French
DeutschMosebacketeatern – Wikipedia
| Mosebacketeatern | |
 Mosebacke Etablissement, 1887. Tuschteckning av Gustaf Axel Broling. | |
| Adress | Klevgränd |
|---|---|
| Ort | Stockholm |
| Arkitekt | Carl August Olsson |
| Invigd | 1887 |
| Stängd | 1938 |
| Riven | 1939 |
 | |
| 59°19′7.02″N 18°4′29.94″Ö / 59.3186167°N 18.0749833°Ö | |
Mosebacketeatern (tidigare även Adackers Folies Bergère, Mosebacke Etablissement, Södra varietén, Höga nöjet, Mosebacke revyteater, Teater Montmartre) var en teaterlokal vid Mosebacke, intill Södra Teatern.
Mosebacketeatern historia
[redigera | redigera wikitext]Redan på 1780-talet var platsen ett nöjescentrum. Omkring 1850 blev det ett tivoli. Källarmästare Qvintus Mellgren förvärvade teatern 1881, och då arrangerades sommarteater utomhus. Vid dåligt väder använde man Södra Teaterns foajé. 1886 lät Mellgren bygga terrasser i gjutjärn och betong, efter ritningar av Ernst Haegglund, där två kägelbanor anlades. Mellan kägelbanorna placerades ett schweizeri. Dekorationerna utfördes av Carl Grabow, gjutjärnsarbetena av Ludwigsbergs verkstad och cementarbetena av Lomma cementfabrik[1].
Anshelm Berg och Harry Adacker, Stockholms Tivolis ägare, lät bygga en permanent teater, först kallad Adackers Folies Bergère (efter Folies Bergère i Paris), som invigdes den 15 oktober 1887. Arkitekt var Carl August Olsson[2]. Salongen var 27 meter lång, 18 meter bred, 12 meter hög och hade 1000 sittplatser, varav 120 i särskilda loger. Värmesystemet installerades av Wilhelm Dahlgren. Tolv dörrar ledde in i salongen, som var dekorerad i grått, rött och guld av Berndt Andersson. Kägelbanorna införlivades med teatern, där den västra delen dekorerades som en grotta och fungerade som foajé och den östra blev menageri för Tivolis djur under vintern[3]. Övre radens långväggar bemålades senare av Isaac Grünewald.
Från början var teatern en varietéscen, men senare började man ge revyer och pjäser, främst komedier och lustspel. Under somrarna fungerade teatern som reservscen för flera av Södermalms friluftsteatrar.
Den sista föreställningen, Kökskavaljerer, gavs den 11 december 1938. Teatern revs 1939. Endast Kägelbanan, idag en del av Södra Teatern, bevarades.
Uppsättningar
[redigera | redigera wikitext]Södra Varietén
[redigera | redigera wikitext]| År | Produktion | Upphovsmän | Regi | Noter |
|---|---|---|---|---|
| 1910 | En sommarnattsdans, eller Balettens triumf på Söder, revy | Algot Sandberg | Algot Sandberg Wilhelm Berndtson | Premiär 1 juni 1910 Stina Stockenstam, Ester Julin, fröken Ringvall, fröken Sandström, Theres Jansson, Karin Berge, Sigurd Wallén, Wilhelm Berndtson, Oscar Heurlin, Ludde Juberg, Carl Hagman, Carl Kindström Koreografi Oscar Tropp, Scenografi Manne Hallengren 91 föreställningar |
| Kissemiss La chatte métamorphosée en femme | Jacques Offenbach, Eugène Scribe och Mélesville Översättning Algot Sandberg | Premiär 16 juli 1910 6 föreställningar | ||
| Den botfärdige, eller De tvenne värnlösa barnen | Premiär 18 september 1910 Gästspel av Judiska amatörklubben | |||
| 1911 | Gud, människan eller Satan Got, mentsh un tayvl | Jacob Mikhailovich Gordin | Premiär 6 januari 1911 Gästspel av Judiska amatörklubben | |
| Den vilda människan Der vilder mentsh | Jacob Mikhailovich Gordin | Premiär 17 april 1911 Gästspel av Judiska amatörklubben | ||
