Norges försvarsmakt – Wikipedia

Norges försvarsmakt
Forsvaret
Norsk soldat, 2008.
Information
NationNorge Norge
Ursprungligt namnForsvaret
Organisationer Hæren
Sjøforsvaret
Luftforsvaret
Heimevernet
HögkvarterOslo
Högste befälhavareKung Harald V (de jure)
Statsministern (de facto)
StatsrådFörsvarsminister Grete Faremo
FörsvarschefGeneral Eirik Kristoffersen (Forsvarssjef)
Vapenför ålder19-45
MilitärtjänstJa, 14 månader.
Stående styrkor11 597 (2019)[1]
Reservstyrkor45 000[2]
Ekonomi
Budget38,6 miljarder NOK (2019)[3]
Andel av BNP1,4 % (2014)[4]
LeverantörerKongsberg Gruppen, Nammo
Övrigt

Norges försvarsmakt (norska: Forsvaret) är en norsk myndighet under Försvarsdepartementet. År 2019 hade det norska försvaret en personalstyrka på 15 917 personer varav 11 597 militärt anställda och 4320 civilanställda. I tillägg till detta kom inneliggande värnpliktskull om 7 413 personer. [2] Därutöver är 45 000 krigsplacerade i Heimevernet. [1] Norge har värnplikt för både kvinnor och män (med 6-12 månaders utbildning) och är således könsneutral. Det började gälla från och med januari år 2015 från att tidigare ha varit frivillig tjänstgöring för kvinnor.[5]

Kungen av Norge är formellt sett den högste befälhavaren. Norges försvarsdepartement och Norges försvarsmakt är från och med 2003 en integrerad myndighet med civil och militär personal. Försvarsmakten är uppdelad i försvarsgrenarna (Hæren, Sjøforsvaret, Luftforsvaret och Heimevernet) och de tre civila myndigheterna: Forsvarets forskningsinstitutt (FFI), Nasjonal sikkerhetsmyndighet och Forsvarsbygg.

Den största nationella militärövningen är Cold Response som hålls årligen med alla NATO-medlemmar inbjudna.

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]