Lili Ziedner – Wikipedia

Lili Ziedner
Lili Ziedner 1929
Lili Ziedner 1929
FöddIda Cecilia Maria Ziedner[1]
14 september 1885[1][2]
Hedvig Eleonora församling, Stockholm[1][2]
Död10 februari 1939 (53 år)
Stockholm
Utbildad vidDramatens elevskola
Aktiva år1908–1939
SläktingarEdvin Ziedner (bror)
IMDb SFDb

Ida Cecilia Maria "Lili" Ziedner, född 14 september 1885 i Hedvig Eleonora församling, Stockholm, död där 10 februari 1939,[2] var en svensk skådespelare och komiker.

Ziedner studerade vid Dramatens elevskola 1904–1907. Därefter var hon engagerad vid Vasateatern och Folkan. Hennes mest aktiva period var 1921–1936 och under denna tid var hon länge engagerad som revyaktris av Karl Gerhard. Hon filmdebuterade 1913 i Mauritz Stillers Mannekängen, som dock aldrig blev klar, varför hennes nästa film från samma år, Den moderna suffragetten, blev hennes första som gick upp på biografen. Efter detta gjorde hon drygt 20 filmroller. År 1930 publicerades hennes självbiografi I lögn och ro.

Biografi

[redigera | redigera wikitext]

Lili Ziedner var dotter till Thor Edvin Anders Ziedner, bland annat skribent för Dagens Nyheter, och Ida Kristina Johansdotter. Hon hade fyra syskon, däribland kapellmästaren och kompositören Edvin Ziedner och systern Sigrid (Karin), som var musiklärare.[3]

Lili Ziedner utbildade sig vid Dramatens elevskola 1904–1907[4], arbetade en tid som korrekturläsare på Dagens Nyheter och fick engagemang 1909 hos teaterdirektören Albert Ranft på Vasateatern.[4] År 1912 var hon del av en föreställning ledd av Jenny Tschernichin-Larsson med unga skådespelare, som turnerade i Norden.[5] Under ett av dessa gästspel på Apolloteatern i Helsingfors upptäcktes hon av Mauritz Stiller, som då arbetade vid Svenska Teatern. Detta ledde till att hon medverkade i några av Stillers första filmer, där bara Den moderna suffragetten från 1913, som hon själv skrev[6], helt fullbordades. Filmen är idag försvunnen, men recenserades bland annat i Upsala Nya Tidning som ett "fyndigt och muntert gyckel med suffragettrörelsen".[3]

Sitt stora genombrott fick Ziedner 1916–1918 som konferencier i Cabaret Läderlappen, där hon också gjorde sin populära rollfigur Hansy Petra. Den 15 juni 1919 hade hennes egna Lili's cabaret premiär på Röda kafeet vid Hasselbacken, med scenografi av Einar Nerman[7] Våren 1920 verkade hon som konferencier på Fenixpalatset i Stockholm för en revy med bland andra Carl Alstrup, Karl Gerhard, Rolf Hansen och Stella Kjerulf.[8] Detta ledde till hennes långa samarbete med Karl Gerhard, som inleddes hösten 1920 med Sverigeturnén av revyn Var så god det är serverat.[9] Fram till 1931 arbetade hon sedan i hans ensemble och blev en av Karl Gerhards främsta komiska stjärnor, både som revyskådespelare – ofta i rollen som oförskämd satkärring – men även fortsättningsvis som uppskattad improvisatör när hon fick vända sig direkt till publiken med sin slipade satir och rappa repliker.[3]

På 1930-talet arbetade hon allt mindre med Karl Gerhard men ingick i revyer och kabaréer med bland andra Gösta Ekman, Tollie Zellman, Thor Modéen, Ulla Billquist och Sickan Carlsson. År 1934 skapade Björn Hodell den turnerande revyn Lyckliga Sverige skriven av Kar de Mumma, där Lili Ziedner var ett av huvudnamnen, tillsammans med Edvard Persson, Sickan Karlsson och Åke Söderblom. Revyn hade premiär i Göteborg den 20 oktober på Folkteatern.[10] År 1938 gjorde hon ett uppmärksammat gästspel i teaterföreställningen Kvinnorna i regi av Rune Carlsten på Dramaten.

