O helga natt – Wikipedia

För julkonserten i Örebro, se O, Helga Natt (julkonsert).
Cantique de Noël
Originalspråkfranska
KompositörAdolphe Adam
TextförfattarePlacide Cappeau de Roquemaure

"O helga natt" (franska: Cantique de Noël) eller ofta Minuit, Chrétiens efter inledningsorden i den franska originaltexten "Minuit! Chrétiens, c’est l’heure solennelle") är en franskspråkig julsång komponerad 1847, och baserad på Jesu födelse. Sången brukar ibland på svenska kallas Adams julsång efter upphovsmannen till musiken, Adolphe Adam.

I Roquemaure i Frankrike hade kyrkorgeln renoverats i slutet av 1843. För att fira händelsen övertalade byprästen poeten Placide Cappeau, som bodde i byn, att skriva en juldikt.[1] Kort tid därefter tog han med sig dikten till Paris och bad Adolphe Adam att tonsätta den. Sången framfördes 1847 i Roquemaure av operasångaren Emily Laurey.

John Sullivan Dwight (1813–1893) skrev 1855 den engelska texten O Holy Night.[2] Denna version blev mycket populär i USA, särskilt i Nordstaterna där den tredje versen (inklusive orden "Chains shall he break, for the slave is our brother, And in his name all oppression shall cease") appellerade till abolitionisterna.[1]

Den engelska titeln O Holy Night återanvändes för den svenska översättningen, som dock innehållsmässigt huvudsakligen följer originalet. Den anonyma svenska översättningen av verserna 1. O, helga natt och 3. Ty Frälsar'n... trycktes första gången i Bas-Sångarens album No 5 Adam: Jul-Sång; 1865, Ed. Elkan &Schildknecht. Det har länge ansetts att konsertsångaren Augustin Kock skrev den svenska texten till motsvarande vers 2 i den franska sången, men STIM är tveksam till detta. Den sjöngs 1948 av Sven-Olof Sandberg i Ingmar Bergmans film "Hamnstad".

Sången är skriven i klassisk romansstil och förekommer endast i ett fåtal psalm- och sångböcker då den inte är särskilt lämplig för församlingssång. Den är heller ingen vanlig julsång i skolorna. I Sverige finns sången ofta med på julskivor, brukar avsluta julkonserter och spelas traditionsenligt varje år i Sveriges Radio P3 och P4 som första melodi efter tolvslaget på julafton, framförd av den svenske tenoren Jussi Björling.

Tryckta utgåvor

[redigera | redigera wikitext]

Inspelningar

[redigera | redigera wikitext]

Den 24 december 1906 sände kanadensaren Reginald Fessenden det första AM-radioprogrammet, som började med en fonografrulle med 'Ombra mai fu' och följdes av att Reginald Fessenden själv spelade "O Holy Night" på fiol, och sjöng sista versen. Sången blev därmed andra musikstycket någonsin att spelas i radio.[3][4]

Tre olika countryartister gick in med sina versioner på Billboard Hot Country Songs med sina versioner av "O Holy Night:" Martina McBride, John Berry och Josh Gracin. Martina McBrides version låg på listan fem olika gånger, med topplaceringarna 74 år 1997, 67 år 1998, 49 år 1999, 57 år 2000 och 41 år 2001.[5] John Berrys version nådde 55:e plats 1996 och 63:e plats 1998,[6] och Josh Gracins version nådde 59:e plats 2006.[7].

Luciano Pavarottis titelskiva blev 1984 hans första platinaskiva.[8] Whitney Houston spelade 2003 in sången på One Wish: The Holiday Album, medan Mariah Carey sjöng in den på albumet Merry Christmas 1994, och en live version med henne finns med på hennes julalbum Merry Christmas II You från 2010.

O helga natt (pianosolo)
  1. ^ [a b] Collins, Ace (2001). Stories Behind the Best-Loved Songs of Christmas. Grand Rapids: Zondervan. sid. 132–138. ISBN 9780310873877 
  2. ^ Nobbman, Dale V. Christmas Music Companion Fact Book. 2000. p. 36. Google Books
  3. ^ Collins, Ace, [2001], Stories Behind the Best-loved Songs of Christmas, Grand Rapids, MI, Zondervan,p.137-138
  4. ^ Early Radio History web-site quoting "Builder of Tomorrows" by Helen Fessenden, 1940, pages 153-154, Läst 7 december 2010
  5. ^ Whitburn, Joel (2008). Hot Country Songs 1944 to 2008. Record Research, Inc. sid. 263. ISBN 0-89820-177-2. Läst 2 februari 2010 
  6. ^ Whitburn, p. 49
  7. ^ Whitburn, p. 166
  8. ^ ”Album artist 377 - Luciano Pavarotti”. tsort.info. Arkiverad från originalet den 31 augusti 2011. https://web.archive.org/web/20110831155436/http://tsort.info/music/2tsutu.htm. Läst 15 december 2011. 
  9. ^ ”Svensk mediedatabas”. http://smdb.kb.se/catalog/id/001537740. Läst 15 december 2011. 
  10. ^ ”Svensk mediedatabas”. http://smdb.kb.se/catalog/id/002022535. Läst 15 december 2011. 
  11. ^ ”Svensk mediedatabas”. http://smdb.kb.se/catalog/id/001558673. Läst 15 december 2011. 
  12. ^ ”Svensk mediedatabas”. http://smdb.kb.se/catalog/id/001890987. Läst 15 december 2011. 
  13. ^ ”Svensk mediedatabas”. http://smdb.kb.se/catalog/id/001480124. Läst 15 december 2011. 
  14. ^ ”Svensk mediedatabas”. http://smdb.kb.se/catalog/id/001509323. Läst 15 december 2011. 
  15. ^ ”Svensk mediedatabas”. http://smdb.kb.se/catalog/id/001506818. Läst 15 december 2011. 
  16. ^ ”Svensk mediedatabas”. http://smdb.kb.se/catalog/id/001551405. Läst 15 december 2011. 

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]