Kommissionen von der Leyen II – Wikipedia

Kommissionen von der Leyen II Europeiska kommissionen
nuvarande
Tillträde	1 december 2024
Sammansättning
Kommissionsordförande	Ursula von der Leyen
Antal kommissionsledamöter	27
Parlamentariskt stöd i Europaparlamentet
Omröstning i Europaparlamentet den 27 november 2024    För (370)       Emot (282)       Avstod (68)
Parlamentariskt stöd vid tillträdandet	EPP-gruppen    S&D-gruppen    ECR-gruppen    Renew-gruppen    G/EFA-gruppen
Opposition	PfE-gruppen    ESN-gruppen    Vänstergruppen
Historik
Val	2024
Mandatperiod(er)	2024–2029
Företrädare	Kommissionen von der Leyen I

Kommissionen von der Leyen II är den nuvarande europeiska kommission som leds av Ursula von der Leyen (EPP) sedan den 1 december 2024. Ursula von der Leyen föreslogs av Europeiska rådet som kommissionsordförande för en andra mandatperiod den 27 juni 2024 och valdes den 18 juli 2024 av Europaparlamentet med en absolut majoritet bestående av 401 röster för. Den 27 november 2024 godkändes den nya kommissionen i sin helhet av Europaparlamentet med 370 röster för och 282 röster emot.^[1][2]

Den nya kommissionen utsågs av Europeiska rådet den 28 november 2024 och tillträdde den 1 december 2024.^[3]

Den 18 juli 2024 presenterade Ursula von der Leyen sina politiska riktlinjer som föreslagen kommissionsordförande. Riktlinjerna fokuserade på ökad tillväxt och konkurrenskraft, ett fördjupat försvarssamarbete och mer social rättvisa.^[4]

För att kunna tillträda var Ursula von der Leyen tvungen att först godkännas av Europaparlamentet med en absolut majoritet. Eftersom de tre största pro-europeiska grupperna – EPP-gruppen, S&D-gruppen och Renew-gruppen – totalt sett minskade i valet 2024 var det oklart inför omröstningen om hon skulle erhålla en majoritet. Detta eftersom omröstningen om von der Leyen skulle vara sluten och vissa av de cirka 400 ledamöter tillhörandes de tre grupperna inte väntades rösta för eller närvara.^[5] Avgörandet skulle därför fällas av antingen den konservativa ECR-gruppen eller den gröna G/EFA-gruppen.

Inför omröstningen i Europaparlamentet presenterade von der Leyen sina politiska riktlinjer och höll ett tal inför parlamentet där hon betonade de viktigaste delarna av sitt politiska program.^[6] Talet följdes av en debatt i kammaren mellan partigrupperna. Den gröna G/EFA-gruppen meddelade då sitt stöd till von der Leyen för en andra mandatperiod, medan ECR-gruppen förblev splittrad.^[7]

I den slutna omröstningen som följde efter debatten röstade 401 ledamöter av 707 röstande för von der Leyen. Hon uppnådde därmed kravet om minst 360 röster.^[8].^[9][10]

Efter Europeiska rådets sammanträde i juni 2024 stod det klart att Kaja Kallas skulle utses till ny hög representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik tillsammans med Ursula von der Leyen som föreslagen kommissionsordförande. Efter att von der Leyen hade blivit vald av Europaparlamentet den 16 juli 2024 samtyckte hon till utnämningen av Kallas som ny hög representant, ett krav för att Kallas skulle kunna utses till posten. Europeiska rådet utnämnde Kallas till ny hög representant med start från och med den nya kommissionens tillträde genom ett beslut den 24 juli 2024.^[11]

I enlighet med EU:s grundfördrag nominerar varje medlemsstat en eller flera personer till kommissionsledamöter. Därefter utarbetar Europeiska unionens råd, i samförstånd med den valda kommissionsordföranden, en förteckning över de nominerade kommissionsledamöterna, en från varje medlemsstat. Denna förteckning antogs den 19 september 2024.^[12] Varje föreslagen kommissionsledamot utfrågas därefter i Europaparlamentet innan parlamentet röstar om förslaget till ny kommission i sin helhet. Först därefter kan Europeiska rådet formellt utse den nya kommissionen.

