Kulstötning – Wikipedia

Kulstötning

Mats Olsson i kulstötningen i Kungsträdgården i Stockholm under Bauhausgalan 2015.
Högsta förbund	Svenska Friidrottsförbundet
Egenskaper
Kategorisering	Kastgren
Utrustning	Metallkula

Kulstötning eller kula är en kastgren inom friidrott. I kulstötning ska man från en ring med 2,135 m diameter stöta en massiv metallkula så långt som möjligt. För herrar väger kulan 7,26 kg (16 engelska pund) och för damer 4,0 kg.^[1]

För barn gäller:

• Pojkar: ≤13 år: 3 kg; 14-15: 4 kg; 16-17: 5 kg; 18-19 år: 6 kg; ≥20 år: 7,26 kg
• Flickor: ≤13 år: 2 kg, 14-17 år: 3 kg; ≥18 år: 4 kg

I professionella sammanhang använder kulstötare två vitt skilda tekniker. Dessa är glidteknik och rotationsteknik. I regel är det en fördel att som nybörjare använda sig av glidtekniken. En kulstötare siktar på att få en utstöt på cirka 40 grader, eftersom nedfallsvinkeln då blir cirka 45 grader. Alla har olika utfallsvinklar eftersom alla har en unik muskelsammansättning. En stöt med låg utfallvinkel bidrar till att bröstmuskulaturen kan arbeta effektivare. Därför är det vanligt att nybörjare brukar kunna ha en utfallsvinkel på cirka 35 grader. Exempel har även kunnat bevisa motsatsen när en världskänd kulstötare fick till sina bästa stötar med en vinkel på cirka 55 grader. Hur långt kulan når beror på hastigheten när kulan lämnar handen.

Glidteknik uppfanns i USA år 1876 och är tillsammans med Rotationsteknik den mest framgångsrika ”stöt-tekniken” inom kulstötning. Från början innebar stilen att man stod längst bak i ringen med kulan vilande mot den axel som var vänd bort från stötriktningen och ”gled” sedan fram med ett hopp i sidled för att vid själva stöten vrida kroppen 90 grader i stötriktningen. Den nuvarande glidtekniken introducerades av Patrick O'Brien 1951 och innebär en vändning på 180 grader i stället för 90. Man står vänd från stötriktningen och belastar höger ben medan vänster ben skjuts bak bakom brädan vänd åt höger om skjutriktningen. Höger ben följer med rörelsen och landar i centrum av ringen med foten pekande åt samma håll som vänsterfoten. Det som är viktigt att tänka på är att vinkeln mellan marken på utstötssidan av högerbenet och högerbenet själv måste vara mindre än 90 grader så att kraften blir större istället för mindre. Om man gör rätt i denna fasen ska kraften öka enormt då man samtidigt vänder midjan framåt och trycker ifrån med höger ben. Nästa fas är utstöten och då är det viktigt att inte stanna rörelsen utan fortsätta. Under stöten belastas även vänster ben mycket och för att inte trampa över överför man kraften på höger ben och låter överkroppens rörelse fortsätta mot vänster.

• 
  Utgångsställning
• 
  Startfas
• 
  Slagläge
• 
  Utstöt
• 
  Efterrotation

En professionell kulstötare tränar styrke- och spänstträning, snabbhet och teknik. Många tränar cirka 12 pass i veckan och varje pass är effektivt och består av kvalitativ träning upp till max 2 timmar/pass. Det är inte ovanligt att kulstötare i världssammanhang är närmare 2,10 m långa och 150 kg tunga. Kulstötare som använder sig av rotationstekniken är oftast kortare.

