, eller tror på konspirationsteorier, men såväl klimatskeptiker som klimatalarmister förekom i denna undersökning. Klimatskeptikern Pat Michaels hävdade 2010 att klimatskeptiker inte tillåts publicera sina forskningsresultat.[41]

Stuart Bryce Capstick och Nicholas Frank Pidgeon delar in klimatskeptiker i två distinkta typer:[6]

  • Epistemisk skepticism, relaterad till tvivel kring förekomst eller omfattning av global uppvärmning och/eller huruvida den orsakats av mänsklig aktivitet
  • Åtgärdsskepticism, som relaterar till tvivel kring effektiviteten i åtgärder för att motverka global uppvärmning

Organiserad klimatförnekelse

[redigera | redigera wikitext]
5 egenskaper hos vetenskapsförnekande

Den offentliga debatten om klimatförändringar har påverkats starkt av desinformation och klimatförnekelse.[42]

Aktörer som förnekar den globala uppvärmningen utgör en välfinansierad och relativt samordnad koalition av fossilbränsleföretag, industrigrupper, konservativa tankesmedjor, konträra forskare, högernationalister och främlingsfientliga.[43][44][45] En studie vid Harvarduniversitet visade att oljebolaget Exxon tillämpade strategier som liknade de som använts av tobaksindustrin, nämligen att skapa tvivel om vetenskapliga data och resultat.[46] Det åstadkoms genom kritik av vetenskapliga institutioner och ifrågasättande av enskilda forskares motiv.[47][48] En ekokammare av klimatskeptiska bloggar och media har därefter ytterligare underblåst missförstånd om den globala uppvärmningen.[49][50][51] Genom att skapa en falsk bild av det finns oenighet om klimatförändringar inom forskarvärlden kan politiska förändringar på så sätt skjutas upp eller ställas in.[52][53]

Antal

[redigera | redigera wikitext]

Det är oklart hur många som tvivlar på den globala uppvärmningen, dess orsaker eller dess följder. Andelen klimatskeptiker varierar beroende på kön, partitillhörighet, nationalitet med mera. Enligt Gallup 2021 trodde 10 procent av vuxna amerikaner att de "aldrig" kommer se följder av den globala uppvärmningen. 32 procent av republikaner och 88 procent av demokrater kopplade uppvärmningen till föroreningar från mänskliga aktiviteter.[54] Enligt Pollingreport 2019 anser 22 procent av amerikaner att den globala uppvärmningen har naturliga orsaker, 7 procent anser att det inte är någon global uppvärmning och 62 procent anser att uppvärmningen beror på mänsklig aktivitet.[55]

Bland klimatforskare finns det mycket få klimatskeptiker. Enligt en amerikansk studie, publicerad 2010 i den amerikanska vetenskapsakademins tidskrift PNAS, stödde 97–98 procent av de forskare som publicerar flest vetenskapliga artiklar de etablerade slutsatserna om global uppvärmning. Omkring 2,5 procent av de 200 främst rankade klimatforskarna (det vill säga de forskare med flest publicerade forskningsartiklar) utgjordes 2010 av "skeptiker".[56] 2010 gick SVT:s vetenskapsredaktion igenom 8 000 forskningsartiklar som publicerats mellan 2009 och 2010 om den globala uppvärmningen. Redaktionen hittade endast fem artiklar som ifrågasätter vetenskaplig konsensus att människan står bakom den globala uppvärmningen.[57] 2019 visade en genomgång av 11 602 studier att 100 procent stöder konsensus.[25]

Sverige

[redigera | redigera wikitext]

Världsnaturfondens Klimatbarometer 2022 visade att:

  • 5 procent höll inte alls med om att beslutsfattare borde göra mycket mer för att begränsa klimatförändringarna.[58] (Jämfört med 7 procent 2018.[59])
  • 51 procent ansåg att klimatförändringarna var en av de samhällsföreteelser i världen som de oroade sig mest för.[58] (Jämfört med 35 procent 2018.[59])
  • Enligt Klimatbarometern 2018 instämde 5 procent helt och hållet i uttalandet "Jag tycker att klimatoron är överdriven".[59]

En undersökning gjord av EU, Standard Eurobarometer 90 hösten 2018[60] gav detta resultat:

  • 46 procent av svenskarna anser att klimatfrågan är den viktigaste för EU. Genomsnittet för EU är 16 procent.
  • 59 procent anser att EU ska bekämpa den globala uppvärmningen. EU-snittet är 36 procent.

