Slaget vid Gembloux – Wikipedia

Slaget vid Gembloux
Del av Slaget om Belgien under andra världskriget
Karta över centrala Belgien. Den platta terrängen på Belgiens centrala fält mellan Namur och Wavre ockuperades av Gembloux. Försvaret av Gembloux var viktigt för att förhindra tyskarnas genombrott.
Ägde rum 14-15 maj 1940 Plats Gembloux, Belgien Resultat Taktisk fransk seger Tysk operationssegser Strategiskt oavgjort[1]
Stridande
Frankrike	Tyskland
Befälhavare och ledare
René Prioux	Erich Hoepner Viktor von Schwedler
Styrka
3 motoriserade divisioner 3 infanteridivisioner	2 pansardivisioner 3 infanteridivisioner
Förluster
~ 2 000 döda, sårade och försvunna III kåren; några få hundra förluster[2]	33—37% av samtliga stridsvagnar förstörda 304 döda 413 sårade 29 försvunna IV kåren, några få hundra förluster[3]

Slaget vid Gembloux^[4] var ett fältslag som utkämpades mellan franska och tyska styrkor 14–15 maj 1940 under andra världskriget. Den 10 maj 1940 invaderades Luxemburg, Nederländerna och Belgien av Nazitysklands armé Wehrmacht enligt operationsplanen Fall Gelb. De allierade arméerna försökte stoppa den tyska armén i Belgien, då man trodde att där skulle tyskarna göra sitt genombrott. Efter att de allierade skickade sina starkaste arméer till Belgien från 10 till 12 maj genomförde tyskarna den andra fasen av sin operation, ett genombrott genom Ardennerna, och ryckte fram till Engelska kanalen.

Den franska armén, som var omedvetna om den tyska planen, hade för avsikt att stoppa den tyska offensiven i centrala Belgien och Frankrike genom att organisera två defensiva positioner i städerna Hannut och Gembloux. De skickade sin starkaste fältstyrka, den första franska armén, till försvaret av Gembloux och Wavre. Franska pansartrupper skickades för att bilda en avancerad vakt, eller skärm, vid Hannut, i syfte att fördröja de tyska styrkorna och samtidigt förbereda sitt huvudsakliga försvar av Gembloux.

I efterdyningarna av slaget vid Hannut, cirka 35 kilometer nordost, representerade staden Gembloux den sista stora förberedda defensiva positionen för fransmännen på den belgiska fronten efter tillbakadragandet från Hannut. Under hela tvådagarsstriden slog fransmännen tillbaka upprepade försök från delar av den sjätte tyska armén att bryta igenom eller kringgå det franska försvaret. Men i operativa termer, på grund av skadorna på den första franska armén och utvecklingen på andra håll, tvingades fransmännen att retirera från Gembloux, ut ur Belgien och så småningom mot staden Lille innanför den franska gränsen. Reträtten orsakade ett osammanhängande försvar på den centrala delen av den belgiska fronten, som i sin tur gjorde att Wehrmacht kunde avancera sina operationer mot franskt territorium och underkuva centrala Belgien. I strategiska termer blev striden resultatlöst, då båda sidor gynnades av striden. För Wehrmacht lyckades det fördröja och distrahera den starkaste av de franska arméerna från deras avgörande genombrottspunkt nära Sedan, vilket tillät tyskarna att uppnå sina strategiska mål enligt Fall Gelb. Men den första franska armén överlevde de inledande striderna och avledde de tyska styrkorna från slaget vid Dunkerque, som tillät den brittiska expeditionskåren att fly för att fortsätta sina militära operationer efter den franska kapitulationen i juni 1940.

• Brian Bond. France and Belgium, 1939–1940. London: Davis-Poynter. 1990. ISBN 0-7067-0168-2
• Buchner, Alex. Das Handbuch der deutschen Infanterie 1939-1945. Wölfersheim-Berstadt: Podzun-Pallas, 1987. ISBN 3-89555-041-8.
• Frieser, Karl-Heinz. The Blitzkrieg Legend. Naval Institute Press. 2005. ISBN 978-1-59114-294-2
• Gunsburg, Jeffery A. 'The Battle of Gembloux, 14–15 May 1940: The "Blitzkrieg" Checked'. The Journal of Military History, Vol. 64, No. 1 (Jan., 2000), s. 97–140
• Healy, Mark, Ed. Prigent, John &. Panzerwaffe: The Campaigns in the West 1940. Vol. 1. London. Ian Allan Publishing. 2008 ISBN 978-0-7110-3240-8
• Sumner, Ian, and Vauvillier, François. The French Army 1939-45 (1). London: Osprey, 1998. ISBN 1-85532-666-3.