Projekt 667BDR Kalmar – Wikipedia

Projekt 667BDR Kalmar
K-443 Svjatoj Georgij Pobedonosets
K-443 Svjatoj Georgij Pobedonosets
Allmänt
TypStrategisk robotubåt
VarvSeverodvinsk
FöreProjekt 667BD Murena-M
EfterProjekt 941 Akula
Projekt 667BDRM Delfin
Fartyg tillhörande klassenK-424, K-441, K-449, K-455, K-490, K-487, K-496, K-506, K-211, K-223, K-180, K-433, K-129, K-44
Tekniska data
Deplacement10 600 ton
Deplacement i u-läge13 050 ton
Längd155,0 meter
Bredd11,7 meter
Djupgående8,7 meter
Framdrift
FramdriftAtomdriven
Kraftkälla2 × VM-4 kärnreaktorer
Huvudmaskin2 × ångturbiner
Maskinstyrka60 000 hk
Propellrar2
Hjälpmaskin2 × hjälpmaskiner på 260 hk
Prestanda
Hastighet15 knop
Fart i u-läge24 knop
Dykdjup320 meter
Aktionstid90 dygn
Lastförmåga
Besättning130
Beväpning
Torpeder4 × 533 mm torpedtuber
2 × 400 mm torpedtuber
Robotar16 × R-29R

Projekt 667BDR Kalmar (ryska: Кальмар, tioarmad bläckfisk) eller Delta III-klassen var ett stort steg framåt för den sovjetiska krigssmakten. Den var den första ubåten som kunde avfyra alla sina ballistiska robotar på en gång. Dessa robotar var även först i världen med att bära mer än en kärnstridsspets (MIRV). Kalmar-klassen hade också fått ett nytt styrsystem till sina torpeder som, när det lanserades, ansågs vara ett av världens bästa. Allt detta gjorde att Kalmar-klassen ansågs vara extremt slagkraftig och kom att bli ett stort hot för Natos styrkor.

Den första ubåten ur klassen togs i bruk 1976 och totalt byggdes 14 ubåtar varav minst fem stycken fortfarande tjänstgör i den ryska flottan. Ett flertal av de ubåtar som nu[när?] tjänstgör låg länge i den ryska marinreserven. Att man åter tog dessa i bruk i början av 2000-talet tros vara brist på nya ubåtar då bland annat arbetet med Rysslands nya strategiska ubåtsklass, Borej-klassen, hade dragit ut på tiden. Det är planerat att Kalmar-klassen ska tas ur tjänst inom de närmsta åren för att ersättas av den nyare Borej-klassen.[uppföljning saknas]

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]