Jimmie Åkesson sade 2022 att vi inte är i en klimatkris och att Sverige därför inte borde anslutit sig till Parisavtalet.[61] Den sverigedemokratiska riksdagsledmoten Elsa Widding kallade 2021 IPCC:s sjätte rapport för ett "propagandamaskineri".[62] 2022 sade hon att klimatkrisen saknar stöd i vetenskapen, och att den globala temperaturhöjningen på det hela är bra.[63][64]

Kampanjer

[redigera | redigera wikitext]

Flera kampanjer har startats av klimatskeptiker för att visa på alternativa åsikter inom forskarvärlden om den globala uppvärmningen.

  • En av de mer kända är Oregonpetitionen som omkring år 2007 samlade drygt 30 000 underskrifter från bland annat amerikanska akademiker, varav drygt 9 000 med doktorsavhandling, bakom påståendet att det inte finns övertygande bevis om att människans utsläpp av växthusgaser kommer leda till en katastrofal global uppvärmning.[65] Petitionen har kallats en politisk kampanj, och har fått kritik för sin bristande kontroll av signaturerna. Bland de "forskare" som skrev under fanns bland annat flera karaktärer från Star Wars.[66]
  • I Sverige har i slutet av 2008 Lars Bern och 20 professorer och docenter i naturvetenskapliga ämnen skrivit ett öppet brev vars innehåll går ut på att det finns inget samband mellan förhöjd koldioxidhalt och eventuella klimatförändringar.[67]
  • Den tyske lobbyisten och förläggaren Holger Thuß och den pensionerade professorn i geofysik Friedrich-Karl Ewert skrev 2009 ett öppet brev till Angela Merkel där de tar avstånd från vad de menar är "klimatalarmister". Brevet samlade underskrifter från fler än 60 forskare inom bland annat metallurgi, kemi, biologi, med mera.[68]
  • The Climate Intelligence Foundation (Clintel) är en nederländsk grupp som förnekar den globala uppvärmningen. Clintel grundades 2019 av Guus Berkhout, en pensionerad geofysiker som har arbetat för Shell, och journalisten Marcel Crok.[69] Inför FN:s klimatmöte i New York 2019 presenterade Clintel ett brev underskrivet av med 500 påstådda klimatforskare från 24 länder som hävdade att det inte existerar något ”klimatnödläge”.[70][71] Bland svenska undertecknare fanns Nils-Axel Mörner, Gösta Pettersson och Hans Jelbring.[72] 27 juni 2022 publicerade gruppen World Climate Declaration, med samma budskap.[69] Bakgrundskontroller har visat att majoriteten av undertecknarna har sin profession inom andra områden än miljö och klimatvetenskap, att få hade akademisk grad eller vetenskaplig publicering, samt att många hade anknytningar till olje- och gruvindustrin.[73][74][75]

Se även

[redigera | redigera wikitext]

Anmärkningar

[redigera | redigera wikitext]
  1. ^ "Human influence on the climate system is clear, and recent anthropogenic emissions of greenhouse gases are the highest in history. Recent climate changes have had widespread impacts on human and natural systems.", ur IPCC:s sammanfattning, IPCC, läst 5 maj 2019

