Otto von Friesen (filolog) – Wikipedia

Otto von Friesen
Född11 maj 1870[1][2][3]
Kulltorps församling[1][2][3], Sverige
Död10 september 1942[1][2][4] (72 år)
Uppsala församling[1][2][4], Sverige
BegravdUppsala gamla kyrkogård[5][6]
kartor
Medborgare iSverige
Utbildad vidUppsala universitet[1]
SysselsättningSpråkvetare[1], filolog[7], universitetslärare[8]
Befattning
Stol nummer 9 i Svenska Akademien (1929–1942)[9]
ArbetsgivareUppsala universitet
BarnSten von Friesen (f. 1907)[10]
Märta Bohlin (f. 1909)[10]
Redigera Wikidata

Otto von Friesen, född 11 maj 1870 i Kulltorps församling, Jönköpings län, död 10 september 1942 i Uppsala församling, Uppsala län, var en svensk lingvist, runolog och professor i svenska språket vid Uppsala universitet 1906–35 samt ledamot av Svenska Akademien 1929–1942 (stol nr 9).

von Friesen var son till häradsskrivaren Johan Adolf von Friesen och Hedvig Elisabeth von Friesen, född Ödman. Otto von Friesen gifte sig 1906 med Vendla Ohlsson.[11]

Friesen tog studentexamen 1889 vid Halmstads högre allmänna läroverk, blev filosofie doktor i Uppsala 1898, docent i nordiska språk vid Uppsala universitet 1897 och extra ordinarie professor i svenska språket där 1906. 1909 blev han ordinarie professor.[12] Efter att sedan 1900 ha förestått professuren författade han ett antal arbeten i nordisk ljudhistoria, framför allt rörande äldre tider, samt i runologi och paleografi av vilka särskilt är att nämna Om de germanska mediageminatorna (1897), Till den nordiska språkhistorien (1901 och 1906), Om runskriftens härkomst (1904–06), vari Friesen, i anslutning till Bernhard Salins arkeologiska arbeten, härleder runskriften väsentligen från en grekisk kursivskrift, Vår äldsta handskrift på fornsvänska (1906) och Kylverstenen (i "Antiqvarisk tidskrift", XVIII). Han utgav även Upplandslagen efter Ängsö-handskriften (1902) och Olaus Petris afskrift af Hednalagen (i "Samlaren", XXIII) samt uppsatser i "Arkiv för nordisk filologi", "Uppland", Uppsala universitets årsskrift med flera.

Bland hans senare arbeten märks Runorna i Sverige (1907, 3:e omarbetade och utvidgade upplagan 1928), Upplands runstenar (1908, 1913), Lister- och Listerbystenarna (1916), Rökstenen (1920), Rö-stenen i Bohuslän och runorna i Norden under folkvandringstiden (1924) samt Codex argenteus (1927).[13]

Otto von Friesen valdes in som ledamot av Kungliga Vetenskapsakademien 1928, var ledamot av Vitterhetsakademin, hedersledamot av Smålands, Göteborgs, Gästrike-Hälsinge och Uplands nationer, ordförande i styrelsen för Landsmåls- och Folkminnesarkivet i Uppsala. Han var även ledamot i styrelsen för Upplands Fornminnesförening från 1910 och dess ordförande 1918–27.[14]

Otto von Friesens son Sten von Friesen var professor i fysik vid Lunds universitet 1948–1972.

von Friesen ligger begravd på Uppsala gamla kyrkogård och hans brev, fotografier (glasplåtar) och övriga handlingar förvaltas idag av Uppsala universitetsbibliotek.

Källor

[redigera | redigera wikitext]

Noter

[redigera | redigera wikitext]
  1. ^ [a b c d e f] Elias Wessén, Otto Friesen, von, s. 554, Svenskt Biografiskt Lexikon-ID: 14491, läst: 19 mars 2017.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b c d] Sveriges dödbok, läst: 2 januari 2019.[källa från Wikidata]
  3. ^ [a b] Kulltorps kyrkoarkiv, Födelse- och dopböcker, SE/VALA/00196/C/3 (1861-1890), bildid: A0008811_00046, sida 85, födelse- och dopbok, läs onlineläs online, läst: 26 april 2019.[källa från Wikidata]
  4. ^ [a b] Uppsala domkyrkoförsamlings kyrkoarkiv, Död- och begravningsböcker, SE/ULA/11632/F/15 (1935-1942), bildid: 00150932_00405, sida 402, död- och begravningsbok, läs onlineläs online, läst: 4 juni 2019, ”321 Sept,10,1,,Friesen, Ott von”.[källa från Wikidata]
  5. ^ von Friesen, Otto, Svenskagravar.se, läs online, läst: 5 augusti 2020.[källa från Wikidata]
  6. ^ Otto von Friesen 1870–1942. Språkforskare, runolog, Svenska kyrkan, läs online, läst: 4 juni 2019.[källa från Wikidata]
  7. ^ Katalog der Deutschen Nationalbibliothek, Deutsche Nationalbibliotheks katalog-id-nummer: 116819553, läst: 10 juni 2020.[källa från Wikidata]
  8. ^ Tjeckiska nationalbibliotekets databas, NKC-ID: mub20181007391, läst: 18 december 2022.[källa från Wikidata]
  9. ^ Svenska Akademin ledamotsregister: friesen-otto-von, läst: 20 juli 2020.[källa från Wikidata]
  10. ^ [a b] Folkräkningar (Sveriges befolkning) 1930, Riksarkivet, läs onlineläs online, läst: 31 juli 2019.[källa från Wikidata]
  11. ^ Göteborgs nation i Uppsala V.T. 1936 – V.T. 1942 : Matrikel, Mauritz Bäärnhielm & Lars Svensson, Almqvist & Wiksell Boktryckeri, Uppsala 1943 s. 11
  12. ^ Uppland nation i Uppsala V.T 1926 – H.T 1932: Matrikel, Uppsala 1932
  13. ^ Svensk uppslagsbok, Malmö 1932
  14. ^ Otto von Friesen in Memoriam artikel av Manne Eriksson i Upplandsmuseets årsskrift 1942

Vidare läsning

[redigera | redigera wikitext]
Företrädare:
Nathan Söderblom 		Inspektor för Gästrike-Hälsinge nation
1914–1931 		Efterträdare:
Torsten Bohlin


v • r
Ledamöter av Svenska Akademien, stol 9
Lista över ledamöter
Auktoritetsdata
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Otto_von_Friesen_(filolog)&oldid=51604584”