Norges herrlandslag i fotboll – Wikipedia

Norges herrlandslag i fotboll
Norge FIFA-landskod
NOR
FotbollsförbundNorges Fotballforbund
FederationUefa
FörbundskaptenNorge Ståle Solbakken
LagkaptenMartin Ødegaard
FIFA-rankning46[1]
Flest landskamperJohn Arne Riise (110)
Flest målErling Haaland (34)
Första landskamp
 Sverige 11–3 Norge 
(12 juli 1908)
Största vinst
 Norge 12–0 Finland 
(28 juni 1946)
Största förlust
 Danmark 12–0 Norge 
(7 oktober 1917)
Lagfärger
Lagfärger
Lagfärger
Lagfärger
Lagfärger
Hemmaställ
Lagfärger
Lagfärger
Lagfärger
Lagfärger
Lagfärger
Bortaställ
Världsmästerskap
 Spelade mästerskap3
Olympiska spelen
 Spelade turneringar1
  Brons1 (1936)
Europamästerskap
 Spelade turneringar1
Nordiska mästerskapet
 Spelade turneringar14
  Guld1 (1932)
  Silver1 (1959)
  Brons9 (1928, 1936, 1947, 1951, 1963, 1971, 1977, 1980, 1983)

Norges herrlandslag i fotboll (norska: Norges herrelandslag i fotball, nynorska: Det norske herrelandslaget i fotball) representerar Norge i fotboll på herrsidan. Norge spelar oftast sina hemmamatcher i Oslo, på Ullevål Stadion som rymmer 25 572 åskådare. Norge har deltagit i 3 fotbolls-VM: 1938, 1994 och 1998, samt ett EM: 2000. Som största merit har man ett brons från OS 1936. Norge är tillsammans med Senegal de enda landslag som spelat mot Brasilien utan att förlora och har även vunnit båda mötena med Argentina.[2]

Norges olympiska lag 1920.

Norge spelade sin första landskamp i fotboll den 12 juli 1908, då man förlorade mot Sverige (som också spelade sin allra första landskamp) med 3–11 i Göteborg. Norges första OS-deltagande i fotboll skedde i fotbollsturneringen vid OS 1912 i Stockholm, där Danmark slog ut Norge med 7–0 i första omgången.

Första norska segern över Sverige kom på hemmaplan i Norges huvudstad Kristiania (som sedan 1925 heter Oslo) den 15 september 1918, norsk seger med 2–1. Den 14 september 1919 vann Norge för första gången borta mot Sverige, då norrmännen segrade med hela 5–1 i Göteborg. Första norska vinsten mot Danmark kom den 16 juni 1918, 4–0 på hemmaplan i Kristiania.

Norge deltog i fotbollsturneringen vid OS 1920 i Antwerpen, där Norge slog ut Storbritannien men blev sedan utslagna av Tjeckoslovakien.

Norge vann sin första bortaseger mot Danmark den 23 juni 1929 i Köpenhamn, då de norska segersiffrorna skrevs till 5–2.

OS-brons och VM-slutspel

[redigera | redigera wikitext]

VM i fotboll hade premiär 1930. Norge deltog inte premiäråret 1930, och ställde heller inte upp i kvalspelet till 1934 års turnering. Under mitten av 1930-talet blev Norge allt bättre i fotboll, och landskamperna mot Danmark och Sverige blev allt jämnare och ovissare. Efter det överraskande OS-bronset 1936 i Berlin debuterade Norge i kvalspelet till VM i fotboll i samband med VM 1938 i Frankrike. Norge kvalificerade sig för VM, pressade de regerande världsmästarna från 1934, Italien, men förlorade med 1–2 efter förlängning. Norge åkte därmed ut redan i första omgången. Italien vann sedan även 1938 års VM-turnering. Grannen Sverige hade under sent 1930-tal ofta problem med att slå Norge, och den 3 juni 1939 vann Sverige mot Norge för första gången sedan den 5 juli 1936.

