Sigma Tauri – Wikipedia

Sigma1 Tauri (σ1)
Observationsdata
Epok: J2000.0
StjärnbildOxen
Rektascension04t 39m 09,22247s[1]
Deklination15° 47′ 59,5345″[1]
Skenbar magnitud ()+5,07[2]
Stjärntyp
SpektraltypA4m[3]
U–B+0,190[2]
B–V+0,146[2]
Astrometri
Radialhastighet ()+26,1 ± 10,0[4] km/s
Egenrörelse (µ)RA: 41,91[1] mas/år
Dek.: -66,88[1] mas/år
Parallax ()22,18 ± 0,93[1]
Avstånd147 ± 6  (45 ± 2 pc)
Absolut magnitud ()+1,73[2]
Detaljer
Massa1,94[2] M
Luminositet14,7[5] L
Temperatur8 470[2] K
Vinkelhastighet56,5 ± 7,1[6] km/s
Andra beteckningar
σ Tau, WDS J04393 + 1555, 91 Tauri, BD + 15° 665 , HD 29479, HIP 21673, HR 1478, SAO 94051 [7]
Sigma2 Tauri (σ2)
Observationsdata
Epok: J2000.0
StjärnbildOxen
Rektascension04t 39m 16,50230s[1]
Deklination15° 55′ 04,7029″[1]
Skenbar magnitud ()+4,70[8]
Stjärntyp
SpektraltypA5Vn[9]
U–B+0,13[8]
B–V+0,14[8]
Astrometri
Radialhastighet ()+40,8 ± 1,2[4] km/s
Egenrörelse (µ)RA: 83,17[1] mas/år
Dek.: -20,97[1] mas/år
Parallax ()20,97 ± 0,27[1]
Avstånd156 ± 2  (47,7 ± 0,6 pc)
Absolut magnitud ()+1,26[4]
Detaljer
Massa1,71[10] M
Radie1,9[11] R
Luminositet22,5[5] L
Temperatur8 165 ± 278[10] K
Metallicitet0,10 ± 011[12] dex
Vinkelhastighet128[9] km/s
Ålder258[10] miljoner år
Andra beteckningar
σ Tau, WDS J04393 + 1555, 92 Tauri, BD + 15° 666 , FK5 2345, HD 29488, HIP 21683, HR 1479, SAO 94054[13]

Sigma Tauri (σ Tauri, förkortat Sigma Tau, σ Tau) som är stjärnans Bayerbeteckning, är en visuell dubbelstjärna belägen i den mellersta delen av stjärnbilden Oxen. Komponenter betecknas σ1 Tauri och σ2 Tauri, med den senare som den nordligare stjärnan.[14] De är separerade med 7,2[15] bågminuter och kan enkelt upplösas med en handkikare.[14] De har en skenbar magnitud på +5,07[2] respektive +4,70[8], och båda är synliga för det blotta ögat. Även om de ligger i riktningen för stjärnhopen Hyaderna, har de, baserat på parallaxmätningar, uteslutits från att tillhöra stjärnhopen.[2] Baserat på parallaxmätning inom Hipparcosuppdraget på ca 22,2 respektive 21,0 mas,[1] beräknas de befinna sig på ett avstånd av ca 147 ljusår (45 parsek) respektive 156 ljusår (48 parsek) från solen.

Sigma1 Tauri är en enkelsidig spektroskopisk dubbelstjärna med en omloppsperiod på 38,951 dygn och en excentricitet på 0,15. Primärstjärnan är en Am-stjärna av spektralklass A4m,[3] vilket anger att det är en kemiskt ovanlig stjärna av typ A. Den har en massa som är 1,9[2] gånger solens massa och utstrålar 14,7[5] gånger mera energi än solen från dess fotosfär vid en effektiv temperatur på 8 470 K.[2]

Sigma2 Tauri är en ensam stjärna[16] i huvudserien av spektralklass A5 Vn,[9] där n-suffixet anger att linjerna är "suddiga" på grund av stjärnans snabba rotation.[9] Stjärnan har en massa som är 1,7[10] gånger solens massa, en radie som är 1,9 gånger solens[11] och utstrålar 22,5 [5] gånger mer energi än solen från dess fotosfär vid en effektiv temperatur på omkring 8 165 K.[10]

