Post- och telestyrelsen – Wikipedia

Den här artikeln behöver fler eller bättre källhänvisningar för att kunna verifieras. (2022-12) Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan.

Post- och telestyrelsen
Departement	Finansdepartementet
Organisationstyp	Statlig förvaltningsmyndighet
Ledning	Styrelse
Kommun	Stockholm
Län	Stockholm
Organisationsnr	202100-4359
Generaldirektör	Dan Sjöblom
Instruktion	SFS 2007:951
Webbplats	www.pts.se

Post- och telestyrelsen (PTS) är en svensk statlig förvaltningsmyndighet som har ett samlat ansvar inom postområdet och området för elektronisk kommunikation (telekommunikationer, IT och radio). Myndigheten sorterar under Finansdepartementet.

Myndigheten är från 1 oktober 2022 beredskapsmyndighet och sektorsansvarig myndighet för beredskapssektorn elektroniska kommunikationer och post.^[1]

5 december 2024 fattade regeringen beslut^[2] om att Myndigheten för digital förvaltnings verksamhet ska uppgå i myndigheten från 2027.

PTS fick sitt nuvarande namn 1 mars 1994 i samband med att postverket ombildades till ett statligt bolag, Posten AB. Det statliga myndighetsutövandet som postverket ansvarat för flyttades till PTS föregångare Telestyrelsen. Telestyrelsen bildades 1 juli 1992 inför Televerkets bolagisering 1 juli 1993 (Se Telia Sonera AB).^{[källa behövs]}

Under 2014 var PTS ordförande för EU-organet BEREC.^[3]

PTS arbetar reglerande utifrån lagar och föreskrifter, men bedriver även främjandearbete för att stötta utvecklingen inom sektorn elektronisk kommunikation och post. I första hand agerar PTS genom att analysera och beskriva marknaden, informera och ha dialog. PTS kan också lämna förslag till regeringen, till exempel om ändringar i lag.

Reglerar och granskar marknadsaktörerna

PTS sätter upp spelregler för marknaden och granskar marknadsaktörerna (tillsyn) med utgångspunkt i bland annat lagar och föreskrifter. Tillsynen inleds genom dialog. Om problem inte kan lösas på annat sätt kan myndigheten fatta tvingande tillsynsbeslut (förelägganden) och besluta i tvister.

Finansiering av samhällsviktiga lösningar och tjänster

När samhället ställer högre krav på den elektroniska kommunikationen än vad marknadens aktörer erbjuder kan PTS finansiera lösningar. Till exempel finansierar PTS tjänster för personer med funktionsnedsättning och åtgärder för att öka robustheten i kommunikationsnäten. Myndigheten upphandlar även telefoni för vissa hushåll och företag och kan sätta villkor om täckning i samband med tilldelning av radiofrekvenser.

Främjandearbete

PTS bedriver också ett arbete för att stötta utvecklingen, så kallat främjandearbete, till exempel vad gäller tillgången till kommunikation för alla och i alla delar av landet. Det kan till exempel handla om att samla olika intressenter som kan bidra och få dem att tillsammans hitta lösningar på problem.^[4]

PTS löpande arbete finansieras i huvudsak av avgifter som tas ut av operatörer samt företag och personer som har tillstånd som PTS har tillsyn över, exempelvis tillstånd för olika typer av radioanvändning. PTS får också särskilda anslag för arbete med och upphandling av robust kommunikation och tjänster för personer med funktionsnedsättning.

PTS författningssamling innehåller en samling föreskrifter^[5] och allmänna råd som PTS har utfärdat, samt ej upphävda föreskrifter utgivna av Televerket.

• Jan Freese 1 mars 1994–1 april 1998
• Nils Gunnar Billinger 1 april 1998–1 juni 2004
• Marianne Treschow 1 juni 2004 (tf.)–18 december 2004 (ord.)–31 december 2009
• Göran Marby 1 januari 2010–27 mars 2016
• Catarina Wretman (tf.) 28 mars 2016–31 januari 2017
• Dan Sjöblom 1 februari 2017–

• Nasjonal kommunikasjonsmyndighet i Norge
• Kommunikationsverket i Finland
• Bundesnetzagentur i Tyskland
• Federal Communications Commission (FCC) i USA

• Officiell webbplats