Det mesta av Lili Ziedners scenkonst är numera försvunnet, inklusive många av hennes filmframträdanden. Hon gjorde ett par roller i filmer som fick rejäl skandalstatus. Den första är den försvunna Cirkus Bimbini från 1923 som hör till 1920-talets mest utskällda filmer.[3] Den andra skandalfilmen var Pensionat Paradiset från 1937, där Ziedners rollkaraktär fröken Cronblom anknyter till många av de karaktärer hon tidigare spelat på revyscenen.[3]

Vid Zideners bortgång skrev Brita von Horn att Lili Ziedner, som glatt hela Norden med sin genialt festliga humor, sin slagfärdighet och sina yverborna infall, i likhet med alla stora komiker inte var en lycklig människa. På botten låg det mörka allvaret och ruvade. För de som räknade sig som hennes vänner kunde hon lyfta på sin oförlikneliga clownmask, och blotta ett ensamt hjärta vars oförställda kamp kunde fylla en med ömhet. Till detta bidrog också ett alkoholmissbruk, som troligen ledde till hennes för tidiga död i levercirros.[3] Zidener är begravd på Norra begravningsplatsen i Stockholm.[11]

Filmografi

[redigera | redigera wikitext]

Teater

[redigera | redigera wikitext]

Roller (ej komplett)

[redigera | redigera wikitext]
År Roll Produktion Regi Teater
1908 Madame Saint-Asisses Fröken Josette - min hustru
Paul Gavault och Robert Charvay		 Vasateatern[12]
Millicent Eggington Bland bålde riddersmän
Harriett Jay		 Knut Nyblom Vasateatern[13]
1909 Tidningsspringpojken En räddande ängel
Folkteatern[14]
1910 Skeppargatan 40
Algot Sandberg		 Folkteatern[15]
1921 Medverkande Vart ska vi annars gå, revy
Karl Gerhard		 Folkteatern
Flyttad till Mosebacketeatern[16]
1922 Medverkande Ställ er i kön, revy
Karl Gerhard		 Folkteatern[17]
1924 Grevinnan Dreffko Grevinnan Lolotte
Leopold Lipschütz		 Ernst Eklund Blancheteatern[18]
1931 Medverkande Sjö och fart, revy
Karl Gerhard		 Folkteatern i Göteborg[19]
1932 Mrs Henshaw Till Hollywood
George S. Kaufman och Marc Connelly		 Gösta Ekman Vasateatern[20][21]
I de bästa familjer
Anita Hart och Maurice Braddell		 Gösta Ekman Gösta Ekmans Folkteater[22]
1933 En caprice
Sil Vara		 Gösta Ekman Vasateatern[23]
Nattklubbens drottning Domaredansen
Erik Lindorm		 Per-Axel Branner Vasateatern[24]
Grevinnan Lina von Vinx-Metzing Högre skolan
Ferenc Molnár		 Gösta Ekman Vasateatern[25][26][27][28]
I de bästa familjer
Anita Hart och Maurice Braddell		 Gösta Ekman Vasateatern[29]
En kvinna med flax
Brita von Horn		 Per-Axel Branner Folkteatern[30][31]
1936 Medverkande Köpmännen i Nordens Venedig, revy
Karl Gerhard		 Gösta Stevens Folkteatern[32][33]
1938 Maggie, kokerska Kvinnorna
Clare Boothe Luce		 Rune Carlsten Dramaten[34]
1939 Medverkande Honnör för 39, revy
Kar de Mumma		 Victor Bernau Södra Teatern[35][36]

Regi (urval)

[redigera | redigera wikitext]
År Produktion Teater
1933 Kanske en revy
Lili Ziedner		 Vasateatern

Bibliografi

[redigera | redigera wikitext]
  • I lögn och ro : nyckelroman i tre delar med teckningar av Ossian Elgström : (Stockholm Albert Bonniers förlag 1930)