De norska framgångarna avbröts under andra världskriget, då Tysklands militära styrkor ockuperade Norge den 9 april 1940. Vidkun Quisling och hans anhängare övertog makten i Norge, och då stora delar av den norska idrottsrörelsen vägrade samarbeta med Vidkun Quisling och gick ut i strejk. När andra världskriget var slut och de tyska ockupationstrupperna lämnade Norge i maj 1945, tillhörde Norge de sämre lagen i Europa, en position man kom att inneha fram till 1990-talet.

Den 21 oktober 1945 förlorade Norge borta mot Sverige med 0–10. Norge fick mycket svårt att hävda sig i den internationella toppen. Mot Sverige och Danmark blev det oftast förlust. Ibland kunde Norge dock göra enstaka bra insatser, som VM-kvalvinsterna hemma mot Ungern 1957, mot Jugoslavien 1965, Frankrike 1969, mot Sverige 1977 och mot England 1981.

Andra framgångar var då Norge kvalade in till fotbollsturneringen vid OS 1980, där man dock inte deltog på grund av bojkott. Norge kvalade även in till fotbollsturneringen vid OS 1984 i Los Angeles, men blev utslagna från gruppspelet efter matcher mot Chile, Frankrike och Qatar. Andra fina norska resultat från denna tid är landskampssegern borta mot Italien 1985 och EM-kvalsegern hemma mot Italien 1991. I kvalet till EM 1992 började de två första matcherna dåligt med 0–2 mot Sovjetunionen borta och 0-0 mot Ungern hemma. Men Norge kom trea till sist med 3 vinster, 3 oavgjorda och 2 förluster.

VM-slutspel 1994 och 1998

[redigera | redigera wikitext]

Det skulle dröja ända fram till VM 1994 i USA innan Norge gjorde sitt nästa VM-slutspel i fotboll. I kvalmatcherna under 1992 och 1993 stod man för en av de stora kvalskrällarna genom att gå vidare till VM i USA på bekostnad av England. I kvalspelet slog Norge bland annat Nederländerna efter ett avgörande mål av Gøran Sørloth. Borta på Wembley mot England nådde norrmännen 1–1 efter ett distansskott av Kjetil Rekdal. Efter det lyckade kvalspelet mottog man 1993 de norska sportjournalisternas statyett. Inför världsmästerskapet spelade landslaget tillsammans med Jørn Lande in den officiella norska VM-sången Alt for Norge.

I VM 1994 i USA spelade Norge många gånger taktiskt och defensivt. Norge lyckades dock bara göra ett mål: målskytten Kjetil Rekdal gav Norge segern med 1–0 i premiärmatchen mot Mexiko. Norge förlorade sedan med 0–1 mot blivande finalisterna Italien och i den avslutande gruppspelsmatchen spelade man 0–0 mot Irland. Norge hamnade sist i sin grupp på gjorda mål, i en grupp där samtliga lag slutade på fyra poäng och noll i målskillnad. Till de norska spelare som utmärkte sig positivt hörde, förutom Rekdal, målvakten Erik Thorstvedt och backlinjen med bland annat Ronny Johnsen och Rune Bratseth samt mittfältaren och nickspecialisten Jostein Flo.

Norge missade att kvala in EM 1996 i England, efter förluster med 0–2 mot blivande finalisterna Tjeckien i Prag den 6 september 1995 och med 0–3 mot Nederländerna i Rotterdam den 15 november 1995. I samband med detta slutade Rune Bratseth och Erik Thorstvedt i landslaget.

Vid VM 1998 i Frankrike deltog Norge återigen i VM, efter ett lyckat kvalspel under 1996 med segrar mot lag som Finland, Schweiz och Ungern. Norge svarade för en rejäl skräll, då laget slog regerande världsmästarna och blivande finalisterna Brasilien med 2–1 i gruppspelet - efter mål av Tore André Flo och Kjetil Rekdal (straff). Segern gjorde att Norge för första gången tog sig vidare till andra omgången.

