Makedonska namnkonflikten – Wikipedia

Den makedonska namnkonflikten var en politisk dispyt mellan Grekland och Nordmakedonien.^[1] Dispyten hade sitt ursprung i att Grekland hävdar exklusiv rätt till att använda det geografiska namnet Makedonien och att det bör vara reserverat enkom för det historiska landskapet Makedonien i norra Grekland. Den makedonska namnkonflikten härrör från år 1946 men kulminerade och aktualiserades i samband med Jugoslaviens upplösning år 1991 då den tidigare jugoslaviska delrepubliken Makedonien förklarade sig självständig under det konstitutionella namnet Republiken Makedonien. Grekland erkände inte detta namn utan kallade staten officiellt för Före detta jugoslaviska republiken Makedonien vilket också var det namn som provisoriskt (i väntan på konfliktens lösning) användes av flera internationella organisationer, däribland Förenta nationerna.

I juni 2018 skrev ländernas premiärministrar under Prespaavtalet, som innebar att Makedonien bytte namn till Nordmakedonien. Innan avtalet trädde i kraft behövde det godkännas i båda ländernas parlament.^[2] Efter en folkomröstning i september där valdeltagandet var under 40% där majoriteten av befolkningen bojkottat omröstningen för att visa sitt missnöje mot parlamentet och namnändring, så godkändes det av Makedoniens parlament 19 oktober 2018.^[3] Det grekiska parlamentet godkände 25 januari 2019 namnbytet till Nordmakedonien.^[4] Enligt överenskommelsen tillåts landets invånare dock att kalla sig själva makedonier och sitt språk makedonska.

Historik

1946 efter det kommunistiska maktövertagandet, valde man att ändra indelningen av Jugoslavien till delrepubliker. Den sydligaste namngavs Socialistiska republiken Makedonien. Grekland protesterade redan då. År 1991 förklarade sig denna republik självständig under namnet Republiken Makedonien.

Grekland vägrade erkänna Republiken Makedonien. Man kallade landet Republiken Skopje (på grekiska Σκόπια, efter huvudstaden Skopje) om man behövde kalla det något. Många andra länder började kalla det för Före detta jugoslaviska republiken Makedonien. Det namnet var tänkt att vara tillfälligt men har fortsatt användas. År 1995 gick Grekland efter medling med på att erkänna landet under namnet Före detta jugoslaviska republiken Makedonien, även om Republiken Skopje förblev vanligt i praktiken. I mars 2004 sökte Makedonien medlemskap i EU. Alla EU-länder måste godkänna nya medlemsstater. Grekland deklarerade att man inte kommer att gå med på att Makedonien blir medlem under detta namn. År 2006 namngavs Skopjes internationella flygplats Alexander den stores flygplats, vilket inte var populärt i Grekland, och det namnet används dessutom sedan innan på Kavalas flygplats i Grekland. Som en del av avtalet 2018 togs namnet bort från Skopjes flygplats. Flyg till Grekland förekom på grund av sanktioner knappt under många år före 2018.

I maj 2009 skrev över 200 akademiker och experter på antikens historia under ett brev till USA:s president Barack Obama där de krävde en lösning på den makedonska namnkonflikten. De gav i brevet den grekiska sidan i princip helt rätt, och hävdade att något annat vore historieförfalskning.^[5]^[6]

Se även

Referenser

^ Sveriges Radio – Läst 18 november 2017.
^ ”Makedonien byter namn till Nordmakedonien”. SVT Nyheter. 17 juni 2018. https://www.svt.se/nyheter/makedonien-byter-namn-till-nordmakedonien. Läst 17 juni 2018.
^ Makedoniens parlament öppnar vägen för omstritt namnbyte
^ ”Grekland säger ja till Makedoniens namnbyte”. https://www.svt.se/nyheter/utrikes/grekland-sager-ja-till-makedoniens-namnbyte. Läst 26 januari 2019.
^ World scholars call for end to Macedonia misinformation [1]^{[död länk]}, Phantis, 21 maj 2009
^ ”World scholars call for end to Macedonia misinformation”. Arkiverad från originalet den 17 augusti 2016. https://web.archive.org/web/20160817201235/http://60.241.173.43/kosmos/2009/05/28/Page19_NewsInEnglish.pdf. Läst 6 juli 2016.

Vidare läsning

Danforth, Loring M. The Macedonian Conflict: Ethnic Nationalism in a Transnational World, Princeton University Press, Australien 1997, ISBN 0691043566
Shea, John. Macedonia and Grece: The Struggle to Define a New Balkan Nation, McFarland & Company 1997, ISBN 0786402288
Pappas, Christos. Grekland och den makedonska namnfrågan. Internationella studier, 1, 2008. S. 47-54.
Igor Janev, Legal Aspects of the Use of a Provisional Name for Macedonia in the United Nations System, AJIL, Vol. 93. no 1. 1999.

Externa länkar

Gjorge Ivanov (27 september 2012). ”At UN, former Yugoslav Republic of Macedonia urges cooperation to resolve ‘name’ issue”. UN News Centre. http://www.un.org/apps/news/story.asp?NewsID=43078&Cr=general+debate&Cr1=#.UGX26rZvm7R. Läst 28 september 2012.

”FYROM Name Issue”. Hellenic Republic - Ministry of Foreign Affairs. 26 september 2013. http://www.mfa.gr/en/fyrom-name-issue/. Läst 1 oktober 2013.

[tz-1] Sveriges Radio – Läst 18 november 2017.

[2] ”Makedonien byter namn till Nordmakedonien”. SVT Nyheter. 17 juni 2018. https://www.svt.se/nyheter/makedonien-byter-namn-till-nordmakedonien. Läst 17 juni 2018.

[3] Makedoniens parlament öppnar vägen för omstritt namnbyte

[4] ”Grekland säger ja till Makedoniens namnbyte”. https://www.svt.se/nyheter/utrikes/grekland-sager-ja-till-makedoniens-namnbyte. Läst 26 januari 2019.

[5] World scholars call for end to Macedonia misinformation [1]^{[död länk]}, Phantis, 21 maj 2009

[6] ”World scholars call for end to Macedonia misinformation”. Arkiverad från originalet den 17 augusti 2016. https://web.archive.org/web/20160817201235/http://60.241.173.43/kosmos/2009/05/28/Page19_NewsInEnglish.pdf. Läst 6 juli 2016.

[1]

[2]

[3]

[4]

[5]

[6]