Källor

[redigera | redigera wikitext]
  1. ^ [a b c] Lili Ziedner i Rotemansarkivet i Stockholms stadsarkiv
  2. ^ [a b c] Sveriges dödbok 1901–2009, DVD‐ROM, Version 5.00, Sveriges Släktforskarförbund (2010): Ziedner, Ida Cecilia Maria
  3. ^ [a b c d e f] Per Olov Qvist (2020-03-02) Ida Cecilia Maria (Lili) Ziedner, Svenskt kvinnobiografiskt lexikon, hämtad 2022-12-22.
  4. ^ [a b] Svenska Dagbladet (1908-05-05) Teater och musik, sid:8
  5. ^ Svenska Dagbladet (1912-02-07) Teater och musik, sid:7
  6. ^ Svenska Dagbladet (1913-12-16) sid:11
  7. ^ Svenska Dagbladet (1919-06-16) Lili's premiär, sid:8
  8. ^ Svenska Dagbladet (1920-04-06) sid:13
  9. ^ Svenska Dagbladet (1920-10-01) En revyturné, sid:8
  10. ^ Svenska Dagbladet (1934-10-11) Björn Hodells 20:de turné, sid:13
  11. ^ Begravda i Sverige, CD‐ROM, Version 1.00, Sveriges Släktforskarförbund.: Ziedner, Ida Cecilia M
  12. ^ ”Fröken Josette - min hustru”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF29709&pos=157. Läst 7 juli 2015. 
  13. ^ ”Bland bålde riddersmän”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF26502&pos=158. Läst 7 juli 2015. 
  14. ^ ”Teater, konst, litteratur”. Dagens Nyheter: s. 6. 20 november 1909. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1909-11-20/14208/6. Läst 7 augusti 2015. 
  15. ^ ”Folkteaterns nya pjäs vinner succès”. Dagens Nyheter: s. 9. 17 april 1910. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1910-04-17/14349/9. Läst 7 augusti 2015. 
  16. ^ ”Teater Musik”. Dagens Nyheter: s. 6. 28 augusti 1921. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1921-08-28/230/6. Läst 20 september 2016. 
  17. ^ Wifstrand, Naima (1962). Med och utan paljetter. Stockholm: Bonnier. sid. 98. Libris 8081302 
  18. ^ ”Grevinnan Lolotte”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF22161&pos=20. Läst 4 april 2016. 
  19. ^ Rosengren, Margit (1948). Oförgätligt glada stunder...: Ett livs roman i få sekunder. Stockholm: C. E. Fritzes bokförlag AB. sid. 159. Libris 784760 
  20. ^ ”Till Hollywood”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF14581&pos=350. Läst 11 juli 2015. 
  21. ^ Bo Bergman (24 april 1932). ”'Till Hollywood': Premiär på Vasateatern”. Dagens Nyheter: s. 1. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1932-04-24/110/1. Läst 27 augusti 2015. 
  22. ^ Oscar Rydqvist (20 november 1932). ”'I de bästa familjer' på Folkteatern”. Dagens Nyheter: s. 24. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1932-11-20/317/24. Läst 4 januari 2016. 
  23. ^ ”Teater Musik Film”. Dagens Nyheter: s. 8. 23 januari 1933. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1933-01-23/21/8. Läst 7 januari 2016. 
  24. ^ ”Teaterannons”. Dagens Nyheter: s. 18. 3 februari 1933. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1933-02-03/32/18. Läst 7 januari 2016. 
  25. ^ Petterson, Hjördis; Kretz Inga Maria (1983). Rosor & ruiner. Stockholm: Prisma. sid. 181. Libris 7407145. ISBN 91-518-1680-6 
  26. ^ Teateralmanack 1933 i Svenska Dagbladets Årsbok – händelserna 1933 (1934) sid. 180
  27. ^ ”Högre skolan”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF14416&pos=361. Läst 12 juli 2015. 
  28. ^ Bo Bergman (26 februari 1933). ”Högre skolan”. Dagens Nyheter: s. 1. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1933-02-26/55/1. Läst 27 augusti 2015. 
  29. ^ ”Teater Musik Film”. Dagens Nyheter: s. 7. 28 mars 1933. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1933-03-28/84/7. Läst 14 juli 2015. 
  30. ^ ”Teater Musik Film”. Dagens Nyheter: s. 9. 11 november 1933. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1933-11-11/307/9. Läst 11 juli 2015. 
  31. ^ Bo Bergman (12 november 1933). ”En kvinna med flax”. Dagens Nyheter: s. 1. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1933-11-12/308/1. Läst 7 januari 2016. 
  32. ^ Erik Nyblom (2 januari 1936). ”Karl-Gerhard i gala”. Dagens Nyheter: s. 18. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1936-01-02/1/18. Läst 28 december 2015. 
  33. ^ Från Stockholms teatrar i Ord och Bild: illustrerad månadsskrift (1936) sid. 127
  34. ^ Bo Bergman (2 september 1938). ”'Kvinnorna' Premiär på Dramatiska teatern”. Dagens Nyheter: s. 1. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1938-09-02/237/1. Läst 13 januari 2016. 
  35. ^ Mac (2 januari 1939). ”Nyårspremiärerna: 'Honnör för 39' på Södran”. Dagens Nyheter: s. 11. http://arkivet.dn.se/tidning/1939-01-02/1/11. Läst 4 februari 2017. 
  36. ^ Esq. (2 januari 1939). ”Nyår i revyernas tecken: 'Honnör för 39' stor succé på Södran”. Svenska Dagbladet: s. 11. https://www.svd.se/arkiv/1939-01-02/17. Läst 4 februari 2017. 

Vidare läsning

[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]


Auktoritetsdata
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Lili_Ziedner&oldid=54778874”