Detta var första segern i en tävlingsmatch mot Brasilien. Norge var tvunget att vinna för att gå vidare. I den 78:e minuten gör Brasiliens Bebeto mål och nu måste Norge göra två mål för att inte åka ur turneringen. De lyckas med denna bragd efter mål av Tore André Flo och Kjetil Rekdal. I den 87:e minuten sätter Kjetil Rekdal den avgörande straffen. Klassiska citatet som norska kommentatorn på Norsk rikskringkasting säger "Kjetil Rekdal lägger den viktigaste sparken i norsk fotbollshistoria." Segern firades med karnevalsstämning i Norge. 2012 gjordes en opera om bragden i Oslo av Are Kalvø och Helge Førde.

I åttondelsfinalen väntade silvermedaljörerna från 1994 Italien som kunde vinna med 1–0. Norge hade alltså mött Italien i samtliga VM-turneringar som man deltagit, och i alla tre matcher har Italien vunnit och skickat hem Norge från VM. Förbundskaptenen Egil Olsen, "Drillo", var stor profil på den norska bänken. Olsen avgick i samband med Norges förlust mot Italien. Hans efterträdare Nils Johan Semb kom att bli mindre lyckad.

Norges lag mot England i maj 2012

Men Norge deltog i EM-slutspelet för första gången vid EM år 2000, som spelades i Belgien och Nederländerna. Norge gjorde dock bara ett mål i turneringen som gav en skrällseger mot Spanien med 1–0 i premiären. I nästa match spelade Norge uselt och förlorade med 0–1 mot Jugoslavien. I sista matchen var vinst ett måste mot Slovenien. Även oavgjort skulle vara acceptabelt så länge Spanien inte vann över Jugoslavien. Norge spelade 0–0 mot Slovenien medan matchen mellan Spanien och Jugoslavien slutade 4–3 till Spanien, vilket bara räckte till en tredjeplats i gruppen. Efter slutspelet kritiserades Nils Semb på sitt usla spel. Norge hade visserligen det bästa försvaret under gruppspelet men de hade det näst sämsta anfallet.

Efter EM 2000, 2000 och 2001 i kvalet till VM 2002 i Korea och Japan kunde kritiken mot Nils Semb inte sluta. När fem matcher hade gått hade Norge bara tagit två poäng. Norge vann sedan de två sista matcherna men det räckte bara till en fjärdeplats i gruppen. Norge missade sedan även att kvala in till EM 2004 i Portugal, efter avgörande playoff-spel mot Spanien. Bortamatchen, som var den första i Spaniens hemma slutade med en respektabel 1–2-förlust. Hemmamatchen i Ullevaal slutade 0–3 till Spanien.

Vid en vänskapslandskamp 2005 kom Norges första bortaseger mot Sverige sedan 1951. Vid kvalspelet till VM 2006 i Tyskland spelade Norge bättre, och nådde avgörande playoff mot Tjeckien. Väl där förlorade dock Norge båda matcherna, och missade VM medan Tjeckien gick vidare. I kvalspelet till EM 2008 i Schweiz och Österrike öppnade Norge bra, men efter sämre spel på slutet, som bland annat inkluderade en förlust med 1–2 i en viktig hemmamatch mot Turkiet, slogs Norge ut i kvalet. I kvalspelet till VM 2010 till Sydafrika lottades Norge i samma grupp som blivande finalisterna Nederländerna, Skottland, Makedonien och Island. Säsongen 2008/2009 innebar motgångar till Norge. Vänskapsmatcherna började med 0–3 mot Wales och 1–3 mot Montenegro. Åtminstone blev det 2–2 hemma mot Uruguay och 1–1 hemma mot Republiken Irland. Kvalet började pinsamt med 2–2 hemma mot Island, vilka bland annat förlorat med 0–5 mot Sverige och 0–3 mot Liechtenstein. 0–0 borta mot Skottland blev Norges enda poäng på bortaplan 2008. Motgångarna fortsatte och man förlorade 0-1 hemma mot Nederländerna och 0–1 borta mot Ukraina sedan Ukraina tilldömts en straffspark. Norges målskillnad 2008 blev 6–13 och 4 poäng.

