Vasaorden – Wikipedia

Kungliga Vasaorden
Utdelas av	Sveriges konung
Typ	Statsorden, Kunglig förtjänst- och riddarorden
Band	Grönt
Motto	GUSTAF DEN TREDIE INSTIKTARE MDCCLXXII
Utdelas för	Förtjänster inom jordbruk, bergshantering, konst, handel och industri, för nyttiga skrifter i dessa ämnen samt för väl förrättade allmänna värv och uppdrag
Status	Aktiv (återinförd sedan 1 januari 2023)
Stormästare	Kung Carl XVI Gustaf
Kansler	Svante Lindqvist
Grader	5
Förkortning(ar)	VO
Statistik
Instiftad	29 maj 1772
Första utdelning	1772
Senaste utdelning	21 mars, 2024[1]
Rang
Nästföljande (högre)	Nordstjärneorden
Nästföljande (lägre)	Carl XIII:s orden
Vasaordens släpspänne.

Vasaorden (VO, ursprungligen stavat Wasaorden), officiellt Kungliga Vasaorden^[2], är en svensk kunglig orden. Den instiftades av Gustav III den 29 maj 1772, vid hans kröning, avsedd att belöna förtjänster inom de områden där Svärdsorden och Nordstjärneorden inte kunde komma ifråga.

Orden var sedan ordensreformen 1975 vilande.^[3] I maj 2018 meddelade dock sex ledamöter i Konstitutionsutskottet att ordensväsendet skulle ses över, att svenska medborgare återigen skulle kunna förlänas svenska ordnar, och att tilldelningar av utmärkelser inom Vasaorden skulle återupptas.^[4] Konstitutionsutskottets betänkande 2021/22:KU39 kom 9 juni 2022, och den 15 juni 2022 fattade riksdagen beslut om att återinföra ordensväsendet. Detta innebar att förlänandet av Vasaorden till svenska medborgare återinfördes 1 februari 2023.^[5]

Till orden hör Vasamedaljen och Vasatecknet.

Orden tillkom som åminnelse av Gustav Vasa och har fem grader. När en präst eller en kvinna belönas med Vasaorden kallas han eller hon inte riddare, utan ledamot av Vasaorden, precis som för övriga svenska riddarordnar. Orden var dessutom fri i det att den för sin tid var mycket demokratisk. Den kunde utdelas till vem som helst, utan hänsyn till klass och börd, alltså även till icke adelsmän.

Konungen utdelade graderna allt efter förtjänst. Somliga grader var dock belagda med avgift, men de kunde inte köpas, utan bara erhållas. För de stora korset erlades 800 daler silvermynt, för kommendörer 400 daler silvermynt medan riddarna var befriade från avgiften. Den femte paragrafen stadgade att ”Denna Ordens Riddare skola Femtio vara samt dessutom Sex stora Kors och Åtta Commendeurer, Konungen och Ordens-Cantzleren inbegripne.”

Ordens första ledamöter (riddare och kommendörer) dubbades i Kungliga slottskapellet den 17 juli 1772; de var 43 till antalet, varav 14 var ledamöter av Vetenskapsakademien.

• Kedjan består av fyra vasakärvar, fyra nässelblad och tolv krönta sköldar med lilla riksvapnet på. Varje sköld har två merkuriusstavar och två ymnighetshorn. Nässelbladen anspelar på att stiftarens far, konung Adolf Fredrik härstammar från Holstein.
• Kraschanen finns i två modeller. Storkorskraschanen består av ett malteserkors i silver med nässelblad i korsvinklarna, i korsets mitt finns en vase i silver. Kommendörskraschanen är likadan, men saknar nässelbladen.
• Ordenstecknet är ett vitt malteserkors i emalj med kronor i korsvinklarna. I mitten finns en gyllene vase på en blå oval omgiven av en röd som bär texten "Konung Gustaf III ins. MDCCLXXII" och samma innehåll på reversen. Det ursprungliga ordenstecknet var en vase i en oval medaljong allmänt kallad "vasatrissan", vilken 1860 placerades som mittglob i ett åttaflikigt malteserkors.
• Ordensbandet - Ordensband i grönt, merkantilismens, manufakturismens och lantbrukets färg.