| Runda Charlotta, eller Herrarnas herre, eller en liten titt i framtiden, revy | Wilhelm Berndtson | Premiär 6 juni 1911 Koreografi Carl Johannesen, Scenografi V.E. Bergendorf 75 föreställningar | ||
| Kluddman på vift | Premiär 2 augusti 1911 12 föreställningar | |||
| Ordern lyder snarka, revy | Premiär 21 augusti 1911 27 föreställningar | |||
| Karlsson på gask, revy | Premiär 21 augusti 1911 39 föreställningar | |||
| Ett kärleksäventyr | Premiär 17 september 1911 12 föreställningar | |||
| 1912 | Olympiska skrällen, revy | Kul | Carl J. Kullenbergh | Premiär 15 juni 1912 Scenografi V.E. Bergendorf 75 föreställningar |
| 1913 | Hej Ambrosia, revy | Kul | Premiär 1 juni 1913 78 föreställningar | |
| 1914 | En natt i Stockholm, revy | Premiär 2 juli 1914 33 föreställningar | ||
| 1915 | Calson och sibyllan, revy | Premiär 1 juli 1915 62 föreställningar | ||
| 1916 | Spökena vid Stureplan, revy | Ivar Pira | Premiär 1 juni 1916 | |
| 1917 | Skomakare eller gulasch, revy | Adolf Blom | Premiär 1 maj 1917 Scenografi M. Pauli 90 föreställningar |
Mosebacke revyteater
[redigera | redigera wikitext]| År | Produktion | Upphovsmän | Regi | Noter |
|---|---|---|---|---|
| 1918 | Zickzack, revy | Svasse Bergqvist | Wilhelm Tunelli | Premiär 1 juni 1918 Scenografi Manne Hallengren |
| 1919 | Ta hissen, Amalia, revy | Premiär 1 januari 1919 | ||
| Tjim-Tjim, revy | Premiär 1 juni 1919 125 föreställningar | |||
| Hallå, Amerika, revy | Svasse Bergqvist | Premiär 15 oktober 1919 Scenografi Olle Nordmark 76 föreställningar | ||
| 1920 | Nattugglor, revy | Svasse Bergqvist och John Coldén | Premiär 1 januari 1920 Eric Abrahamsson, Johnny Björkman, Gösta Bodin, John Lindén, Eric Lindholm, Hulda Malmström, Märta Reiners[4] 93 föreställningar | |
| April, april, revy | Premiär 5 april 1920 23 föreställningar | |||
| Abrakadabra, eller Ny konst, revy | Axel Engdahl | Premiär 1 maj 1920 28 föreställningar | ||
| Tur och retur, revy | Svasse Bergqvist | Svasse Bergqvist | Premiär 2 juni 1920 Scenografi Heinrich Stuntz 90 föreställningar | |
| Konst och konster, revy | Otton | Premiär 4 september 1920 70 föreställningar | ||
| Två man om en änka Der Regimentspapa | Richard Kessler och Heinrich Stobitzer | Premiär 13 november 1920 50 föreställningar | ||
| 1921 | Blått och bart, revy | Svasse Bergqvist och Otton | Premiär 1 januari 1921 Scenografi Carl Grabow 103 föreställningar | |
| Ack, Elvira | Strid Sommar | Premiär 16 april 1921 45 föreställningar | ||
| Kom över hit, revy | Svasse Bergqvist och Karl-Ewert | Premiär 12 juni 1921 Scenografi Carl Grabow 80 föreställningar | ||
| Vart ska vi annars gå, revy | Karl Gerhard | Olle Nordmark | Premiär 1 september 1921 Karl Gerhard, Nalle Halldén, Lili Ziedner, Anna-Lisa Baude, Artur Rolén, Gösta Bodin, Ruth Weijden, Thora Jacobson, Hildi Lindgren, Dagny Lind, Eric Abrahamsson, John Lindén, Carl Larsson Scenografi Olle Nordmark, Isaac Grünewald Flyttad från Folkteatern[5] 50 föreställningar | |
| Hans åtta små änkor His Little Widows | William A Schroeder, Rida Johnson Young och William Cary Duncan | John Lindlöf | Premiär 22 oktober 1921 Scenografi Olle Nordmark 27 föreställningar | |
| Upp och av..., revy | Ture Nerman | John Lindlöf | Premiär 19 november 1921 Scenografi Olle Nordmark 37 föreställningar | |