Källor

[redigera | redigera wikitext]
  1. ^ Pinillos, N. Ángel (26 november 2018). ”Opinion | Knowledge, Ignorance and Climate Change” (på amerikansk engelska). The New York Times. ISSN 0362-4331. https://www.nytimes.com/2018/11/26/opinion/skepticism-philosophy-climate-change.html. Läst 5 maj 2019. 
  2. ^ CNN, Brandon Miller. ”Trump tweets climate change skeptic in latest denial of science”. CNN. https://www.cnn.com/2019/03/12/us/trump-climate-change-tweet-patrick-moore/index.html. Läst 5 maj 2019. 
  3. ^ ”klimatförnekelse”. Nationalencyklopedin. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/klimatf%C3%B6rnekelse. Läst 11 augusti 2020. 
  4. ^ [a b] ”Arguments from Global Warming Skeptics and what the science really says”. Skeptical Science. https://skepticalscience.com/argument.php. Läst 5 maj 2019. 
  5. ^ Schmidt Charles W. (2010-12-01). ”A Closer Look at Climate Change Skepticism”. Environmental Health Perspectives 118 (12): sid. A536–A540. doi:10.1289/ehp.118-a536. PMID 21123146. PMC: PMC3002211. https://ehp.niehs.nih.gov/doi/full/10.1289/ehp.118-a536. Läst 5 maj 2019. 
  6. ^ [a b] Capstick, Stuart Bryce; Pidgeon, Nicholas Frank (2014-01-01). ”What is climate change scepticism? Examination of the concept using a mixed methods study of the UK public”. Global Environmental Change 24: sid. 389–401. doi:10.1016/j.gloenvcha.2013.08.012. ISSN 0959-3780. https://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S0959378013001477. Läst 18 oktober 2023. 
  7. ^ ”Forecast: flurries of shivering climate-change deniers” (på amerikansk engelska). Bulletin of the Atomic Scientists. 29 januari 2019. https://thebulletin.org/2019/01/forecast-flurries-of-shivering-climate-change-deniers/. Läst 5 maj 2019. 
  8. ^ ”Is the Sun causing global warming?”. Climate Change: Vital Signs of the Planet. https://climate.nasa.gov/faq/14/is-the-sun-causing-global-warming. Läst 5 maj 2019. 
  9. ^ ”Natural Climate Cycles | Climate Change Resource Center”. www.fs.usda.gov. Arkiverad från originalet den 5 maj 2019. https://web.archive.org/web/20190505160041/https://www.fs.usda.gov/ccrc/climate-basics/climate-primer/natural-climate-cycles. Läst 5 maj 2019. 
  10. ^ ”Factcheck: Climate models have not 'exaggerated' global warming” (på engelska). Carbon Brief. 20 september 2017. https://www.carbonbrief.org/factcheck-climate-models-have-not-exaggerated-global-warming. Läst 5 maj 2019. 
  11. ^ ”How reliable are climate models?”. Skeptical Science. https://skepticalscience.com/climate-models.htm. Läst 5 maj 2019. 
  12. ^ Nace, Trevor. ”Arctic Sea Ice Is Growing Faster Than Before, But There's A Catch” (på engelska). Forbes. https://www.forbes.com/sites/trevornace/2018/12/10/arctic-sea-ice-is-growing-faster-than-before-but-theres-a-catch/. Läst 5 maj 2019. 