Uppdaterat den 19 juni 2021 ^[2]

Område	Resultat	Tävlande	Land	Stad, datum
Världsrekord	23,38 meter	Ryan Crouser	USA	Eugene, Oregon 18 februari 2023
Afrika	21,97 meter	Janus Robberts	Sydafrika	Eugene 2 juni 2001
Asien	21,13 meter	Sultan Abdulmajeed Al-Habashi	Saudiarabien	Doha 8 maj 2009
Europa	23,06 meter	Ulf Timmermann	Östtyskland	Chania 22 maj 1988
Nordamerika	23,38 meter	Ryan Crouser	USA	Eugene, Oregon 18 februari 2023
Oceanien	22,90 meter	Tomas Walsh	Nya Zeeland	Doha 5 oktober 2019
Sydamerika	22,61 meter	Darlan Romani	Brasilien	Palo Alto 30 juni 2019

Tävling	Resultat	Tävlande	Land	Stad, datum
Olympiskt rekord	23,30 meter	Ryan Crouser	USA	Tokyo 5 augusti 2021
VM-rekord	22,91 meter	Joe Kovacs	USA	Doha 5 oktober 2019
EM-rekord	22,22 meter	Werner Günthör	Schweiz	Stuttgart 28 augusti 1986

Rank	Res.	Namn	Nation	Datum	Plats
1.	23,38 meter	Ryan Crouser	USA	18 februari 2023	Eugene
2.	23,37 meter	Ryan Crouser	USA	18 juni 2021	Eugene
3.	23,30 meter	Ryan Crouser	USA	5 augusti 2021	Tokyo
4.	23,23 meter	Joe Kovacs	USA	7 september 2022	Zürich
5.	23,15 meter	Ryan Crouser	USA	21 augusti 2021	Eugene
6.	23,12 meter	Randy Barnes	USA	20 maj 1990	Westwood
	23,12 meter	Ryan Crouser	USA	24 juni 2022	Eugene
8.	23,10 meter	Randy Barnes	USA	26 maj 1990	San Jose
9.	23,06 meter	Ulf Timmermann	Östtyskland	22 maj 1988	Chania
10.	23,02 meter	Ryan Crouser	USA	28 maj 2022	Eugene

Uppdaterat den 1 oktober 2019 ^[3]

Område	Resultat	Tävlande	Land	Stad, datum
Världsrekord	22,63 meter	Natalja Lisovskaja	Sovjetunionen	Moskva 7 juni 1987
Afrika	18,43 meter	Vivian Peters-Chukwuemeka	Nigeria	Walnut 19 april 2003
Asien	21,76 meter	Meisu Li	Kina	Shijiazhuang 23 april 1988
Europa	22,63 meter	Natalja Lisovskaja	Sovjetunionen	Moskva 7 juni 1987
Nordamerika	20,96 meter	Belsy Laza	Kuba	Mexico City 2 maj 1992
Oceanien	21,24 meter	Valerie Adams	Nya Zeeland	Daegu 29 augusti 2011
Sydamerika	19,30 meter	Elisângela Adriano	Brasilien	Tunja 14 juli 2001

Tävling	Resultat	Tävlande	Land	Stad, datum
Olympiskt rekord	22,41 meter	Ilona Briesenick	Östtyskland	Moskva 24 juli 1980
VM-rekord	21,24 meter	Natalja Lisovskaja	Sovjetunionen	Rom 5 september 1987
EM-rekord	21,69 meter	Vita Pavlysj	Ukraina	Budapest 20 augusti 1998

Rank	Res.	Namn	Nation	Datum	Plats
1.	22,63 meter	Natalja Lisovskaja	Sovjetunionen	7 juni 1987	Moskva
2.	22,45 meter	Ilona Slupianek	Östtyskland	11 maj 1980	Potsdam
3.	22,32 meter	Helena Fibingerová	Tjeckien	20 augusti 1977	Nitra
4.	22,19 meter	Claudia Losch	Österrike	23 augusti 1987	Hainfeld
5.	21,89 meter	Ivanka Khristova	Bulgarien	4 juli 1976	Belmeken
6.	21,86 meter	Marianne Adam	Östtyskland	23 juni 1979	Leipzig
7.	21,76 meter	Li Meisu	Kina	23 april 1988	Shijiazhuang
8.	21,73 meter	Natalja Akhrimenko	Ryssland	25 maj 1988	Leselidze
9.	21,69 meter	Vita Pavlysj	Ukraina	20 augusti 1998	Budapest
10.	21,66 meter	Sui Xinmei	Kina	9 juni 1990	Peking

• Stenstötning
• Wikimedia Commons har media som rör Kulstötning.
  Bilder & media

• kasta.se
• friidrott.se