| 1922 | Klart till mars..., revy | Stig och Mac | Premiär 1 januari 1922 Scenografi Gösta Engström 40 föreställningar | |
| Shimmy, shimmy | Svasse Bergqvist | Premiär 11 februari 1922 50 föreställningar | ||
| Bomans flickor, revy | James Mack Pärson | Premiär 1 april 1922 30 föreställningar | ||
| Aldrig i livet | Gustaf af Geijerstam | Premiär 16 juni 1922 25 föreställningar | ||
| Bröllopspresenten Zwei Waffen | Oscar Blumenthal och Gustav Kadelburg | Premiär 19 juli 1922 43 föreställningar | ||
| 1923 | Hallå där, revy | Svasse Bergqvist | Elna Panduro | Premiär 1 juni 1923 Scenografi Heinrich Stuntz 100 föreställningar |
| 1924 | Högre opp, revy | Svasse Bergqvist | Premiär 31 maj 1924 92 föreställningar | |
| 1925 | Mitt emellan, revy | Fils och C:o | Elna Panduro | Premiär 17 januari 1925 |
| Ping pong, revy | Svasse Bergqvist och Karl-Ewert | Björn Hodell | Premiär 31 maj 1925 Scenografi Ossian Elgström 92 föreställningar | |
| Får vi lov, revy | Ceson och Beson | Elna Panduro | Premiär 26 december 1925 Scenografi Poul Kanneworff och Heinrich Stuntz 60 föreställningar |
Teater Montmartre
[redigera | redigera wikitext]| År | Produktion | Upphovsmän | Regi | Noter |
|---|---|---|---|---|
| 1926 | Bröderna Östermans huskors | Oscar Wennersten | Premiär 25 april 1926 48 föreställningar |
Mosebacketeatern
[redigera | redigera wikitext]Referenser
[redigera | redigera wikitext]Noter
[redigera | redigera wikitext]- ^ ”Mosebacke”. Dagens Nyheter: s. 2. 4 juni 1886. http://arkivet.dn.se/tidning/1886-06-04/6517/2. Läst 17 mars 2017.
- ^ ”Tidningsnotis”. Svenska Dagbladet: s. 2. 15 oktober 1887. https://www.svd.se/arkiv/1887-10-15/2. Läst 17 mars 2017.
- ^ ”'Folies Bergère' i Stockholm”. Dagens Nyheter: s. 2. 15 oktober 1887. http://arkivet.dn.se/tidning/1887-10-15/6933B/2. Läst 17 mars 2017.
- ^ Nattugglor – Kupletter och bilder ur Mosebacke Nyårsrevy 1920 (Stockholm 1919?)
- ^ ”Teater Musik”. Dagens Nyheter: s. 6. 28 augusti 1921. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1921-08-28/230/6. Läst 20 september 2016.
- ^ ”Teater och Musik”. Dagens Nyheter: s. 8. 24 juli 1926. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1926-07-24/197/8. Läst 5 januari 2016.
- ^ ”Scen och Film”. Dagens Nyheter: s. 11. 21 april 1928. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1928-04-21/108/11. Läst 21 september 2016.
- ^ ”Teaterannons”. Dagens Nyheter: s. 16. 9 juni 1929. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1929-06-09/154/16. Läst 2 januari 2016.
- ^ ”Nytt på Mosebacketeatern”. Dagens Nyheter: s. 16. 12 december 1929. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1929-12-15/342/16. Läst 2 januari 2016.
- ^ ”Mosebackepremiär”. Dagens Nyheter: s. 10. 28 januari 1931. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1931-01-28/26/10. Läst 2 januari 2016.
- ^ ”Mosebackepremiär”. Dagens Nyheter: s. 14. 1 mars 1931. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1931-03-01/58/14. Läst 3 januari 2016.
- ^ Oscar Rydqvist (7 juni 1931). ”Teater, Musik och Film: De första friluftspremiärerna”. Dagens Nyheter: s. 14. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1931-06-07/151/14. Läst 3 januari 2016.
- ^ Oscar Rydqvist (13 december 1931). ”Teater Musik Film: Mosebackepremiär”. Dagens Nyheter: s. 17. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1931-12-13/339/17. Läst 3 januari 2016.