  13. ^ Howarth, Candice C.; Sharman, Amelia G. (2015-03). ”Labeling opinions in the climate debate: a critical review” (på engelska). WIREs Climate Change 6 (2): sid. 239–254. doi:10.1002/wcc.332. ISSN 1757-7780. https://wires.onlinelibrary.wiley.com/doi/10.1002/wcc.332. Läst 31 januari 2024. ”"This labeling exercise translates into con-fused public understanding of climate change: thatit is an issue dominated by debate, contention25andfraught with polarized opinions, a phenomenon heav-ily influenced by media coverage of the issue." "Climate skeptic is also a problematic label in thatit can be used to suggest a normative position wherebythose who question the findings of the majority maybe regarded as either ‘stupid, crazy or evil’." "Some labels within the debate appear to have the intent of being pejorative, such as denier or alarmist," "Labels can also serve to mask the detail of par-ticular points of view, such as the motivations behindwhy these opinions are formed in the first place, and,as a result, allow for a pejorative overlay to be impliedwithout adequate critical thought. "”. 
  14. ^ ”Climate change denial strongly linked to right-wing nationalism | Chalmers”. www.chalmers.se. Arkiverad från originalet den 5 maj 2019. https://web.archive.org/web/20190505160042/https://www.chalmers.se/en/departments/tme/news/Pages/Climate-change-denial-strongly-linked-to-right-wing-nationalism.aspx. Läst 5 maj 2019. 
  15. ^ Collomb, Jean-Daniel (2014-01-02). ”The Ideology of Climate Change Denial in the United States” (på franska). European journal of American studies 9 (9-1). doi:10.4000/ejas.10305. ISSN 1991-9336. http://journals.openedition.org/ejas/10305. Läst 5 maj 2019. 
  16. ^ ”Klimatskeptiker drivs av egennytta - Debattartiklar - Naturvetarna”. www.naturvetarna.se. Arkiverad från originalet den 5 maj 2019. https://web.archive.org/web/20190505160042/https://www.naturvetarna.se/vi-jobbar-for/publicerat-fran-naturvetarna/debattartiklar/Klimatskeptiker-drivs-av-egennytta/. Läst 5 maj 2019. 
  17. ^ ”Why Is It Called Denial?”. National Center for Science Education. 15 januari 2016. https://ncse.ngo/why-it-called-denial. Läst 1 juli 2022. 
  18. ^ Uppenbrink, Julia (1996-05-24). ”Arrhenius and Global Warming” (på engelska). Science 272 (5265): sid. 1122–1122. doi:10.1126/science.272.5265.1122. ISSN 0036-8075. https://science.sciencemag.org/content/272/5265/1122. Läst 5 maj 2019. 
  19. ^ ”Climate Change First Became News 30 Years Ago. Why Haven’t We Fixed It?”. Magazine. 21 juni 2018. https://www.nationalgeographic.com/magazine/2018/07/embark-essay-climate-change-pollution-revkin/. Läst 5 maj 2019. 
  20. ^ ”Climate Change 2021. The Physical Science Basis. Summary for Policymakers”. Sixth assessment report. IPCC. 2021. https://www.ipcc.ch/report/ar6/wg1/downloads/report/IPCC_AR6_WGI_SPM.pdf. Läst 11 september 2022. ”It is unequivocal that human influence has warmed the atmosphere, ocean and land. Widespread and rapid changes in the atmosphere, ocean, cryosphere and biosphere have occurred.” 
  21. ^ ”The Scientific Consensus on Climate Change | Institute for Sustainable Energy”. www.bu.edu. https://www.bu.edu/ise/2018/11/13/the-scientific-consensus-on-climate-change/. Läst 5 maj 2019. 
  22. ^ [a b] ”The 97% consensus on global warming”. Skeptical Science. https://skepticalscience.com/global-warming-scientific-consensus.htm. Läst 5 maj 2019. 
  23. ^ ”Scientific Consensus: Earth's Climate is Warming”. Climate Change: Vital Signs of the Planet. https://climate.nasa.gov/scientific-consensus. Läst 5 maj 2019. 
  24. ^ Nuccitelli, Dana (3 maj 2017). ”Is the climate consensus 97%, 99.9%, or is plate tectonics a hoax? | Dana Nuccitelli” (på brittisk engelska). The Guardian. ISSN 0261-3077. https://www.theguardian.com/environment/climate-consensus-97-per-cent/2017/may/03/is-the-climate-consensus-97-999-or-is-plate-tectonics-a-hoax. Läst 5 maj 2019. 
