Ralf Edström – Wikipedia

Ralf Edström
Ralf Edström, 2013.
Personlig information
Fullständigt namn	Ralf Sigvard Edström
Smeknamn	"Mr Nickson"[1]
Födelsedatum	7 oktober 1952 (72 år)
Födelseort	Degerfors, Värmland, Sverige
Längd	191 cm
Position	Anfallare
Juniorlag
0000–1968 Degerfors IF
Seniorlag*
År 1968–1971 1971–1973 1973–1977 1977–1979 1979–1981 1981–1983 1983–1985 Totalt Klubb Degerfors IF Åtvidabergs FF PSV Eindhoven IFK Göteborg Standard Liège AS Monaco Örgryte IS SM (GM) 53 0(28) 112 0(55) 37 0(14) 51 0(27) 49 0(16) 0 00(0) 303 (140)
Landslag
År 1972–1980 Landslag  Sverige SM (GM) 40 0(15)
* Antal matcher och mål i seniorlag räknas endast för de inhemska ligorna.

Ralf Sigvard Edström, född 7 oktober 1952^[2] i Degerfors i Värmland,^[3] är en svensk före detta fotbollsspelare, allmänt ansedd som en av svensk fotbolls allra största spelare på 1970-talet.^[4][5]

På klubblagsnivå vann han SM-guld med Åtvidaberg och som proffs blev han ligamästare i två europeiska länder och cupmästare i ett tredje. I landslaget, där han debuterade redan som 19-åring, bildade han under flera år en stark anfallsduo tillsammans med Roland Sandberg. Edström blev snabbt känd för sitt starka huvudspel som gav de lag han spelade för många viktiga poäng – inklusive landslaget i kvalspel. Ändå är det hans volleymål från VM 1974 mot värdnationen Västtyskland, där Sverige slutade på en femteplats, som ses som hans bästa och ett av de mest klassiska målen i svensk landslagsfotboll genom alla tider.^[6][7]

Efter den aktiva karriären fungerade Edström som expertkommentator på Sveriges radio i över 30 år, detta under både landskamper och matcher i Allsvenskan.

Edström är som medlem nr 2 invald i Svensk fotbolls Hall of Fame.

Edström spelade som junior i brukslaget Degerfors IF. Då han var storväxt fick han redan som 13-åring spela med 16-åringarna i klubben^[8] och redan 15 år gammal debuterade han sedan år 1968 i A-laget. Detta i en match mot Sundbyberg^[8] då Degerfors låg i division 2.^[9] Edström gick år 1971 till Åtvidabergs FF där han redan första året var med om att vinna svenska cupen. De följande två säsongerna, 1972 och 1973, blev klubben svenska mästare.

Tack vare framgångarna i klubblaget, där Edström tillsammans med Roland Sandberg stod för merparten av lagets mål, fick Edström debutera i landslaget endast 19 år gammal; mot Danmark den 29 juni 1972. Under debutsäsongen spelade han fyra landskamper och gjorde hela åtta mål varav tre mål mot Sovjetunionen i en match som slutade 4–4. Framförallt Edströms skarpa huvudspel i straffområdet skapade rubriker och han blev känd som "Mr Nickson".^[10] 1973 spelade Sverige en viktig VM-kvalmatch borta mot Ungern på Nepstadion. Edström stod då för ett sent kvitteringsmål då man spelade 3–3 vilket gav fortsatt hopp om VM-spel 1974 – vilket också senare blev av.

Ralf Edström etablerade sig raskt som Sveriges store anfallare och bildade under VM i fotboll 1974, där han spelade sex matcher^[2], anfallspar med radarpartnern Roland Sandberg – som nu liksom Edström lämnat Sverige och blivit proffs. Under VM-slutspelet gjorde Edström fyra mål, bland annat det berömda volleyskottet mot de blivande världsmästarna Västtyskland. Målet betydde 1–0 till svenskarna som i det läget hade allt i egna händer att kunna ta sig till en sensationell VM-final. Till sist stod dock tyskarna som segrare med 4–2.

I VM-kvalmatchen mot Norge på Ullevål i Oslo i Norge i september 1977 tacklades Edström brutalt av den norske mittbacken Svein Grøndalen vilket ledde till ett flera månader långt skadeuppehåll. Sedan Sverige hade kvalificerat sig till VM-slutspelet i Argentina spelade Edström i samtliga matcher (Brasilien, Spanien och Österrike), även om det var fråga om kortare inhopp.

Edström var proffs i Nederländerna (PSV Eindhoven), Belgien (Standard Liège) och Frankrike (AS Monaco). Från Nederländerna köptes han hem till IFK Göteborg för två säsonger i slutet av 1970-talet. Efter tiden i Monaco, där han avslutade med en svår korsbandsskada, skrev han på kontrakt med Örgryte i förhoppningen om allsvenskt spel efter rehabiliteringsträningen. Den svårläkta skadan gjorde dock, att han aldrig fick dra på sig Örgrytes matchtröja.^[11]

Efter avslutad spelarkarriär verkade Edström som lagledare i Örgryte (1987).^[12]

Under 32 år arbetade Edström som expertkommentator vid Radiosportens fotbollssändningar.

