Serbiska alfabetet – Wikipedia
Serbiska alfabetet är en variant av det kyrilliska alfabetet. Det består av 30 tecken som vart och ett motsvarar ett ljud: alfabetet är alltså fonetiskt. Det konstruerades av Vuk Karadžić 1818 genom att anpassa det tidigare använda ryska alfabetet för att bättre passa det serbiska språkets behov.
Historik
[redigera | redigera wikitext]1868 blev alfabetet formellt erkänt i Serbien, fast då under den tiden som Furstendömet Serbien. I dag är det officiell skriftform i Serbien, Montenegro och Bosnien och Hercegovina. I Serbien har alfabetet status som officiell skriftform i kraft av grundlagens artikel 10, men det är fastställt i lag med lägre rang (formell lag) att också det latinska alfabetet kan användas i officiella sammanhang.[1] I Montenegro är skriftformerna jämställda i grundlagen.[2] I Bosnien och Hercegovina är skriftformerna också jämställda, men detta är inte reglerat i grundlagen. Det har emellertid fastslagits domstolslagen, artikel 9.[3][4]
Jämförelse
[redigera | redigera wikitext]Jämfört med det ryska alfabetet har några tecken som ansetts överflödiga uteslutits, bland andra ю, й, ъ, ь, щ, я. De nya tecknen ћ, ђ, љ, њ, ј och џ, används inte i några andra kyrilliska alfabet utom det makedonska, som dock använder ѓ och ќ i stället för ђ och ћ.[5]
Versaler och gemener i det serbiska alfabetet, med latinsk translitterering:
А а | A a | Н н | N n | |
Б б | B b | Њ њ | Nj nj | |
В в | V v | О о | O o | |
Г г | G g | П п | P p | |
Д д | D d | Р р | R r | |
Ђ ђ | Đ đ | С с | S s | |
Е е | E e | Т т | T t | |
Ж ж | Ž ž | Ћ ћ | Ć ć | |
З з | Z z | У у | U u | |
И и | I i | Ф ф | F f | |
Ј ј | J j | Х х | H h | |
К к | K k | Ц ц | C c | |
Л л | L l | Ч ч | Č č | |
Љ љ | Lj lj | Џ џ | Dž dž | |
М м | M m | Ш ш | Š š |
Versal | Gemen | Transkrib. | Namn | Uttal | Noter |
---|---|---|---|---|---|
А | а | a | а /a/ | [a] | |
Б | б | b | бе /be/ | [b] | |
В | в | v | ве /ve/ | [v] | |
Г | г | g | ге /ge/ | [g] | |
Д | д | d | де /de/ | [d] | |
Ђ | ђ | đ | ђе /dʑe/ | [dʑ] | Translittereras även đ. |
Е | е | e | е /e/ | [e] | |
Ж | ж | ž | же /ʒe/ | [ʒ] | Translittereras även ž. |
З | з | z | зе /ze/ | [z] | |
И | и | i | и /i/ | [i] | |
Ј | ј | j | је /je/ | [j] | Translittereras även ǰ. |
К | к | k | ка /ka/ | [k] | |
Л | л | l | ле /le/ | [l] | |
Љ | љ | lj | ље /ʎe/ | [ʎ] | Translittereras även l̂. |
М | м | m | ме /me/ | [m] | |
Н | н | n | не /ne/ | [n] | |
Њ | њ | nj | ње /ɲe/ | [ɲ] | Translittereras även n̂. |
О | о | o | о /o/ | [o] | |
П | п | p | пе /pe/ | [p] | |
Р | р | r | ре /re/ | [r] | |
С | с | s | се /se/ | [s] | |
Т | т | t | те /te/ | [t] | |
Ћ | ћ | ć | ће /tʃʲe/ | [tʃʲ] | |
У | у | u | у /u/ | [u] | |
Ф | ф | f | фе /fe/ | [f] | |
Х | х | h | ха /ha/ | [h] | Translittereras även h. |
Ц | ц | c | це /ʦe/ | [ʦ] | Translittereras även c. |
Ч | ч | č | че /tʃe/ | [tʃ] | Translittereras även č. |
Џ | џ | dž | џе /dʒʲe/ | [dʒʲ] | Translittereras även d̂. |
Ш | ш | š | ша /ʃa/ | [ʃ] | Translittereras även š. |
Versal | Gemen | Namn | Uttal | |
---|---|---|---|---|
A | a | a /a/ | [a] | |
B | b | be /be/ | [b] | |
C | c | ce /ʦe/ | [ʦ] | |
Č | č | če /tʃe/ | [tʃ] | |
Ć | ć | će /tʃʲe/ | [tʃʲ] | |
D | d | dе /de/ | [d] | |
Dž | dž | dže /dʒʲe/ | [dʒʲ] | |
Đ | đ | đe /dʑe/ | [dʑ] | |
E | e | e /e/ | [e] | |
F | f | fe /fe/ | [f] | |
G | g | ge /ge/ | [g] | |
H | h | ha /ha/ | [h] | |
I | i | i /i/ | [i] | |
J | j | je /je/ | [j] | |
K | k | ka /ka/ | [k] | |
L | l | le /le/ | [l] | |
Lj | l | lje /ʎe/ | [ʎ] | |
M | m | me /me/ | [m] | |
N | n | ne /ne/ | [n] | |
Nj | nj | nje /ɲe/ | [ɲ] | |
O | o | o /o/ | [o] | |
P | p | pe /pe/ | [p] | |
R | r | re /re/ | [r] | |
S | s | se /se/ | [s] | |
Š | š | ša /ʃa/ | [ʃ] | |
T | t | te /te/ | [t] | |
U | u | u /u/ | [u] | |
V | v | ve /ve/ | [v] | |
Z | z | ze /ze/ | [z] | |
Ž | ž | že /ʒe/ | [ʒ] |
Referenser
[redigera | redigera wikitext]- Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från norska Wikipedia (bokmål/riksmål), 4 maj 2021.
Källor
[redigera | redigera wikitext]- ^ ”Serbiens grundlag”. Arkiverad från originalet den 26 maj 2011. https://web.archive.org/web/20110526032528/http://unpan1.un.org/intradoc/groups/public/documents/UNTC/UNPAN019071.pdf. Läst 4 maj 2021.
- ^ Montenegros grundlag
- ^ ”LAW ON COURT OF BOSNIA AND HERZEGOVINA - CONSOLIDATED VERSION -” (på engelska). https://advokat-prnjavorac.com/legislation/Law-on-the-Court-of-Bosnia-and-Herzegovina.pdf. Läst 4 maj 1921.
- ^ [ Föreskrifter för Bosnien-Hercegovinas konstitutionsdomstol], artikkel 6, 14 og 69.
- ^ Bacher, Simon. ”Serbian Alphabet Pronunciation” (på engelska). ling-app.medium.com. Arkiverad från originalet den 4 maj 2021. https://web.archive.org/web/20210504075921/https://ling-app.medium.com/serbian-alphabet-pronunciation-d214e8eb527a. Läst 4 maj 2021.