  25. ^ [a b] Powell, James (20 november 2019). ”Scientists Reach 100% Consensus on Anthropogenic Global Warming” (på engelska). Bulletin of Science, Technology & Society. sid. 183-184. doi:doi.org/10.1177/0270467619886266. https://journals.sagepub.com/doi/abs/10.1177/0270467619886266?journalCode=bsta. Läst 12 september 2022. 
  26. ^ [a b] Brettschneider, Brian. ”Climate Change Skeptic Or Denier?” (på engelska). Forbes. https://www.forbes.com/sites/brianbrettschneider/2018/08/03/climate-change-skeptic-or-denier/. Läst 5 maj 2019. 
  27. ^ ”23 smarta svar att ge till alla klimatskeptiker”. www.expressen.se. https://www.expressen.se/nyheter/23-smarta-svar-att-ge-till-alla-klimatskeptiker/. Läst 5 maj 2019. 
  28. ^ ”Klimatskeptiker på KTH | KTH”. www.kth.se. Arkiverad från originalet den 10 maj 2019. https://web.archive.org/web/20190510125306/https://www.kth.se/social/group/klimatskeptiker-pa-k/. Läst 5 maj 2019. 
  29. ^ ”Varför är jag klimatskeptiker?”. DET GODA SAMHÄLLET. 2 november 2018. https://detgodasamhallet.com/2018/11/02/varfor-ar-jag-klimatskeptiker/. Läst 5 maj 2019. 
  30. ^ Kreidler, Marc (5 december 2003). ”Abuses of Skepticism | Skeptical Inquirer” (på amerikansk engelska). https://skepticalinquirer.org/exclusive/abuses_of_skepticism/. Läst 5 maj 2019. 
  31. ^ ”Deniers Are Not Skeptics, Know The Difference” (på engelska). Futurism. https://futurism.com/deniers-not-skeptics-difference. Läst 5 maj 2019. 
  32. ^ Raptor, The Original Skeptical (1 april 2019). ”Scientific skepticism – the anti-vaccine zealots regularly misuse the term” (på amerikansk engelska). Skeptical Raptor. https://www.skepticalraptor.com/skepticalraptorblog.php/proper-definition-anti-vaccine-zealots-misuse/. Läst 5 maj 2019. 
  33. ^ ”Let's get this right: Those who reject reality are Deniers, NOT Skeptics”. JREF. http://web.randi.org/2/post/2014/12/lets-get-this-right-those-who-reject-reality-are-deniers-not-skeptics.html. Läst 5 maj 2019. 
  34. ^ ”Klimatförnekare”. Vetenskap och Folkbildning. https://www.vof.se/skepdic/klimatfornekare/. Läst 5 maj 2019. 
  35. ^ ”Så känner du igen en klimatförnekare”. Borås Tidning. 13 oktober 2018. Arkiverad från originalet den 5 maj 2019. https://web.archive.org/web/20190505071559/http://www.bt.se/insandare/sa-kanner-du-igen-en-klimatfornekare/. Läst 5 maj 2019. 
  36. ^ Stoknes, Per Espen (2014-03-01). ”Rethinking climate communications and the “psychological climate paradox”” (på engelska). Energy Research & Social Science 1: sid. 161–170. doi:10.1016/j.erss.2014.03.007. ISSN 2214-6296. https://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S2214629614000218. Läst 11 september 2022. 
  37. ^ Jylhä, Kirsti (4 oktober 2016). ”The psychology behind climate change denial” (på engelska). ScienceDaily. Uppsala Universitet. https://www.sciencedaily.com/releases/2016/10/161004103313.htm. Läst 11 september 2022. 
  38. ^ Huston, Matt (12 januari 2019). ”Climate Change Denial - Facing a reality too big to believe”. Psychology Today. https://www.psychologytoday.com/us/blog/denying-the-grave/201901/climate-change-denal. Läst 11 september 2022. 
