Lule älv – Wikipedia

	Lule älv
	Älv
	Harsprånget 1856 (Carl Svante Hallbeck: "Njommelsaska i Lappland")
Land	Sverige
Källa	Sulitelma
Mynning	Luleå
Längd	461 km
Flodbäcken	25 240 km²
Vattenföring
- medel	506 m³/s
Geonames	604485
	Läge för Lule älvs utflöde. Läge för Lule älvs utflöde.
	Lule älvs sträckning och avrinningsområde

Lule älv, eller Luleälven, på lulesamiska Julevädno,^[1] är en älv i norra Norrland (Norrbottens län). Älven är 461 km lång och har ett avrinningsområde på 25 240 km².^[2] Namnet kommer av lulesamiska lulij 'den som bor i öster', som förr betecknade skogssamer och kan betyda 'skogssamernas älv'. På samiska heter Stora Luleälven Stuor Julevädno.^[3]

Lule älv rinner upp i närheten av Sulitelma vid gränsen mot Norge, passerar de stora sjöarna Virihaure (580 m ö.h.) och Vastenjaure (547 m ö.h.) och rinner under namnet Vuojatätno åt nordost till det stora regleringsmagasinet Akkajaure där den vänder mot sydost, passerar Stora Sjöfallet och Stora Lulevatten och sedan flyter utan att passera stora sjöar till mynningen i Bottenviken vid Luleå. Lule älvs huvudfåra flyter genom kommunerna Gällivare, Jokkmokk, Boden och Luleå. Största biflöde är Lilla Luleälven. Andra större biflöden är Viedásädno, ett kort vattendrag som avvattnet Satihaure och mynnar vid Vietas strax nedströms Stora Sjöfallet, samt Bodträskån, som mynnar vid Bodträskfors mittemot Harads.

Medelvattenföringen vid mynningen är 506 m³/s, vilket gör Lule älv till den näst vattenrikaste i Sverige (efter Göta älv). Lule älv har också en mycket stor medelvattenföring i förhållande till avrinningsområdets storlek, som är 25 240 km². Detta beror mest på att Sarek och Padjelanta är mycket nederbördsrika. Som jämförelse kan sägas att Torne älv inklusive Tärendö älv, med ett avrinningsområde på cirka 40 000 km², har en medelvattenföring på cirka 460 m³/s. Lule älv har redan vid utloppet i Akkajaure en medelvattenföring på 102 m³/s, och vid inloppet till Langas har älven en vattenföring på 200 m³/s (innan Ritsemtunneln byggdes var den 160 m³/s). Vid Harsprånget uppgår vattenföringen till 268 m³/s, och vid Porsi, nedan den punkt där Stora Lule älv förenas med Lilla Lule älv, uppgår medelvattenföringen till 465 m³/s.

Naturlig fauna

Innan vattenkraftsutbyggnaden gick lax i huvudfåran regelmässigt upp till Edeforsen, 110 km från mynningen, där det sedan medeltiden fanns ett betydelsefullt laxfiske (Edefors laxfiske). Om laxen inte fångades där kunde den fortsätta ända till den höga forsen Harsprånget, 180 km upp. I Lilla Lule älv gick laxen ibland upp i Pärlälven, 210 km från mynningen.^[4]

Kraftverk i Lule älv

Lule älv byggdes tidigt ut för att producera vattenkraft. Det fanns flera skäl till det. Vattenföringen är hög och de stora sjöarna i älvens översta del kunde utnyttjas för att bygga regleringsmagasin. Fallhöjden är ofta koncentrerad till korta sträckor. På cirka 20 km, mellan Stora Lulevatten och magasinet vid Messaure, faller älven 207 m, därav 60 m vid Porjus, 107 m vid Harsprånget och cirka 40 m vid Ligga. Även i Lilla Lule älv finns mycket gynnsamma förhållanden för vattenkraft.

Vattenkraftverken i Lule älv ägs samtliga av Vattenfall AB.

Kraftverk	Startår	Normal årsprod. (GW·h)	Max. effekt (MW)
Ritsem	1977	&&&&&&&&&&&&0481.&&&&&0481	320
Vietas	1971	&&&&&&&&&&&01123.&&&&&01 123	320
Porjus	1915	&&&&&&&&&&&01233.&&&&&01 233	480
Harsprånget	1951	&&&&&&&&&&&02131.&&&&&02 131	977
Ligga	1954	&&&&&&&&&&&&0791.&&&&&0791	324
Messaure	1963	&&&&&&&&&&&01827.&&&&&01 827	442
Seitevare	1967	&&&&&&&&&&&&0787.&&&&&0787	225
Parki	1970	&&&&&&&&&&&&&085.&&&&&085	20
Randi	1976	&&&&&&&&&&&&0226.&&&&&0226	86
Akkats	1973	&&&&&&&&&&&&0565.&&&&&0565	158
Letsi	1967	&&&&&&&&&&&01850.&&&&&01 850	456
Porsi	1961	&&&&&&&&&&&01145.&&&&&01 145	280
Laxede	1962	&&&&&&&&&&&&0885.&&&&&0885	200
Vittjärv	1974	&&&&&&&&&&&&0175.&&&&&0175	30
Boden	1971	&&&&&&&&&&&&0455.&&&&&0455	78
Totalt		&&&&&&&&&&013759.&&&&&013 759	4 396

Sammanlagd effekt är cirka 4,4 GW och den normala årsproduktionen är ca 13,7 TWh, vilket är ca 9% av Sveriges elproduktion.

Källor

Vattenfall AB Vattenkraft

Referenser

^ Språktidningen 2008/2: Älvar på samiska
^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 28 september 2018. https://web.archive.org/web/20180928202529/http://www.smhi.se/sgn0102/n0205/lan_haro_huvud.pdf. Läst 2 september 2007.
^ Svenskt ortnamnslexikon, Språk- och folkminnesinstitutet, Uppsala, Elanders Gotab, Stockholm 2003, s. 198-199
^ Ekman, Sven (1983[1910]). Norrlands jakt och fiske. Norrländska skrifter, 0349-3202 ; 11 (Facs.-utg.med en efterskrift av Gunnar Brusewitz). Umeå: Två förläggare. sid. 368–369. Libris 7753343. ISBN 918592010X

Externa länkar

Wikimedia Commons har media som rör Lule älv.
Bilder & media

[1] Språktidningen 2008/2: Älvar på samiska

[2] ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 28 september 2018. https://web.archive.org/web/20180928202529/http://www.smhi.se/sgn0102/n0205/lan_haro_huvud.pdf. Läst 2 september 2007.

[3] Svenskt ortnamnslexikon, Språk- och folkminnesinstitutet, Uppsala, Elanders Gotab, Stockholm 2003, s. 198-199

[4] Ekman, Sven (1983[1910]). Norrlands jakt och fiske. Norrländska skrifter, 0349-3202 ; 11 (Facs.-utg.med en efterskrift av Gunnar Brusewitz). Umeå: Två förläggare. sid. 368–369. Libris 7753343. ISBN 918592010X

[1]

[2]

[3]

[4]