När en mottagare av Vasaorden dör, skall ordenstecken samt eventuell kedja, i enlighet med ordens statuter, återsändas till skattmästaren vid Kungl. Maj:ts Orden, då de inte är personlig egendom utan bara nyttjas under innehavarens livstid.^[6]

En person kunde i vissa, sällsynta fall förlänas med en briljanterad orden. Vanligtvis inträffade detta om personen gjort kungen eller kungafamiljen något personligt. Till skillnad mot de ordinarie ordenstecknen så hade de briljanterade ordenstecknen en särställning dels var ordenstecknen personlig egendom och behövde inte återsändas till kungen vid innehavarens död dels skulle innehavaren även bära de lägre graderna trots att en högre tilldelats.

• Alexander Roslin, kommendör med briljanter.^[7]
• Johan Collett, kommendör med briljanter.
• Carl Fredrik Fredenheim, kommendör med briljanter.
• Johan Claes Lagersvärd, kommendör med briljanter.
• Israel af Ström, riddare med briljanter, 1829.
• Gustaf Lychou, riddare med briljanter, 1832.
• Sven Adolf Norling, riddare med briljanter, 1856.
• Fritz Wästfelt, riddare med briljanter, 1858.
• Nils Ericson, kommendör med stora korset med briljanter, 4 november 1862.^[8]
• Georg Wolfgang von Francken, riddare med briljanter, 1868.
• Carl Johan Dyfverman, riddare med briljanter, 1890.
• Sven Hedin, kommendör av första klass med briljanter, 16 januari 1909.^[9]
• Nils Rudebeck, kommendör med stora korset med briljanter.

Vasaorden har sedan 1889 fem klasser. Kvinnor och präster sågs traditionellt inte som "stridande" och kallades således inte riddare, utan istället Ledamot av andliga ståndet för präster och Ledamot för kvinnor.^[3]

Ordenstecken	Kraschan	Kedja	Ordensgrad	Tillkomst	Anmärkning
			Kommendör med stora korset (KmstkVO)	1772
			Kommendör av 1. klass (KVO1kl)	1873
			Kommendör (KVO)	1772 som kommendör. 1873 kommendör 2. klass.
			Riddare av 1. klass (RVO1kl)	1772 som Riddare. 1889 som Riddare 1. klass.
			Riddare (RVO)	1889

• Kommendör med stora korset (KmstkVO) - Bär det stora ordenstecknet i band över höger axel och storkorskraschan på vänster bröst.
• Kommendör av första klassen (KVO1kl) - Bär det stora ordenstecknet i band om halsen och kommendörskraschan på vänster bröst.
• Kommendör (KVO) - Bär det stora ordenstecknet i band om halsen.
• Riddare/ledamot av första klassen (RVO1kl/LVO1kl) - Bär det lilla ordenstecknet i guld i band (rosett för damer) på vänster bröst.
• Riddare/ledamot av andra klassen (RVO2kl/LVO2kl) - Bär det lilla ordenstecknet i silver i band (rosett för damer) på vänster bröst.

Till orden hör även Vasatecknet och Vasamedaljen.

När Sverige införde riddarordnar 1748 blev endast en härold för Serafimerorden utsedd, det dröjde till 1785 innan de andra ordnarna fick sina egna härolder. Härolderna bar speciella häroldskåpor och bar alltid den egna ordens ordenstecken på bröstet (se bild nedan). Ämbetet som Vasaordens härolder var obesatt från 1872,^[10] och Vasaordens härolder avskaffades genom 1952 års ordensstadga. Serafimerordens härolder tillsammans med den av Gustaf III redan 1780 införda rikshärolden, som även fungerade som härold för Kungl. Maj:ts orden, fanns kvar till Ordensreformen 1974.^[11]

De svenska riddarordnarna hade alla ordensdräkter, som de som uppnått kommendörsgrad kunde bära. En av de sista officiella gångerna som ordendräkt bars var vid Oscar I:s kröning 1844. Vasaordens dräkt var i grön sammet, med vita detaljer, och över axlarna bars en slängkappa i grönt siden med kanter och foder i vitt siden. Runt livet bars ett skärp i vitt siden med bullioner (tofsar) i guld längs ytterkanterna. Hela dräkten hade samma snitt som den Nationella dräkten som instiftades av Gustaf III 1778.^[12]