Den 25 juni 2024 nominerade den irländska regeringen Michael McGrath till ny kommissionsledamot.^[13] Den 4 juli 2024 nominerade den finländska regeringen Henna Virkkunen till ny kommissionsledamot.^[14] Den 8 juli 2024 tillkännagav den svenska regeringen att Jessika Roswall (M) föreslås till ny kommissionsledamot från Sverige.^[15][16]

I juni 2024 uttalade Frankrikes president Emmanuel Macron sitt stöd för en andra mandatperiod för den nuvarande kommissionsledamoten Thierry Breton,^[17] och han nominerades i slutet av juli 2024.^[18] I mitten av september 2024 framkom dock att von der Leyen hade bett Macron om en ny nominering. Till följd av detta avgick Breton med omedelbar verkan från kommissionen.^[19][20] Istället nominerades Stéphane Séjourné.^[21][22]

von der Leyen uppmanade alla medlemsstater att nominera två kandidater, en man och en kvinna, såvida inte en redan sittande kommissionsledamot gavs förnyat förtroende. I slutet av augusti 2024 hade dock endast den bulgariska regeringen tillmötesgått detta krav och nominerat två kandidater.^[23]

Namn Partitillhörighet Medlem sedan Befattning Utsedd från von der Leyen, Ursula Ursula von der Leyen EPP (CDU) 2019-12-01 Europeiska kommissionens ordförande  Tyskland Ribera, Teresa Teresa Ribera PES (PSOE) 2024-12-01 Verkställande vice ordförande; ren, rättvis och konkurrenskraftig omställning  Spanien Virkkunen, Henna Henna Virkkunen EPP (Saml) 2024-12-01 Verkställande vice ordförande; teknologisk självständighet, säkerhet och demokrati  Finland Séjourné, Stéphane Stéphane Séjourné – (RE) 2024-12-01 Verkställande vice ordförande; välstånd och industristrategi  Frankrike Kallas, Kaja Kaja Kallas ALDE (ER) 2024-12-01 Vice ordförande; hög representant för utrikes- och säkerhetspolitik  Estland Mînzatu, Roxana Roxana Mînzatu PES (PSD) 2024-12-01 Verkställande vice ordförande; sociala rättigheter och färdigheter, kvalitetsjobb och förberedelse  Rumänien Fitto, Raffaele Raffaele Fitto ECR (FdI) 2024-12-01 Verkställande vice ordförande; sammanhållning och reformer  Italien Šefčovič, Maroš Maroš Šefčovič – (Smer) 2009-10-01 Ledamot; handel och ekonomisk säkerhet, interinstitutionella relationer och transparens  Slovakien Dombrovskis, Valdis Valdis Dombrovskis EPP (V) 2014-11-01 Ledamot; ekonomi och produktivitet, implementering och förenkling  Lettland Suica, Dubravka Dubravka Šuica EPP (HDZ) 2019-12-01 Ledamot; Medelhavet  Kroatien Varhelyi, Oliver Olivér Várhelyi – 2019-12-01 Ledamot; hälsa och djurskydd  Ungern Hoekstra, Wopke Wopke Hoekstra EPP (CDA) 2023-10-09 Ledamot; klimat, nollutsläpp och ren tillväxt  Nederländerna Kubilius, Andrius Andrius Kubilius EPP (TS–LKD) 2024-12-01 Ledamot; försvar och rymdfrågor  Litauen Kos, Marta Marta Kos – 2024-12-01 Ledamot; utvidgning  Slovenien Sikela, Jozef Jozef Síkela – (STAN) 2024-12-01 Ledamot; internationella partnerskap  Tjeckien Kadis, Costas Costas Kadis – 2024-12-01 Ledamot; fiskeri och havspolitik  Cypern Albuquerque, Maria Luis Maria Luís Albuquerque EPP (PSD) 2024-12-01 Ledamot; finansiella tjänster samt spar- och investeringsunionen  Portugal Lahbib, Hadja Hadja Lahbib ALDE (MR) 2024-12-01 Ledamot; jämställdhet, förberedelse och krisberedskap  Belgien Brunner, Magnus Magnus Brunner EPP (ÖVP) 2024-12-01 Ledamot; inrikes frågor och migration  Österrike Roswall, Jessika Jessika Roswall EPP (M) 2024-12-01 Ledamot; miljö, vattenresiliens och en konkurrenskraftig cirkulär ekonomi  Sverige Serafin, Piotr Piotr Serafin EPP (PO) 2024-12-01 Ledamot; budget, anti-korruption och offentlig förvaltning  Polen Jörgensen, Dan Dan Jørgensen PES (S) 2024-12-01 Ledamot; energi och bostäder  Danmark Zaharieva, Ekaterina Ekaterina Zaharieva EPP (GERB) 2024-12-01 Ledamot; startups, forskning och innovation  Bulgarien McGrath, Michael Michael McGrath ALDE (FF) 2024-12-01 Ledamot; demokrati, rättsliga frågor, rättsstatens principer och konsumentskydd  Irland Tzitzikostas, Apostolos Apostolos Tzitzikostas EPP (ND) 2024-12-01 Ledamot; hållbara transporter och turism  Grekland Hansen, Christophe Christophe Hansen EPP (CSV) 2024-12-01 Ledamot; jordbruk och livsmedel  Luxemburg Micallef, Glenn Glenn Micallef PES (PL) 2024-12-01 Ledamot; intergenerationell rättvisa, ungdomsfrågor, kultur och sport  Malta

• Europeiska kommissionen
• Kommissionen von der Leyen I

EU-portalen – temasidan för Europeiska unionen på svenskspråkiga Wikipedia.