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, tidigare version.
  1. ^ [a b c d e f g h i j k] van Leeuwen, F. (2007), "Validation of the new Hipparcos reduction", Astronomy and Astrophysics, 474 (2): 653–664, Bibcode:2007A&A...474..653V, arXiv:0708.1752, doi:10.1051/0004-6361:20078357.
  2. ^ [a b c d e f g h i j] Iliev, I. Kh.; et al. (August 2006), "Abundance analysis of Am binaries and search for tidally driven abundance anomalies - II. HD861, HD18778, HD20320, HD29479, HD96528 and HD108651", Monthly Notices of the Royal Astronomical Society, 370 (2): 819−827, Bibcode:2006MNRAS.370..819I, doi:10.1111/j.1365-2966.2006.10513.x.
  3. ^ [a b] Cowley, A.; et al. (1969), "A study of the bright A stars. I. A catalogue of spectral classifications", Astronomical Journal, 74: 375–406, Bibcode:1969AJ.....74..375C, doi:10.1086/110819.
  4. ^ [a b c] de Bruijne, J. H. J.; Eilers, A.-C. (October 2012), "Radial velocities for the HIPPARCOS-Gaia Hundred-Thousand-Proper-Motion project", Astronomy & Astrophysics, 546: 14, Bibcode:2012A&A...546A..61D, arXiv:1208.3048, doi:10.1051/0004-6361/201219219, A61.
  5. ^ [a b c d] McDonald, I.; et al. (2012), "Fundamental Parameters and Infrared Excesses of Hipparcos Stars", Monthly Notices of the Royal Astronomical Society, 427 (1): 343–57, Bibcode:2012MNRAS.427..343M, arXiv:1208.2037, doi:10.1111/j.1365-2966.2012.21873.x.
  6. ^ Paunzen, E.; et al. (February 2013), "A photometric study of chemically peculiar stars with the STEREO satellites - II. Non-magnetic chemically peculiar stars", Monthly Notices of the Royal Astronomical Society, 429 (1): 119–125, Bibcode:2013MNRAS.429..119P, arXiv:1211.1535, doi:10.1093/mnras/sts318.
  7. ^ "sig01 Tau". SIMBAD. Centre de données astronomiques de Strasbourg. Hämtad 2017-08-06.
  8. ^ [a b c d] Johnson, H. L.; et al. (1966), "UBVRIJKL photometry of the bright stars", Communications of the Lunar and Planetary Laboratory, 4 (99), Bibcode:1966CoLPL...4...99J.
  9. ^ [a b c d] Royer, F.; et al. (February 2007), "Rotational velocities of A-type stars. III. Velocity distributions", Astronomy and Astrophysics, 463 (2): 671–682, Bibcode:2007A&A...463..671R, arXiv:astro-ph/0610785, doi:10.1051/0004-6361:20065224.
  10. ^ [a b c d e] David, Trevor J.; Hillenbrand, Lynne A. (2015), "The Ages of Early-Type Stars: Strömgren Photometric Methods Calibrated, Validated, Tested, and Applied to Hosts and Prospective Hosts of Directly Imaged Exoplanets", The Astrophysical Journal, 804 (2): 146, Bibcode:2015ApJ...804..146D, arXiv:1501.03154, doi:10.1088/0004-637X/804/2/146
  11. ^ [a b] Pasinetti Fracassini, L. E.; et al. (February 2001), "Catalogue of Apparent Diameters and Absolute Radii of Stars (CADARS)", Astronomy and Astrophysics (Third ed.), 367: 521–524, Bibcode:2001A&A...367..521P, arXiv:astro-ph/0012289, doi:10.1051/0004-6361:20000451.
  12. ^ Soubiran, C.; et al. (June 2010), "The PASTEL catalogue of stellar parameters", Astronomy and Astrophysics, 515: A111, Bibcode:2010A&A...515A.111S, arXiv:1004.1069, doi:10.1051/0004-6361/201014247.
  13. ^ "sig02 Tau". SIMBAD. Centre de données astronomiques de Strasbourg. Hämtad 2017-08-06.
  14. ^ [a b] Burnham, Robert (2013), Burnham's Celestial Handbook, volume 3: An Observer's Guide to the Universe Beyond the Solar System, Dover Books on Astronomy, 3, Courier Corporation, p. 1825, ISBN 0486318036
  15. ^ O'Meara, Stephen James (2016), Deep-Sky Companions: The Caldwell Objects, Cambridge University Press, p. 195, ISBN 1107083974.
  16. ^ Eggleton, P. P.; Tokovinin, A. A. (September 2008), "A catalogue of multiplicity among bright stellar systems", Monthly Notices of the Royal Astronomical Society, 389 (2): 869–879, Bibcode:2008MNRAS.389..869E, arXiv:0806.2878, doi:10.1111/j.1365-2966.2008.13596.x.

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]