• 
  Dräkt för kommendör med stora korset av Vasaorden.
• 
  Vasaordens dräkt.
• 
  Vasaordens ordensdräkt.
• 
  Vasaordens härold vid Oscar I:s kröning 1844.
• 
  Vasaordens häroldsstav.
• 
  Vasaordens härold syns som nummer två från höger.
• 
  Vasaordens storkorskraschan och kedja.
• 
  Det ursprungliga ordenstecknet (1772–1860), efter sitt utseende populärt kallat ”Vasatrissan”.
• 
  Briljanterat ordenstecken
• 
  Tord Magnuson med kommendörstecknet av Vasaorden runt halsen i grönt band.

Det här avsnittet behöver källhänvisningar för att kunna verifieras. Motivering: Vems är urvalet? (2024-07) Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan.

• Vasamedaljen
• Svenska kungliga medaljer
• Riddarordnar i Sverige
• Ordensreformen
• Ordenssalarna

• Ny svensk historia – en bokfilm 1771–1810, Erik Lindorm/Riksbiblioteket 1979 s. 54–55
• Nationalencyklopedin, 2007
• Kungliga Vasaorden, [Verket omfattar de med Vasaorden dekorerade personer, vilka finnas upptagna i statskalendern årgång 1944], huvudredaktör: historiografen och sekreteraren i Riksheraldikerämbetet Johan Kleberg (1883-1957), Almqvist & Wiksell, Uppsala 1944 s. XI

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från Nordisk familjebok, K.V.O., 1904–1926.

• Wikimedia Commons har media som rör Vasaorden.
  Bilder & media

v • r Svenska ordnar och medaljer Svenska Kungliga Ordnar Kungl. Maj:ts orden Kungliga Serafimerorden (Serafimermedaljen) (För utländska statschefer och medlemmar av det Kungliga huset) Kungliga Svärdsorden (Svärdsmedaljen & Svärdstecknet) Kungliga Nordstjärneorden (Nordstjärnemedaljen) Kungliga Vasaorden (Vasamedaljen) Kunglig Riddarorden Kungliga Carl XIII:s orden (endast för medlemmar av Svenska Frimurare Orden samt utländska protestantiska frimurare) Historiska ordnar Salvatorsorden · Agnus Dei orden · Jehovaorden · Amaranterorden · Jesu namns orden Riddarordnar Med Kungligt beskydd Johanniterorden Medaljer Krigsdekorationer Riddare med Stora Korset av Kungliga Svärdsorden För tapperhet i fält (i guld och silver) För tapperhet till sjöss (i guld och silver) Kungliga Svärdsordens Militärkors (i guld, silver och brons) Försvarsmaktens förtjänstmedalj (med svärd i guld och silver) Försvarsmaktens medalj för sårade i strid (i guld och silver) Kungliga medaljer • Serafimermedaljen H.M. Konungens medalj • Litteris et Artibus Kungliga minnestecken Prins Eugen-medaljen Prins Carl-medaljen Försvarsmaktens medaljer Försvarsmaktens förtjänstmedalj (i guld och silver) Försvarsmaktens grundutbildningsmedalj (värnpliktsmedaljen) Försvarsmaktens reservofficersmedalj Försvarsmaktens tjänstgöringsmedalj för rikets försvar Försvarsmaktens medalj för internationella insatser Regeringens belöningsmedaljer • Illis quorum meruere labores • Sui memores alios fecere merendo För nit och redlighet i rikets tjänst • För berömliga gärningar För medborgerlig förtjänst (i guld och silver) • För omsorgsfull renvård Avskaffade • Revolutionsmedaljen • För mod och rådighet till sjöss under farofylld tid • Distinktionstecknet för tapperhet till sjöss Försvarsmaktens belöningsmedalj för internationella insatser med svärd (i guld och silver) Försvarsmaktens förtjänstmedalj (1995–2009) (med och utan svärd, i guld och silver) Sällskapsordnar med Kungligt beskydd Svenska Frimurare Orden · Coldinuorden · Par Bricole · Sveaorden · Götiska Förbundet · Neptuniorden · Stora Amaranterorden · Innocenceorden