  39. ^ ”Här är årets nyord: Klimatkrisen sätter spår i språket”. Dagens Nyheter. 27 december 2019. ISSN 1101-2447. https://www.dn.se/kultur-noje/har-ar-arets-nyord-klimatkrisen-satter-spar-i-spraket/. Läst 2 maj 2023. 
  40. ^ Bob M Carter. ”Professor Bob M Carter torpedoes the scientific consensus on the climate HOAX”. Arkiverad från originalet den 20 januari 2015. https://web.archive.org/web/20150120165101/http://ssqare.com/ssqare/YtVideo/Index?videoId=JpfMM3bVbhQ. Läst 20 januari 2015. 
  41. ^ Nord, Anders (22 juni 2010). ”Klimatskeptiska forskare få och lågt rankade”. Sveriges Television. http://www.svt.se/nyheter/vetenskap/klimatskeptiska-forskare-fa-och-lagt-rankade. Läst 22 augusti 2022. 
  42. ^ McCright, Aaron M; Dunlap, Riley E (2003). ”Defeating Kyoto: The Conservative Movement’s Impact on U.S. Climate Change Policy”. SOCIAL PROBLEMS, Vol. 50. Society for the Study of Social Problems. http://stephenschneider.stanford.edu/Publications/PDF_Papers/McCrightDunlap2003.pdf. Läst 11 september 2022. 
  43. ^ Montgomery, Karin (17 oktober 2017). ”I huvudet på en klimatförnekare”. Tidningen Extrakt. https://www.extrakt.se/i-huvudet-pa-en-klimatfornekare/. Läst 11 september 2022. 
  44. ^ Björnberg, Karin Edvardsson; Karlsson, Mikael; Gilek, Michael; Hansson, Sven Ove (20 november 2017). ”Climate and environmental science denial: A review of the scientific literature published in 1990–2015” (på engelska). Journal of Cleaner Production 167: sid. 229–241. doi:10.1016/j.jclepro.2017.08.066. ISSN 0959-6526. https://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S0959652617317821. Läst 11 september 2022. 
  45. ^ ”Klimatförnekelse kopplad till högernationalism” (på svenska). Technology Management and Economics. Chalmers. https://www.chalmers.se/aktuellt/nyheter/tme-klimatfornekelse-kopplad-till-hogernationalism/. Läst 6 maj 2023. 
  46. ^ Business, Matt Egan, CNN (25 maj 2021). ”Exxon uses Big Tobacco's playbook to downplay the climate crisis, Harvard study finds”. CNN. https://www.cnn.com/2021/05/13/business/exxon-climate-change-harvard/index.html. Läst 12 september 2022. 
  47. ^ Björnberg, Karin Edvardsson; Karlsson, Mikael; Gilek, Michael; Hansson, Sven Ove (2017-11-20). ”Climate and environmental science denial: A review of the scientific literature published in 1990–2015” (på engelska). Journal of Cleaner Production 167: sid. 229–241. doi:10.1016/j.jclepro.2017.08.066. ISSN 0959-6526. https://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S0959652617317821. Läst 11 september 2022. 
  48. ^ Readfearn, Graham (24 juli 2014). ”Harvard historian: strategy of climate science denial groups 'extremely successful' |” (på engelska). the Guardian. http://www.theguardian.com/environment/planet-oz/2014/jul/25/harvard-historian-strategy-of-climate-science-denial-groups-extremely-successful. Läst 11 september 2022. 
  49. ^ ”Internet Blogs, Polar Bears, and Climate-Change Denial by Proxy”. academic.oup.com. April 2018. https://academic.oup.com/bioscience/article/68/4/281/4644513?login=false. Läst 11 september 2022. 
  50. ^ Bjerström, Erika (14 september 2021). ”Så sprider klimatskeptiker falska uppgifter på nätet”. SVT Nyheter. https://www.svt.se/nyheter/inrikes/sa-sprider-klimatskeptikerna-osanningar-pa-natet. Läst 11 september 2022. 
