Ruth Svedberg – Wikipedia

Ruth Svedberg
Ruth Svedberg (höger)
Ruth Svedberg (höger)

Ruth Svedberg (höger)

Friidrott, damer
Nation: Sverige Sverige
Olympiska spel
Brons Amsterdam 1928 Diskuskastning
Internationella kvinnospelen
Brons Prag 1930 Trekamp
Svenska mästerskap
Brons 1931 80 meter
Silver 1931 Höjdhopp
Guld 1933 Längdhopp
Silver 1932 Kulstötning
Guld 1933 Kulstötning
Guld 1937 Kulstötning
Silver 1938 Kulstötning
Silver 1946 Kulstötning
Silver 1947 Kulstötning
Silver 1948 Kulstötning
Brons 1949 Kulstötning
Guld 1927 Diskuskastning
Guld 1929 Diskuskastning
Guld 1930 Diskuskastning
Silver 1931 Diskuskastning
Guld 1932 Diskuskastning
Guld 1933 Diskuskastning
Silver 1937 Diskuskastning
Silver 1938 Diskuskastning
Silver 1946 Diskuskastning
Brons 1947 Diskuskastning
Brons 1948 Diskuskastning
Guld 1949 Diskuskastning
Guld 1929 Spjutkastning
Silver 1930 Spjutkastning
Guld 1931 Spjutkastning
Silver 1932 Spjutkastning
Guld 1933 Spjutkastning
Brons 1938 Spjutkastning
Guld 1930 Slungbollskastning
Guld 1931 Slungbollskastning
Guld 1932 Slungbollskastning
Guld 1933 Slungbollskastning
Silver 1937 Slungbollskastning
Brons 1938 Slungbollskastning
Guld 1929 Trekamp
Guld 1930 Trekamp
Guld 1931 Trekamp
Guld 1933 Trekamp
Guld 1937 Trekamp
Guld 1938 Trekamp
Guld 1934 Stafett 4x80 meter
Silver 1937 Stafett 4x80 meter
Guld 1939 Stafett 4x80 meter
Guld 1940 Stafett 4x80 meter
Guld 1941 Stafett 4x80 meter
Guld 1943 Stafett 4x100 meter
Guld 1944 Stafett 4x100 meter
Guld 1945 Stafett 4x100 meter
Guld 1947 Stafett 4x100 meter

Ruth Augusta Svedberg, född 14 april 1903 i Gällivare, död 27 december 2002 i Göteborg,[1] var en svensk friidrottare i främst diskus men även spjut, slungboll och olika löpgrenar, och anses vara en av svensk friidrotts kvinnliga föregångare. Hon tog Sveriges första dammedalj i friidrott i ett OS då hon vann brons i diskus 1928 i Amsterdam med ett kast på 35,92 meter.[2] Vid detta OS, som var det första då kvinnor fick delta, sprang hon även 100 meter och deltog i stafettlaget.

År 1926 deltog hon som en av de starkaste svenska medaljkandidaterna i de andra Kvinnliga Internationella Idrottsspelen i Göteborg. Året efter var hon med och grundade Kvinnliga IK Sport och arbetade i klubben som ledare och tränare under många år, samt vaktade handbollsmålet. Vid den III.e damolympiaden 1930 i Prag blev hon bronsmedaljör i trekamp.[3]

Ruth Svedberg satte 13 officiellt registrerade svenska rekord och tog i SM-sammanhang 22 guld, 14 silver och 7 brons i åtta olika grenar mellan åren 1929 och 1949, vilket gör henne till den svenska kvinnliga idrottare som tagit flest medaljer.[4] Sitt sista SM-guld tog hon då hon gjorde comeback i diskus 1949 med ett personbästa, elva år efter sitt föregående SM-guld.[3] Svedberg är begravd på Östra kyrkogården i Göteborg.

  1. ^ Sveriges dödbok 1860–2017 (Version 7.0). Solna: Sveriges släktforskarförbund. 2018. ISBN 9789188341310 
  2. ^ Ruth SvedbergSveriges Olympiska Kommittés webbplats
  3. ^ [a b] Birgitta Flensburg: Ruth Svedberg i Svenskt kvinnobiografiskt lexikon, hämtad 10 september 2020
  4. ^ Lennart K. Persson (2007) Svensk friidrott i siffror, Historiska institutionen, Göteborgs universitet, www.idrottsforum.org, läst 2008-07-29

Vidare läsning

[redigera | redigera wikitext]
Företrädare:
Asta Plathino (1932)
Svensk mästare i längdhopp
Ruth Svedberg (1933)
Efterträdare:
Asta Plathino (1934)
Företrädare:
Elsa Svensson (1928–1932)
Svensk mästare i kulstötning
Ruth Svedberg (1933)
Efterträdare:
Elsa Svensson (1934)
Företrädare:
Brita Åwall (1935–1936)
Svensk mästare i kulstötning
Ruth Svedberg (1937)
Efterträdare:
Brita Åwall (1938)
Företrädare:
Elsa Svensson (1928)
Svensk mästare i diskuskastning
Ruth Svedberg (1929–1930)
Efterträdare:
Elsa Svensson (1931)
Företrädare:
Elsa Svensson (1931)
Svensk mästare i diskuskastning
Ruth Svedberg (1932–1933)
Efterträdare:
Elsa Svensson (1934)
Företrädare:
Majken Åberg (1948)
Svensk mästare i diskuskastning
Ruth Svedberg (1949)
Efterträdare:
Margareta Holm (1950)
Företrädare:
Elsa Svensson (1928)
Svensk mästare i spjutkastning
Ruth Svedberg (1929)
Efterträdare:
Else Kiaer (1930)
Företrädare:
Else Kiaer (1930)
Svensk mästare i spjutkastning
Ruth Svedberg (1931)
Efterträdare:
Else Kiaer (1932)
Företrädare:
Else Kiaer (1932)
Svensk mästare i spjutkastning
Ruth Svedberg (1933)
Efterträdare:
Birgit Lundström (1934)
Företrädare:
Ingen, grenen infördes i SM år 1930
Svensk mästare i slungbollskastning
Ruth Svedberg (1930–1933)
Efterträdare:
Birgit Lundström (1934)
Företrädare:
Gurli Söderström (1928)
Svensk mästare i trekamp
Ruth Svedberg (1929–1931)
Efterträdare:
Elsa Svensson (1932)
Företrädare:
Elsa Svensson (1932)
Svensk mästare i trekamp
Ruth Svedberg (1933)
Efterträdare:
Astrid Mohlin (1934–1935)
Företrädare:
Brita Åwall (1936)
Svensk mästare i trekamp
Ruth Svedberg (1937–1938)
Efterträdare:
Solveig Gustafsson (1939–1940)