2009 tog Egil Olsen över och Norge spelade lite bättre. Norge spelade tre vänskapsmatcher före nästa VM-kvalmatch och slog Tyskland borta med 1–0 samt 3–2 hemma mot Finland. Mot Sydafrika borta förlorade Norge med 1–2. De tre nästa matcherna gick ok för Norge då man fått 0–0 borta mot Makedonien, förlorat 0–2 borta mot Nederländerna men Norge spelade bort Skottland och vann med 4–0. Alla tre matcher var i VM-kvalet. Norge fick sedan 1–1 borta mot Island och slog Makedonien med 2–1. Norge kom tvåa till slut men tog inte sig till playoffen då Norge var den sämsta grupptvåan. Norge gjorde ganska bra kval till EM 2012 och 2016 utan att nå slutspel, medan kvalen till VM 2014 och 2018 var helt misslyckade.

Norges herrlandslag i fotboll, 3-09-2015

Flest landskamper

[redigera | redigera wikitext]
Senast uppdaterad: 10 juni 2021.[3]
# Namn Landskamper Mål Period
1 John Arne Riise 110 16 2000–2013
2 Thorbjørn Svenssen 104 0 1947–1962
3 Henning Berg 100 9 1992–2004
4 Erik Thorstvedt 97 0 1982–1996
5 John Carew 91 24 1998–2011
Brede Hangeland 91 4 2002–2014
7 Øyvind Leonhardsen 86 19 1990–2003
8 Kjetil Rekdal 83 17 1987–2000
Morten Gamst Pedersen 83 17 2004–2014
10 Steffen Iversen 79 21 1998–2011
Senast uppdaterad: 10 juni 2021.[4]
# Namn Mål Landskamper Målsnitt Period
1 Erling Braut Haaland 38 39 1.04 2019-Nu
2 Jørgen Juve 33 45 0.73 1928–1937
3 Einar Gundersen 26 33 0.79 1917–1928
4 Harald Hennum 25 43 0.58 1949–1960
5 John Carew 24 91 0.26 1998–2011
6 Ole Gunnar Solskjær 23 67 0.34 1995–2007
Tore André Flo 23 76 0.3 1995–2004
7 Gunnar Thoresen 22 64 0.34 1946–1959
8 Steffen Iversen 21 79 0.27 1998–2011
9 Jan Åge Fjørtoft 20 71 0.28 1986–1996
10 Odd Iversen 19 45 0.42 1967–1979
Olav Nilsen 19 62 0.31 1962–1971
Øyvind Leonhardsen 19 86 0.22 1990–2003

Nuvarande trupp

[redigera | redigera wikitext]

Följande spelare var uttagna till Uefa Nations League-matcherna mot Serbien, Sverige och Slovenien den 2-12 juni 2022.[5]

Antalet landskamper och mål är korrekta per den 9 juni 2022 efter matchen mot Slovenien.