  51. ^ ”Karin Bojs: Fåfänga, oljepengar och troll driver klimatmyter”. Dagens Nyheter. 1 december 2019. ISSN 1101-2447. https://www.dn.se/nyheter/vetenskap/karin-bojs-fafanga-oljepengar-och-troll-driver-klimatmyter/. Läst 11 september 2022. 
  52. ^ Aklin, Michaël; Urpelainen, Johannes (2014-04-01). ”Perceptions of scientific dissent undermine public support for environmental policy” (på engelska). Environmental Science & Policy 38: sid. 173–177. doi:10.1016/j.envsci.2013.10.006. ISSN 1462-9011. https://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S1462901113002141. Läst 11 september 2022. 
  53. ^ Schiffman, Richard. ”Climate Deniers Shift Tactics to "Inactivism"” (på engelska). Scientific American. https://www.scientificamerican.com/article/climate-deniers-shift-tactics-to-inactivism/. Läst 11 september 2022. 
  54. ^ Inc, Gallup (5 april 2021). ”Global Warming Attitudes Frozen Since 2016” (på engelska). Gallup.com. https://news.gallup.com/poll/343025/global-warming-attitudes-frozen-2016.aspx. Läst 19 oktober 2022. 
  55. ^ ”Environment”. Pollingreport. 2021. http://www.pollingreport.com/enviro.htm. Läst 4 maj 2019. 
  56. ^ Anderegg, William R L; Prall, James W.; Harold, Jacob; Schneider, Stephen H. (2010). ”Expert credibility in climate change”. Proc. Natl. Acad. Sci. USA 107 (27): sid. 12107–9. doi:10.1073/pnas.1003187107. PMID 20566872. PMC: 2901439. Arkiverad från originalet den 18 juli 2022. https://web.archive.org/web/20220718171726/https://www.pnas.org/doi/full/10.1073/pnas.1003187107. Läst 17 augusti 2022. ”(i) 97–98% of the climate researchers most actively publishing in the field surveyed here support the tenets of ACC [Anthropogenic Climate Change] outlined by the Intergovernmental Panel on Climate Change, and (ii) the relative climate expertise and scientific prominence of the researchers unconvinced of ACC are substantially below that of the convinced researchers.”. 
  57. ^ ”Marginellt vetenskapligt stöd för klimatskeptiker”. SVT Nyheter. 16 april 2010. https://www.svt.se/nyheter/vetenskap/marginellt-vetenskapligt-stod-for-klimatskeptiker. Läst 20 augusti 2022. 
  58. ^ [a b] ”Klimatbarometern 2022 alla frågor”. Världsnaturfonden WWF. 28 mars 2022. https://www.wwf.se/dokument/klimatbarometern-2022-alla-fragor/. Läst 19 oktober 2022. 
  59. ^ [a b c] ”WWFs Klimatbarometer 2018 & Sifo-undersökning”. https://www.wwf.se/dokument/klimatbarometern-2018-sifo-undersokning/. Läst 3 maj 2019. 
  60. ^ ”European Commission Public Opinion Sweden”. http://ec.europa.eu/commfrontoffice/publicopinionmobile/index.cfm/survey/getsurveydetail/instruments/standard/surveyky/2215?CFID=15653652&CFTOKEN=b516e62f06eb59ea-9B4711F7-0F81-5498-A60FDA921D1F56F7. Läst 3 maj 2019. 
  61. ^ Arenander, Inger (19 augusti 2022). ”Åkesson: Inte klimatkris än – är varmt varje valår”. Svenska Dagbladet. ISSN 1101-2412. https://www.svd.se/a/476Va9/jimmie-akesson-i-utfragningen-ingen-klimatkris-an. Läst 22 oktober 2022. 
  62. ^ ”Elsa Widding 43, IPCC:s nya alarmistiska rapport”. https://www.youtube.com/watch?v=0LRynFe0Dzw. Läst 22 oktober 2022. 
  63. ^ ”SD-topp: Tidöavtalets klimatavsnitt liknar rapport av Elsa Widding”. DN.SE. 22 oktober 2022. https://www.dn.se/sverige/sd-topp-tidoavtalets-klimatavsnitt-liknar-rapport-av-elsa-widding/. Läst 22 oktober 2022. 