Edström intog stundtals en kritisk inställning till Zlatan Ibrahimovićs insatser i landslaget. I samband med Sveriges kvalmatch till VM 2010 den 10 september 2008 mot Ungern på Råsunda kritiserade Edström "Ibras" insats å det kraftigaste. Ibrahimović svarade på kritiken genom att säga att Edström inte dög till annat än arbete i Ibrahimovićs trädgård. Edström uppmärksammades därefter för att han, på ett skämtsamt vis, presenterade sig som "trädgårdsarbetare Edström" på sitt mobilsvar.^[13] Inom "vanligt" arbetsliv har han annars som ung varit kommunalarbetare i Degerfors och kontorist hos Facit, då han genomgått kontorskurs i Linköping 1971-72.^[14]

Den 1 juni 2015 kommenterade Edström sin sista match när IFK Göteborg och Djurgårdens IF spelade. Trots tidigare operationer för cancer och varbildning i bröstet,^[15] så var det ryggproblem, som medförde att han avslutade kommentatorskarriären tidigare än vad kontraktet gällde.^[16] I samband med detta sände Sveriges Radio även serien Radiomänniskan Ralf Edström i tre delar 8–21 mars 2015.^[17]

Edström blev år 1973 Stor grabb inom svensk fotboll och år 2003 valdes han i den första selektionen som medlem nr 2 in i Svensk fotbolls Hall of Fame. Han presenteras där med texten:

"Tillförde huvudspelet en ny dimension. Samlade, med detta som grund, mästartitlar i fyra olika länder. Efter karriären uppskattad och orädd expertkommentator i radio."^[18]

Ralf Edström är far till fotbollsspelarna Pierre Edström och Joakim Edström samt handbollsspelaren Jessica Edström (IK Sävehof).

Under tidigt 70-tal var Edström bandymålvakt i Kanada BK från Degerfors. Laget spelade på den tiden i tredje- och fjärdedivisionen och bland lagkamraterna fanns bland annat Yrjo Toivonen, pappa till Ola Toivonen.^[19]

Utöver arbetet i radion har Edström arbetat med att samla in pengar till handikappidrotten.

Ralf Edström har tävlat i På spåret tillsammans med Maria Tjärnlund.

• 1968–1971 – Degerfors IF^[a]
• 1971 – Åtvidabergs FF, 22 matcher/6 mål
• 1972 – Åtvidabergs FF, 19/16
• 1973 – Åtvidabergs FF, 11/6
• 1973/1974 – PSV Eindhoven, 33/19
• 1974/1975 – PSV Eindhoven, 32/16
• 1975/1976 – PSV Eindhoven, 29/15
• 1976/1977 – PSV Eindhoven, 18/5
• 1977 – IFK Göteborg, 8/4
• 1978 – IFK Göteborg, 17/6
• 1979 – IFK Göteborg, 12/4
• 1979/1980 – Standard Liège, 31/18
• 1980/1981 – Standard Liège, 20/9
• 1981/1982 – AS Monaco, 35/15
• 1982/1983 – AS Monaco, 14/1
• 1983 – Örgryte IS, 0/0
• 1984 – Örgryte IS, 0/0
• 1985 – Örgryte IS, 0/0

• 1972 – 4 matcher/8 mål^[21]
• 1973 – 9/1
• 1974 – 9/4
• 1975 – 5/2
• 1976 – 2/0
• 1977 – 2/0
• 1978 – 4/0
• 1980 – 5/0

• VM-turneringar: 1974, 1978
• VM-matcher/mål: 1974: 6/4 1978: 3/0
• Guldbollen 1972, 1974
• Svensk mästare 1972
• Svensk cupmästare 1971, 1979
• Allsvensk skyttekung 1972
• Nederländsk ligamästare 1975, 1976
• Nederländsk cupmästare 1974, 1976
• Belgisk cupmästare 1981
• Fransk ligamästare 1982
• Landskamper: 40 A/15 mål 1972-1980
• Invald i Svensk fotbolls Hall of Fame 2003

• Ralf Edström på ifkdb.se

v • r 000Sveriges trupp – VM i fotboll 1974000 1 Hellström 2 Olsson 3 K. Karlsson 4 Nordqvist  5 Andersson 6 Grahn 7 B. Larsson 8 Torstensson 9 Kindvall 10 Edström 11 Sandberg 12 S. Larsson 13 Grip 14 Tapper 15 Magnusson 16 Ejderstedt 17 Hagberg 18 Augustsson 19 Cronqvist 20 Lindman 21 Persson 22 Ahlström Förbundskapten: Ericson

v • r 000Sveriges trupp – VM i fotboll 1978000 1 Hellström 2 Borg 3 Roy Andersson 4 Nordqvist  5 Erlandsson 6 Tapper 7 Linderoth 8 B. Larsson 9 L. Larsson 10 Sjöberg 11 Wendt 12 Hagberg 13 M. Andersson 14 Åman 15 Nilsson 16 Torstensson 17 Möller 18 Nordin 19 Karlsson 20 Roland Andersson 21 Åslund 22 Edström Förbundskapten: Ericson