Nr Pos. Namn Födelsedatum (ålder) Matcher Mål Klubb
1 MV Ørjan Nyland 10 september 1990 (34 år) 37 0 England Reading
12 MV André Hansen 17 december 1989 (35 år) 11 0 Norge Rosenborg
13 MV Sten Grytebust 25 oktober 1989 (35 år) 5 0 Norge Aalesunds FK
3 F Leo Skiri Østigård 28 november 1999 (25 år) 4 0 England Brighton & Hove Albion
4 F Marius Lode 11 mars 1993 (31 år) 2 0 Tyskland Schalke 04
5 F Birger Meling 17 december 1994 (30 år) 29 0 Frankrike Rennes
14 F Julian Ryerson 17 november 1997 (27 år) 10 0 Tyskland Union Berlin
17 F Fredrik André Bjørkan 21 augusti 1998 (26 år) 5 0 Tyskland Hertha Berlin
21 F Andreas Hanche-Olsen 17 januari 1997 (27 år) 12 0 Belgien Gent
22 F Marcus Holmgren Pedersen 16 juli 2000 (24 år) 12 0 Nederländerna Feyenoord
F Stefan Strandberg 25 juli 1990 (34 år) 26 1 Italien Salernitana
F Brede Moe 15 december 1991 (33 år) 0 0 Norge Bodø/Glimt
2 MF Morten Thorsby 5 maj 1996 (28 år) 14 0 Italien Sampdoria
6 MF Patrick Berg 24 november 1997 (27 år) 10 0 Frankrike Lens
8 MF Sander Berge 14 februari 1998 (26 år) 29 1 England Sheffield United
10 MF Martin Ødegaard 17 december 1998 (26 år) 42 2 England Arsenal
11 MF Mohamed Elyounoussi 4 augusti 1994 (30 år) 44 9 England Southampton
15 MF Jens Petter Hauge 12 oktober 1999 (25 år) 10 0 Tyskland Eintracht Frankfurt
16 MF Fredrik Aursnes 10 december 1995 (29 år) 8 0 Nederländerna Feyenoord
20 MF Mats Møller Dæhli 2 mars 1995 (29 år) 32 2 Tyskland FC Nürnberg
MF Mathias Normann 28 maj 1996 (28 år) 12 1 England Norwich City
MF Dennis Johnsen 17 februari 1998 (26 år) 1 0 Italien Venezia
7 A Joshua King 15 januari 1992 (32 år) 62 20 England Watford
9 A Erling Haaland 21 juli 2000 (24 år) 20 18 England Manchester City
18 A Kristian Thorstvedt 13 mars 1999 (25 år) 16 4 Belgien Genk
19 A Alexander Sørloth 5 december 1995 (29 år) 41 14 Spanien Real Sociedad
23 A Veton Berisha 13 april 1994 (30 år) 9 1 Norge Viking

Nyligen inkallade

[redigera | redigera wikitext]

Följande spelare har varit uttagna i det norska landslaget de senaste tolv månaderna.

Pos. Namn Födelsedatum (ålder) Matcher Mål Klubb Senaste inkallelsen
MV Jacob Karlstrøm 9 januari 1997 (27 år) 0 0 Norge Molde FK mot  Armenien 29 mars 2022
MV Viljar Myhra 21 juli 1996 (28 år) 0 0 Norge Strømsgodset mot  Montenegro 11 oktober 2021
MV Per Kristian Bråtveit 15 februari 1996 (28 år) 1 0 Frankrike Nîmes mot  Turkiet 8 oktober 2021
F Stian Rode Gregersen 17 maj 1995 (29 år) 5 0 Frankrike Bordeaux mot  Armenien 29 mars 2022
F Kristoffer Ajer 17 april 1998 (26 år) 26 0 England Brentford mot  Armenien 29 mars 2022
F Omar Elabdellaoui 5 december 1991 (33 år) 49 0 Turkiet Galatasaray mot  Slovakien 25 mars 2022
F Anders Trondsen 30 mars 1995 (29 år) 4 0 Turkiet Trabzonspor mot  Nederländerna 16 november 2021
F Ruben Gabrielsen 10 mars 1992 (32 år) 2 0 USA Austin FC mot  Nederländerna 16 november 2021
F Jonas Svensson 6 mars 1993 (31 år) 23 1 Turkiet Adana Demirspor mot  Turkiet 8 oktober 2021
MF Ola Solbakken 7 september 1998 (26 år) 2 0 Norge Bodø/Glimt mot  Slovakien 25 mars 2022
MF Fredrik Midtsjø 11 augusti 1993 (31 år) 11 0 Nederländerna AZ mot  Nederländerna 16 november 2021
MF Iver Fossum 15 juli 1996 (28 år) 14 1 Danmark AaB mot  Montenegro 11 oktober 2021
MF Aron Dønnum 20 april 1998 (26 år) 2 0 Belgien Standard Liège mot  Gibraltar 7 september 2021
A Thomas Lehne Olsen 29 juni 1991 (33 år) 1 0 Förenade arabemiraten Shabab Al Ahli mot  Nederländerna 16 november 2021
A Ohi Omoijuanfo 10 januari 1994 (30 år) 1 0 Serbien Röda Stjärnan mot  Montenegro 11 oktober 2021
A Erik Botheim 10 januari 2000 (24 år) 0 0 Klubblös mot  Nederländerna 1 september 2021