- ^ ”Teater Musik Film”. Dagens Nyheter: s. 14. 2 september 1932. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1932-09-02/238/14. Läst 3 januari 2016.
- ^ ”Teater Musik Film: 'Skeppar Ömans flammor'”. Dagens Nyheter: s. 10. 22 oktober 1932. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1932-10-22/288/10. Läst 3 januari 2016.
- ^ ”Teaterannons”. Dagens Nyheter: s. 15. 8 januari 1933. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1933-01-08/6/15. Läst 4 januari 2016.
- ^ ”Teater Musik Film”. Dagens Nyheter: s. 9. 2 mars 1933. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1933-03-02/59/9. Läst 4 januari 2016.
- ^ ”Mosebacketeaterns start”. Dagens Nyheter: s. 13. 24 september 1933. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1933-09-24/259/13. Läst 4 januari 2016.
- ^ ”Teater Musik Film: Mosebacketeatern”. Dagens Nyheter: s. 9. 21 oktober 1933. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1933-10-21/286/9. Läst 4 januari 2016.
- ^ ”Teater Musik Film: Mosebacketeatern”. Dagens Nyheter: s. 8. 17 februari 1934. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1934-02-17/46/8. Läst 7 januari 2016.
- ^ ”Teater Musik Film: 'Greven av Gamla stan”. Dagens Nyheter: s. 9. 18 februari 1934. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1934-02-18/47/9. Läst 7 januari 2016.
- ^ ”Urpremiär på Mosebacke”. Dagens Nyheter: s. 17. 14 oktober 1934. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1934-10-14/279/17. Läst 7 januari 2016.
- ^ ”Teater Musik Film”. Dagens Nyheter: s. 11. 14 mars 1935. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1935-03-14/72/11. Läst 28 december 2015.
- ^ ”'Följ me' till Köpenhamn' på Mosebacketeatern”. Dagens Nyheter: s. 15. 13 oktober 1935. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1935-10-13/279/15. Läst 27 december 2015.
- ^ ”Teater Musik Film”. Dagens Nyheter: s. 10. 5 januari 1936. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1936-01-05/4/10. Läst 28 december 2015.
- ^ ”Teater Musik Film”. Dagens Nyheter: s. 9. 23 februari 1936. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1936-02-23/52/9. Läst 28 december 2015.
- ^ Oscar Rydqvist (11 oktober 1936). ”Strindberg på Mosebacke”. Dagens Nyheter: s. 16. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1936-10-11/277/16. Läst 28 december 2015.
- ^ ”Teater Musik Film”. Dagens Nyheter: s. 15. 9 december 1937. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1936-12-09/336/15. Läst 10 januari 2016.
- ^ ”Teater Musik Film: Premiär på Mosebacke”. Dagens Nyheter: s. 9. 17 januari 1937. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1937-01-17/15/9. Läst 10 januari 2016.
- ^ ”Teater Musik Film: Mosebacketeatern”. Dagens Nyheter: s. 10. 7 mars 1937. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1937-03-07/64/10. Läst 10 januari 2016.
- ^ ”Teater Musik Film: Mosebackepremiär”. Dagens Nyheter: s. 16. 28 mars 1937. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1937-03-28/83/10. Läst 10 januari 2016.
- ^ ”Teater Musik Film: Mosebacke teater”. Dagens Nyheter: s. 10. 2 oktober 1937. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1937-10-02/267/10. Läst 19 september 2016.
- ^ ”Teaterannons”. Dagens Nyheter: s. 18. 30 oktober 1937. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1937-10-30/295/18. Läst 10 januari 2016.
- ^ ”Teater Musik Film”. Dagens Nyheter: s. 10. 8 oktober 1938. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1938-10-08/273/10. Läst 19 september 2016.
Källor
[redigera | redigera wikitext]- Eklund, Hans; Stribolt Barbro, Wittström Bengt (1990). Från Humlan till Intiman: Stockholms privatteatrar. Lund: Signum. Libris 7767571. ISBN 91-87896-00-1
- Forslund, Lennart (1982). Teater i Stockholm, 1910-1970. Stockholm: Almqvist & Wiksell. Libris 7615367. ISBN 91-7174-100-3