  64. ^ ”Så sprider klimatskeptiker falska uppgifter på nätet”. SVT Nyheter. 14 september 2021. https://www.svt.se/nyheter/inrikes/sa-sprider-klimatskeptikerna-osanningar-pa-natet. Läst 22 oktober 2022. 
  65. ^ Frederick Seitz et al (August 2007). ”Global Warming Petition Project”. http://www.petitionproject.org/. Läst 3 oktober 2011. 
  66. ^ ”FACT CHECK: Did 30,000 Scientists Declare Climate Change a Hoax?” (på amerikansk engelska). Snopes.com. https://www.snopes.com/fact-check/30000-scientists-reject-climate-change/. Läst 2 juli 2021. 
  67. ^ Lars Bern med flera (17 december 2008). ”20 toppforskare i unikt upprop: koldioxiden påverkar inte klimatet”. Newsmill. Arkiverad från originalet den 25 maj 2012. https://archive.vn/20120525135827/http://www.newsmill.se/artikel/2008/12/17/vetenskapen-ar-inte-enig-om-klimatlarmen?page=2%2F. Läst 5 januari 2019. 
  68. ^ Prof. Dr.rer.nat. Friedrich-Karl Ewert, Dr. Holger Thuß (26 juli 2009). ”Klimawandel: Offener Brief an Kanzlerin Merkel - "Temperaturmessungen ab 1701 widerlegen anthropogen verursachte Temperaturschwankungen"”. Arkiverad från originalet den 25 september 2011. https://web.archive.org/web/20110925085147/http://www.eike-klima-energie.eu/news-anzeige/klimawandel-offener-brief-an-kanzlerin-merkel-temperaturmessungen-ab-1701-widerlegen-anthropogen-verursachte-temperaturschwankungen/. Läst 5 oktober 2011. 
  69. ^ [a b] Derler, Zak. ”Climate Intelligence Foundation (CLINTEL)” (på amerikansk engelska). DeSmog. https://www.desmog.com/climate-intelligence-foundation-clintel/. Läst 14 december 2022. 
  70. ^ Guus Berkhout (23 september 2019). ”There is no climate emergency - letter to UN”. Ambassadors of the European Climate Declaration. https://clintel.nl/wp-content/uploads/2019/09/ecd-letter-to-un.pdf. Läst 6 augusti 2020. 
  71. ^ ”There is no climate emergency - European Climate Declaration”. European Climate Declaration. 26 september 2019. https://clintel.nl/wp-content/uploads/2019/09/ED-brochureversieNWA4.pdf. Läst 6 augusti 2020. 
  72. ^ Ingemar Nordin (kontaktperson CLINTEL Sverige) (29 september 2019). ”Inget klimatnödläge, säger 500 experter”. Press Release från CLINTEL - Climate Intelligence Foundation. https://www.mynewsdesk.com/se/klimatupplysningen/pressreleases/inget-klimatnoedlaege-saeger-500-experter-2925638. Läst 6 augusti 2020. 
  73. ^ ”Fact check: Did 1,200 climate experts sign viral misinformation?” (på engelska). euronews. 16 september 2022. https://www.euronews.com/my-europe/2022/09/16/fact-check-did-1200-climate-experts-sign-declaration-denying-climate-emergency. Läst 14 december 2022. 
  74. ^ Matt Martino (27 februari 2020). ”Who are the 75 Australian 'scientists and professionals' who say there is no climate emergency?”. ABC - Australian Broadcasting Corporation. https://www.abc.net.au/news/2020-02-27/who-are--scientists-professionals-who-say-no-climate-emergency/11734966?nw=0. Läst 6 augusti 2020. 
  75. ^ ”Climate 'declaration' recirculates debunked claims” (på engelska). Fact Check. 7 september 2022. https://factcheck.afp.com/doc.afp.com.32HG6HR. Läst 14 december 2022. 

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Klimatskepticism&oldid=54906542”