Kända spelare

[redigera | redigera wikitext]

Förbundskaptener

[redigera | redigera wikitext]

På grund av dålig ekonomi hade man inte någon fast anställd förbundskapten förrän 1953, men man engagerade tränare under bland annat OS 1912, 1920 och 1952, samt några sommarsäsonger. Från 1935 till 1953 var fotbollsförbundets generalsekreterare, Asbjørn Halvorsen, lagledare för det norska landslaget. Fram till 1970-talet togs laget ut av "Uttagningskomiteèn". Øivind Johannessen var den förste förbundskaptenen som tog ut laget själv. Svenskarna Axel Ahlqvist och Birger Möller var hyrt in som konditionstränare 1916, Möller också 1920.[6]

Namn, land År Antal S O F Kommentar
James Vincent Hayes, England 1912 4 0 0 4 OS-tränare
William B. Kelly, England 1919 5 3 1 1 Landslagstränare, sommar
James McPherson, Skottland 1920 3 1 0 2 Os - tränare
John Wyllie, Skottland 1921 1 0 0 1 Landslagstränare 1 match
Thomas Morris Mitchell, England 1929-31 11 7 3 1 Landslagstränare, sommar
Jòsef Braun, Ungern 1932 4 3 0 1 Landslagstränare, sommar
Asbjørn Halvorsen, Norge 1935-53 87 31 14 42 Lagledare
Frank Soo, England 1952 1 0 0 1 OS-tränare
Willybald Hahn, Österrike 1953-55 26 7 7 12
Ron Lewin, England 1956-57 17 5 4 8
Edmund Majowski, Polen, Österrike 1958 5 3 1 1
Ragnar Larsen, Norge 1958 1 0 0 1
Kristian Henriksen, Norge 1959 10 3 0 7
Willy Kment, Österrike 1960-62 20 6 2 12
Ragnar Larsen, Norge 1962-66 33 10 7 16
Willy Kment, Österrike 1967-69 25 9 3 13
Øivind Johannessen, Norge 1970-71 17 4 2 11
George Curtis, England 1972-74 17 3 2 12
Kjell Schou Andreassen/ Nils Arne Eggen, Norge 1974-77 27 6 4 17
Tor Røste Fossen, Norge 1978-87 94 28 28 38
Nils Arne Eggen/Kjell Schou Andreassen, Norge 1986-87 8 0 5 3 OS-Landslagstränare
Tord Grip, Sverige 1987-88 7 0 4 3
Ingvar Stadheim, Norge 1988-90 24 5 8 1
Egil Olsen, Norge 1990-98 88 46 26 16
Nils Johan Semb, Norge 1998-03 68 29 21 18
Åge Hareide, Norge 2004-08 58 24 18 16
Egil "Drillo" Olsen, Norge 2009-13 49 25 8 16
Per Mathias Høgmo, Norge 2013-16 35 10 7 18
Lars Lagerbäck, Sverige 2017–2020 [6]
Ståle Solbakken, Norge 2020–

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]