French
DeutschMakedonska – Wikipedia
| makedonska | |
| македонски | |
 Utbredning av det makedonska språket. Mörkblått: majoritetsspråk. | |
| Talas i |  Nordmakedonien Albanien Grekland Bulgarien Serbien Kosovo |
|---|---|
| Region | Balkan |
| Antal talare | cirka 2 miljoner |
| Språkfamilj | indoeuropeiskt
|
| Officiell status | |
| Officiellt språk i | Nordmakedonien Albanien Rumänien[1] Serbien[2][3] Kosovo[4] |
| Språkkoder | |
| ISO 639‐1 | mk |
| ISO 639‐2 | mac (B) mkd (T) |
| ISO 639‐3 | mkd |
| SIL | MKJ |
Makedonska, eller makedoniska, (македонски, makedonski) är ett sydöstslaviskt språk talat i och omkring Nordmakedonien.[5]
Beskrivning
[redigera | redigera wikitext]Makedonska är ett sydslaviskt språk. Makedonskan och bulgariskan, som är sydöstslaviska språk, har stora likheter i den grammatiska strukturen och är också lexikaliskt närbesläktade. Några av likheterna är bestämda artiklar, jämförelse med användning av prefix samt avsaknad av infinitiv och kasussystem.
Det makedonska skriftspråket bygger på kyrilliska, som kan spåras tillbaka ända till 860 e.Kr då fornkyrkoslaviskan utvecklades.
Grunden för det makedonska skriftspråket lades av Krste Misirkov 1903, då han publicerade en bok som beskrev grunderna i språket. Det dröjde dock till 1944 innan makedonskan erhöll status som officiellt skriftspråk. Under efterkrigstiden har det utvecklats till ett standardspråk, och grunden bygger på västliga dialekter i Nordmakedonien.
Det finns mycket spår av Osmanska riket i språket samt arabiska och persiska, med många turkiska och grekiska lånord som har överlevt till idag. Idag skapas många ord med engelska och italienska ord som förebild.
Fonologi
[redigera | redigera wikitext]Konsonanter
[redigera | redigera wikitext]| Bilabial | Labiodental | Alveodental | Postalveolar | Palatal | Velar | |
|---|---|---|---|---|---|---|
| Nasal | m | n̪ | ɲ | |||
| Klusil | p | b | t̪ | d̪ | c | ɟ | k | g | ||
| Frikativ | f | v | ʃ | ʒ | x | |||
| Tremulant | r | |||||
| Lateral | l | |||||
| Approximant | j |
Källa:[6]
Vokaler
[redigera | redigera wikitext]| Främre | Central | Bakre | |
|---|---|---|---|
| Sluten | i | u | |
| Halvsluten | e | o | |
| Mellanvokal | ə | ||
| Öppen | a |
Källa:[6]
Se även
[redigera | redigera wikitext]Referenser
[redigera | redigera wikitext]- ^ [https://web.archive.org/web/20120522083136/http://conventions.coe.int/Treaty/Commun/ListeDeclarations.asp?NT=148&CM=8&DF=23/01/05&CL=ENG&VL=1 Arkiverad 22 maj 2012 hämtat från the Wayback Machine. European Charter for Regional or Minority Languages]
- ^ Macedonian language, official in Dužine and Jabuka (Serbien) Arkiverad 16 oktober 2009 hämtat från the Wayback Machine.
- ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 28 september 2011. https://web.archive.org/web/20110928085333/http://www.isria.com/pages/22_June_2011_99.php. Läst 28 september 2011.
- ^ Focus News (4 juli, 2003) Kosovo Government Acquires Macedonian language and grammar books for Gorani Minority Schools
- ^ ”Glottolog 4.3 - Macedonian”. glottolog.org. https://glottolog.org/resource/languoid/id/mace1250. Läst 5 maj 2021.
- ^ [a b] ”PHOIBLE 2.0 -”. phoible.org. https://phoible.org/inventories/view/2363#tipa. Läst 5 maj 2021.
Externa länkar
[redigera | redigera wikitext] | Wikipedia har en upplaga på Makedonska. |
- Bernard Comrie och Greville G. Corbett, The Slavonic Languages (Routledge Language Family Descriptions), Macedonian av Victor A. Friedman, 30 maj 2002, ISBN 0-415-04755-2
- Ciro Giannelli, André Vaillant (16 december 1958). ”Un Lexique Macédonien DU XVI:e Siécle”. Institut Detudes Slave, De L’universite De Paris. http://www.macedoniantruth.org/2010/03/23/macedonian-language-16th-century/#more-878. Läst 2 februari 2011.
- The Macedonian Language, Macedonian FAQ
- The Macedonian Language in the Balkan Language Environment, Council for Research into South-Eastern Europe of the Macedonian Academy of Sciences and Arts Skopje, Macedonia, 1993
- Ethnologue report for Macedonian
- Nature of Standard Macedonian language by Mladen Srbinovski
| ||||||||||||||||||||
| |||||||||||||||||||||||