MY Camelopardalis – Wikipedia
MY Camelopardalis | |
Observationsdata Epok: J2000.0 | |
---|---|
Stjärnbild | Giraffen |
Rektascension | 03t 59m 18,2863s[1] |
Deklination | +57° 14′ 13,673 ″[1] |
Skenbar magnitud () | 9,80 –10,15[2] |
Stjärntyp | |
Spektraltyp | O6nn[3] (O6 V((f))+ O6 V((f)) [4]) |
U–B | -0,66[3] |
B–V | +0,28[3] |
Variabeltyp | Ellipsoidisk variabel[4] |
Astrometri | |
Radialhastighet () | -47[5] km/s |
Egenrörelse (µ) | RA: -2,3[6] mas/år Dek.: -0,3[6] mas/år |
Parallax () | 0,1333 ± 0,0789[7] |
Avstånd | ca 13 000 lå (ca 4 000[5] pc) |
Absolut magnitud () | -4,1[3] |
Detaljer | |
Massa | 37,7[5] M☉ |
Radie | 7,60[5] R☉ |
Temperatur | 42 000 ± 1 500[5] K |
Vinkelhastighet | 290[5] km/s |
Andra beteckningar | |
BD+56 864, ALS 7836, GSC 03725-00498, LF 6 +57 147, LS I +57 139, 2MASS J03591829+5714137, NSV 15852, TYC 3725-498-1, UCAC3 295-75245, uvby98 005600864, V* MY Cam, Gaia DR2 469715181320008960, Gaia DR1 15181320008960 [8] |
MY Camelopardalis är en dubbelstjärna i den öppna stjärnhopen Alicante 1 i södra delen av stjärnbilden Giraffen. Den har en kombinerad skenbar magnitud som varierar 9,80 - 10,15[1] och kräver ett teleskop för att kunna observeras. Baserat på parallax enligt Gaia Data Release 2 på ca 0,13 mas,[7] beräknas den befinna sig på ett avstånd på ca 13 000 ljusår (ca 4 000 parsek) från solen. Den rör sig närmare solen med en heliocentrisk radialhastighet på ca -47 km/s.[5] Stjärnan är en av de tyngsta kända dubbelstjärnorna och kandidat till en massiv sammanslagning.[5]
Egenskaper
[redigera | redigera wikitext]Primärstjärnan MY Camelopardalis A är en het blå stjärna i huvudserien av spektralklass O6 V((f)),[4] och den ljusaste stjärnan i Alicante 1.[5] Den har en massa som är ca 38[5] solmassor, en radie som är ca 7,6[5] solradier och har en effektiv temperatur av ca 42 000 K.[5]
MY Camelopardalis är en kontaktbinär och förmörkelsevariabel, med en omloppstid på 1,2 dygn och en omloppshastighet på 1 000 000 km/h.[5] Följeslagaren har en massa som är ca 32[5] solmassor, en radie som är ca 7[5] solradier och har en effektiv temperatur av ca 39 000 K.[5]
Referenser
[redigera | redigera wikitext]- Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, MY Camelopardalis, 11 oktober 2022..
Noter
[redigera | redigera wikitext]- ^ [a b c] Hog, E.; Kuzmin, A.; Bastian, U.; Fabricius, C.; Kuimov, K.; Lindegren, L.; Makarov, V. V.; Roeser, S. (1998). "The TYCHO Reference Catalogue". Astronomy and Astrophysics. 335: L65. Bibcode:1998A&A...335L..65H.
- ^ Kazarovets, E. V.; Samus, N. N.; Durlevich, O. V.; Kireeva, N. N.; Pastukhova, E. N. (2008). "The 79th Name-List of Variable Stars". Information Bulletin on Variable Stars. 5863: 1. Bibcode:2008IBVS.5863....1K.
- ^ [a b c d] Haug, U. (1970). "UBV Observations of luminous stars in three Milky Way fields (Cassiopeia, Camelopardalis and Gemini)". Astronomy & Astrophysics Supplement Series. 1 (1): 35. Bibcode:1970A&AS....1...35H.
- ^ [a b c] Greaves, John; Wils, Patrick (2004). "NSV 15852 is likely an Elliptical Variable akin in type to AO Cas". Information Bulletin on Variable Stars. 5517: 1. Bibcode:2004IBVS.5517....1G.
- ^ [a b c d e f g h i j k l m n o p q] Lorenzo, J.; Negueruela, I.; Val Baker, A. K. F.; García, M.; Simón-Díaz, S.; Pastor, P.; Méndez Majuelos, M. (2014). "MY Camelopardalis, a very massive merger progenitor". Astronomy & Astrophysics. 572: A110. arXiv:1410.5575v1. Bibcode:2014A&A...572A.110L. doi:10.1051/0004-6361/201424345. S2CID 53743637.
- ^ [a b] Høg, E.; Fabricius, C.; Makarov, V. V.; Urban, S.; Corbin, T.; Wycoff, G.; Bastian, U.; Schwekendiek, P.; Wicenec, A. (2000). "The Tycho-2 catalogue of the 2.5 million brightest stars". Astronomy and Astrophysics. 355: L27. Bibcode:2000A&A...355L..27H. doi:10.1888/0333750888/2862.
- ^ [a b] Brown, A. G. A.; et al. (Gaia collaboration) (August 2018). "Gaia Data Release 2: Summary of the contents and survey properties". Astronomy & Astrophysics. 616. A1. arXiv:1804.09365. Bibcode:2018A&A...616A...1G. doi:10.1051/0004-6361/201833051. Gaia DR2 record for this source at VizieR.
- ^ MY Cam (unistra.fr). Hämtad 2022-10-18.